Bistånd – en bransch för vita?

De senaste granskningarna av mångfalden inom de svenska biståndsorganisationerna kan lätt få en att tappa hoppet – men den förändring som skett i IM visar att det går att förändra inifrån. Det skriver Sanna Filipsson och Liinu Diaz Rämö, båda tidigare i styrelsen för IM i Stockholm. Individuell Människohjälp, IM, är en av få organisationer som lyfts …

Mali – ett land långt borta. Öken, musik och fattiga människor. Men också svenska soldater. Och så – en kupp! Vad händer nu, bryr sig någon – och varför stödjer vi folkliga protester i Belarus medan vi i Mali väljer att skydda en korrupt president? Dessutom: Vi fortsätter prata mångfald inom det svenska civilsamhället. Kommer det äntligen …

Jag ser Kamala Harris ansikte torna upp sig i sociala medier och känner ett glädjerus. Är det så enkelt som att vi är exakt lika gamla, att vi har liknande rötter och att hon ser litegrann ut som jag? frågar sig Karen Austin i denna krönika.  Kaliforniens senator Kamala Harris som kandiderade som president i …

En gnutta hopp i Belarus, den indiska jättestaden Mumbai klarar pandemin och hur gör organisationen IM för att stärka mångfalden? Vi forsätter granska mångfalden inom biståndet. Dessutom – en diktator utan strategi och i det jättelika slumområdet Dhravi i Mumbai tycks pandemin vara under kontroll.   Medverkande: Vijay Padey, advokat i Mumbais High Court som …

Sveriges biståndsorganisationer arbetar för att förändra världen, men i de egna styrelserna och ledningsgrupperna är 95 procent av personerna helvita. Det visar Global Bar Magazines granskning av fjorton ledande biståndsorganisationer. Vår kartläggning av de svenska biståndsorganisationerna visar att styrelser och ledningar i de undersökta organisationerna är så gott som helvita, med några få undantag. Av sammanlagt …

En av de organisationer som visar störst mångfald när det gäller styrelseledamöter är IM. – Vi har jobbat medvetet med antirasism inom vår egen organisation. Jag tror också att det är en fördel att vi har rätt mycket arbete i Sverige där vi möter deltagare och volontärer som själva är utsatta för rasism, säger Martin Nihlgård som …

Hur ska organisationerna göra för att bli bättre på mångfald och för att få en bredare rekrytering, både idag och på längre sik. Vi frågade statsvetaren Maria Eriksson Baaz som bland annat skrivit en uppmärksammad debattartikel i DN.  – En viktig åtgärd borde vara att kommunicera tydligt att organisationen verkligen strävar efter mångfald när de rekryterar. …

– Jag tycker det är rimligt att göra en granskning av det slag ni gjort. Det finns flera exempel på liknande undersökningar, säger Tobias Hübinette som forskar, undervisar och föreläser kring ras- och vithetsfrågor. I Sverige finns ingen (till skillnad från t ex USA och Storbritannien) statistik som delar upp människor efter hudfärg eller etnicitet. Frågan …

De flesta organisationer som svarat på vår enkät saknar en egen strategi för mångfaldsarbetet. Det är också få organisationer som genomfört egna mätningar eller kartläggningar av mångfalden. Däremot så finns det en tydlig ambition hos de flesta organisationer att göra något.  Frågan vi ställde: Har ni vid något tillfälle tidigare utvärderat/analyserat/studerat mångfalden inom er organisation?  …

I enkäten frågande vi även organisationerna hur de såg på resultatet. Här är några av de svar vi fick in. Act Svenska kyrkanAct Svenska Kyrkan (Act SvK) är positiv till granskningen och välkomnar undersökningen. Undersökningen stämmer till eftertanke och det finns ett behov hos oss att reflektera kring denna fråga och utveckla en strategi för att öka …

Begreppet ras får många att rygga, men vilka ord ska vi använda? Och hur gör vi när mångfalden blir krånglig och påfrestande? Global Podd fortsätter att borra i det allra svåraste. Dessutom tårtkalas i Israel, stygga kineser utanför Galapagos och arga ryssar i fjärran östern. Medverkande: Tobias Hübinette, forskare med fokus på ras och vithet.  …

2018 genomförde Global Bar en serie samtal kring världen efter 2030 . Ett av de ämnen vi då diskuterade var just mångfalden, bland annat ordnade vi ett samtal som du kan se här och producerade en rapport som du kan läsa här. Har något hänt sedan dess? Vad tycker du? År 2050 beräknas 35 procent …

I bedömningen av aktörer som agerar globalt måste ett globalt perspektiv tillämpas eftersom såväl biståndsarbetet som näringslivets aktiviteter sker mestadels internationellt, skriver Maria Pilar-Reyes i ett avslutande debattsvar till Parul Sharma. Jag begrundade Parul Sharmas krönika några dagar innan jag kommenterade den.  Så även hennes omedelbara replik. Min ståndpunkt har inte förändrats: i bedömningen av aktörer …

Parul Sharma riktar frän kritik mot Amnesty och Läkare utan gränser på grund av deras vita ledningar. Ja, förändring behövs där. Men när hon tar upp näringslivets mångfaldsarbete som exempel att följa framstår hennes perspektiv som närsynt och snävt, skriver Maria Pilar-Reyes i ett debattsvar.  Svenska företag agerar på många platser bortom Sveriges och Europas gränser. …

– Svenska diplomater måste kunna representera hela Sverige, därför blir ett alltför snävt urval också ett demokratiproblem, konstaterar Gufran Al-Nadaf som är rektor för UDs Diplomatprogram. Global Bar Magazine har i ett antal artiklar granskat det svenska civilsamhället utifrån ett mångfaldsperspektiv. Men hur står det egentligen till på Utrikesdepartementet?  Den som hör ordet diplomat ser nog …

Vithetsoaser i sommarsverige, Oatly säljer ut till finansmarknadens termiter och hur gör UD för att fixa mångfalden? Lyssna på årets nittonde avsnitt av Global Podd – hos oss finns ingen sommarstiltje! Medverkande: Gufran Al-Nadaf, ambassadör, rektor för diplomatprogrammet på UD. Fredrik Gertten, dokumentärfilmare och debattör. Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman. Du kan även lyssna …

En stor majoritet av de som arbetar inom svenska biståndsorganisationers är ”riktiga svenskar”. Denna icke-representativa fördelning är en naturlig följd av biståndets karaktär, det vill säga givandet. Hela givandeperspektivet är i sig rasistiskt, eftersom det skiljer på ”oss” och ”de behövande”. Det handlar inte om jämlikhet, utan om godhet, skriver Karl-Anders Larsson i artikelserien Bistånd …

Jag är orolig över vita korridorer, vita utredningar, vita delegationer och vita perspektiv. Jag vill inte bli ett alibi för enfalden. Om vi ska nå Agenda 2030 måste staten och civilsamhället lära sig av näringslivets mångfaldsarbete, skriver Parul Sharma, jurist och tidigare ordförande för Agenda 2030-delegationen. ”Black lives Matter!” skriver den svenska människorättsorganisationen (MR), med sin …

Amnesty Sverige är en av de organisationer som valt att be om ursäkt för att organisationen misslyckats med att hantera den strukturella rasism som medarbetare upplevt. – Det finns ett systemfel i rekryteringen till civilsamhället, säger Anna Lindenfors som är generalsekreterare för Amnesty Sverige. Frågan om rasistiska strukturer inom den egna organisationen är något som …

Få organisationer är så ”helvita” som de som försöker rädda världen. Ändå är det få som vill prata om saken. Vad beror det på? Skyddas biståndsbranschen av ett godhetsskimmer som ingen bryr sig om att granska? Premieras Excelarkens konformism över människors stökighet? Vi pratar (vit) makt och bristen på balans i biståndet i Global Podd …

MENU

Back