Vi måste skapa en världsdomstol för mänskliga rättigheter. Det var ett av budskapen från Amnesty Internationals nyblivne generalsekreterare Agnès Callamard i samband med att hon höll sin så kallade Dag Hammarskjöld-föreläsning i Uppsala.
Agnès Callamard som har en lång bakgrund som försvarare av mänskliga rättigheter. Hon var tidigare FN:s särskilde rapportör om utomrättsliga avrättningar. Sedan våren 2021 är hon generalsekreterare för Amnesty International som 2021 firar 60 år. På senare tid spelade Amnesty en viktig roll i tillskapandet av den internationella brottmålsdomstolen och vapenhandelsfördraget. Människorättsorganisationen erhöll Nobels fredspris 1997.
Callamard höll i dagarna en föreläsning i samband med att hon mottog Dag Hammarskjöld-medaljen på Uppsala universitet. Titeln på föreläsningen var: ”A Global Compact for a World beyond COVID”. Callamard vill se en världsdomstol för mänskliga rättigheter, vilket har diskuterats under många år. Nu underströk hon att det finns en brist på tillsyn över riktade attacker, till exempel med drönare, och över vapenkontroll.
Callamard betonade farorna med de allt mer vanliga förekommande attackerna på internationella mänskliga rättigheter och det internationella system som upprättades efter andra världskriget.
– Covid-19 har förstorat världens utmaningar och förvärrat effekterna av åtstramningsåtgärderna som infördes efter den globala finanskrisen 2008, sa generalsekreteraren och fortsatte:
– Detta har försvagat infrastrukturen och nu har över 4,5 miljoner människor dött, varav de flesta var gamla och tillhörde etniska minoriteter, av covid-19. USA och Kina har vägrat att gå med i COVAX och Kina har förföljt hälsoarbetare. Läkemedelsföretag vägrar att dela med sig av sin kunskap. Rika nationer har vaccin och 6 000 miljarder dollar har spenderats på ekonomiskt stöd varav en bråkdel skulle räcka för att vaccinera hela världen. Västerlandet har en miljard vaccindoser i överflöd som skulle kunna distribueras globalt för att uppnå vaccinrättvisa.
Callamard menade på att de som försöker rädda liv kriminaliseras och gav exemplet Afghanistan där utträdet ledde till att vänner och allierade fick stå öga mot öga med talibanerna helt ensamma.
– Vi måste återetablera en ny världsordning med mänskliga rättigheter i centrum. Vi ska inte vara passiva åskådare när Kina, Ryssland och US kämpar om makten, konstaterade hon och lyfte samtidigt fram de hoppfulla tecken som trots allt finns: ”Black Lives Matter”, protesterna i Belarus, Sudan med flera länder. 00-talet lär oss att vi måste gå på offensiven och agera som 1948-generationen, inte som 1930-talsgenerationen. Det behövs ett nytt ”Global Compact” grundat på den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN-stadgan. Relationen till planeten är central. Rasism och sexism måste bekämpas. Korrupta ledare får inte tillåtas berika sig på planetens bekostnad. Jorden håller på att förstöras. Civilsamhället och akademin måste ta på sig ledarrollen.
Callamard framhöll civilsamhällets, akademins och offentliga tjänstemäns viktiga roll i att skapa ett mer tillgängligt internationellt samfund med bättre ansvarsutkrävande:
– Den orättvisa fördelningen av vaccin är en ”vaccinapartheid”, orsakad av västerlandet.
Hon lyfte lokala aktörer inklusive städer som allt viktigare aktörer i frågor som berör det allmänna bästa såsom flykting- och klimatfrågor. Och hon talade om det brutala nedtystandet av många under coronapandemin medans några få gynnades ofattbart mycket, till exempel har de tio rikaste männen i USA blivit 500 miljarder dollar rikare. Klyftorna har vidgats.
Callamard menade att våldsamma konflikter ofta handlar om tillgång till resurser såsom vatten och land. Detta i kombination med dåligt ledarskap, internet, social media och oförmågan ett erkänna olika narrativ får vanliga människor att göra horribla saker.
– Det behövs en global kommission för att uppmärksamma att det år 2048 gått 100 år sedan den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillkom ska omskapa de globala institutionerna. FN måste reformeras, säkerhetsrådets förlamning brytas genom nya regler för när veto får användas och via nya medlemskapsbestämmelser och alternativa beslutsfattande organ, menade Callamard. Hon fortsatte:
– En världsdomstol för mänskliga rättigheter bör skapas och kompletteras med förstärkta ”fact-finding missions”. Företagens och andra icke-statliga aktörers skyldigheter måste klargöras. Biologiska mångfald ska skyddas och risken för kärnvapenkrig förebyggas. Rätten till hälsa och rätten till en ren miljö ska respekteras. Minskade utsläpp av växthusgaser är grundläggande. Callamard föreslog:
– En världskonferens om mänskliga rättigheter ska äga rum i samband med 80-årsfirandet av UDHR (Universal Declaration of Human Rights) år 2028. Mänskliga rättigheter är universella och odelbara. Det behövs mera specifika ansvarstaganden, mätbara mål och implementeringsmekanismer.
I sina avslutande kommentarer uppmanade hon studenterna att lära av de unga kvinnor och män som agerar så modigt i Burma, Afghanistan och Belarus.
– Nu måste ännu fler engagera sig!
Tomas Nordberg
