Lika som bär? Ingen mångfald bland Sida-chefer


... och gissa vad de heter? Illustration: Lisa Jansson.

På biståndsmyndigheten Sida är 65 procent av cheferna kvinnor, medan bara fem procent är icke-vita. Det är en ännu sämre fördelning än inom civilsamhället. Torbjörn Pettersson är chef för personalfrågor och han vill gärna se en förändring mot ökad mångfald:
– Bakgrunden hos dem som arbetar med bistånd har definitivt betydelse, konstaterar han.

Biståndet har de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Det gäller också de som arbetar inom branschen. Från att haft en blandning av män och kvinnor är idag 70 procent av Sidas anställda kvinnor. Påfallande många är också i samma ålder.

– När jag började arbete med biståndet var det ett betydligt större fokus på tekniska frågor och på det praktiska genomförandet. Sida byggde vägar och gjorde likande insatser, och det kom sannolikt också att prägla personalens sammansättning. Sedan dess har fokus förändrats och jag gissar att det också har stor betydelse för vilka vi rekryterat, konstaterar Torbjörn Pettersson som är chef för HR och kommunikation på Sida.

Totalt har Sida ett 90-tal chefer på olika befattningar. Då många tjänster är tidsbestämda och utomlands innebär det en relativt stor rotation på chefsposterna. Trots detta är det en påfallande homogen grupp som chefar över den svenska biståndsmyndigheten. Ungefär 65 procent är kvinnor och av det totala antalet chefer är bara fem procent icke-vita (enligt den definition vi använt i granskningen av civilsamhället). Siffran är alltså ännu lägre än inom de organisationer som Global Bar Magazine granskat.

Kan du gissa vilket som är det vanligaste chefsnamnet på Sida?

(Skratt)

– Karin, gissar jag.

– Ja, det stämmer.

Bland Sidas närmare hundra chefer finns nio Karin (Carin), fem Anna och fyra Christina. Däremot bara en Torbjörn. Och ingen Mohammed.

– Ja, vi har för dålig mångfald, och det tror jag inte heller är bra för organisationen, särskilt med tanke på de sammanhang och miljöer där vi verkar. Den diskussion ni för är därför otroligt viktig. Vi behöver fler män, fler unga och fler med utomeuropeiska bakgrund – icke-vita – enligt det språkbruk som ni använder. Så det är många utmaningar som vi försöker kombinera. Bakgrunden hos dem som jobbar med utvecklingssamarbete har definitivt stor betydelse, det handlar om hur representativa vi är och hur skickliga vi är på att ta till vara de resurser som finns i Sverige, fortsätter Torbjörn Pettersson. 

Som chef på en myndighet måste Torbjörn Petterson samtidigt förhålla sig till det officiella sättet att mäta mångfald i Sverige, det vill säga de metoder som SCB använder sig av. Med den mätmetoden har tio procent av Sidas chefer och 21 procent av medarbetarna utländsk bakgrund.

–  Vi mäter så långt vi kan och vi kommer också att jobba normkritiskt. Jag kan inte se att vi skulle ha några problem med ett diskrimineringsbeteende på Sida, men vi är medvetna om den sammansättning vi har och de förhärskande normer som vi alla bär med oss. I samband med ett stort seminarium som vi hade i våras bad vi kollegor på Sida som uppfattar sig själv som icke-vita att de skulle berätta om vilka problem de upplever. För som alla andra har vi som tillhör majoritetskulturen problem med att ifrågasätta våra egna normer – så här måste vi bli bättre på att utmana oss själva.

Än så länge har inte Sida provat att mäta mångfald enligt metoden för jämlikhetsdata, men Torbjörn Pettersson tycker att det definitivt vore en intressant metod att prova:

– Jag skulle gärna se att vi som myndighet testade metoden då jag vet att flera kommuner prövat den, men än så länge kan vi av lagstiftningsskäl inte göra det. I dagsläget mäter vi mångfalden varje år och alla avdelning får en dashboard med all statistik som vi har: det handlar om kön, ålder, bakgrund i annat land mm. Sen har vi uttalade mål och ambitioner för vår externa rekrytering. Här har vi startat ett trainee-program som tar in nitton personer. Men även då tar det lång tid för en trainee att bli chef.

Det gyllene ordet ”agilt”
På Sida, liksom inom många andra organisationer heter det numera att man ska jobba agilt, ett modeord som på vanlig svenska betyder att man ska vara mer flexibel.

Men den som har mycket med Sida att göra skulle nog snarare hävda att det är ett konsensustänkande som präglar myndighetens arbete, många och långa möten där det är viktigt att alla är överens. Håller du med om den bilden?

(skratt)

– Jag vet att agilt är ett modeord, men målet är att vi ska jobba snabbare och mer experimentellt. Snarare än konsensussökande, menar vi att man som chef ska ha förmågan att ta till vara olika perspektiv, men vi behöver utan tvekan sätta ihop team som är mer heterogena.

En annan fråga som ofta dyker upp är om människor från till exempel Somalia på grund av rädsla för jäv utestängs från möjligheten att jobba med program som berör det egna landet, trots att de (sannolikt) har mycket god kompetens (ett undantag här är lokalanställda på ambassaderna som i hög grad kommer från det land de arbetar med).

Torbjörn Pettersson håller dock inte med om att det skulle vara så:
– Nej, det tror jag inte. Själv har jag varit med om att sätta samman just ett team för Somalia där två av de absolut tyngsta befattningarna var med personer som själva kom från just Somalia.

Något som mer sällan berörs är att många inom branschen rör sig mellan chefsjobb på Sida och på svenska frivilligorganisationer, något som innebär att Sida-tjänstemän kan komma att fatta beslut om stöd och insatser till organisationer där man tidigare arbetat, eller där man kanske senare börjar arbeta. 
– Jag förstår vad du menar och jag är själv ett exempel på detta. Jag var generalsekreterare på svenska Afghanistankommittén för att sedan gå tillbaka till Sida och arbeta med konfliktfrågor. För mig är det här en reell fråga som det gäller att ha kontrollmekanismer för, konstaterar Torbjörn Pettersson. 

David Isaksson

Fakta:
Jämlikhetsdata och där man ibland frågar om språk, etnicitet och religion i anonyma och frivilliga självsvarsformulär utifrån en självkategorisering.

Läs också

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.