Antalet flyktingar i världen fortsätter att öka. Men varför flyr människor? Och var går gränsen mellan flykt och migration? Läs mer i några av de artiklar vi publicerat och lyssna på samtalen i Global Podd.
82,4 miljoner människor befinner sig på flykt i världen idag (2020) enligt en ny rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR. Det är en ökning med fyra procent från den rekordhöga siffran på 79,5 miljoner i slutet av 2019.
Av de 82,4 miljoner är:
- 48 miljoner på flykt i sitt hemland (internflyktingar).
- 20,7 miljoner flyktingar under UNHCR:s mandat.
- 5,7 miljoner palestinska flyktingar.
- 3,9 miljoner venezuelaner fördrivna från sitt hemland.
- 4,1 miljoner asylsökande.
Pandemin har gjort det svårare att ta sig till Europa, men i Centralamerika rör sig allt fler människor mot den amerikanska gränsen och enligt en del uppskattningar kan så många som två miljoner människor komma att samlas där under hösten 2021.
Vi har i ett stort antal analyser, reportage, poddinslag och nyhetsartiklar skildrat situationen för världens flyktingar och orsaken till att människor flyr. Här tipsar vi om en del av det vi skrivit som hjälper dig att förstå mer om det som händer.
Tröstlös väntan på Samos
Hur är det att tillbringa livet i evig väntan i ett miserabelt flyktingläger? Karolina Jeppson följer under några veckor vardagen i flyktinglägret i staden Vathy på den grekiska ön Samos. Hon möter misär, men också musik och människor som gör det bästa de kan av en hopplös situation där allt handlar om att vänta på en framtid som är allt annat än tydlig. För värst av allt är ändå ovissheten.
Global Podd: Migration – ett afrikanskt äventyr?
Varför flyr människor från Afrika? Handlar det lika mycket om äventyr som om drivkraften att få det bättre? Och hur kommer det sig att EU ger enorma summor i bistånd till tveksamma länder med huvudsyfte att stoppa migrationen?
”När vägen är kantad av faror är det de modigaste som når fram”, säger en av dem som intervjuas i Anna Roxvalls och Johan Perssons reportagebok ”Till varje pris” som handlar om migrationen över Medelhavet.
Läs ett utdrag ur boken ”Till varje pris”!
I reportageboken ”Till varje pris” följer Anna Roxvall och Johan Persson människor i deras dröm om att ta sig till Europa. De besöker några av världens mest utsatta länder, de pratar med politiker, fixare, gränspoliser – och med de som riskerar allt för ett bättre liv.
Läs ett utdrag ur boken som du kan beställa här.
Läs en intervju med författarna här.
Väntan i folkmordets skugga
Deras familjemedlemmar mördades av ISIS, de har fördrivits och förföljts, nu kämpar de för att överleva dagen. Nuri Kino, journalist och grundare av organisationen A Demand For Action, berättar om intensiva dygn av hjälparbete i Beirut, samtidigt som han och många andra väntar på en viktig signal. Kommer Biden att erkänna det Osmanska rikets folkmord?
Swedens conflicting refugee policies
How could Sweden reform its refugee policies? Would it help to establish some selection programmes in the refugee admission policies like Canada? And, what could be done about the housing crisis which is one key factor making the establishment of newly arrived so difficult?
In this essay Muyi Yang, originally from China now living in Sweden, examines the Swedish refugee policies.
Barnen tappade bort sina föräldrar i jättelägret
Minst femton personer dödades och närmare 100 000 fick sina ”hem” skadade eller förstörda när världens största flyktingläger brann.
– Branden gjorde att många barn tappade bort sina föräldrar och för de som redan tidigare hör till de mest utsatta – inte minst unga flickor – har situationen blivit ännu värre. Det säger Riyas Mohammed på Plan International Bangladesh som själv under fler år arbetat i och med rohingya-flyktingarna i lägret.
Har världen fått sin första miljöflykting?
I ett unikt beslut i Frankrike stoppas utvisningen av en man till Bangladesh. Orsaken: de omfattande luftföroreningarna i Bangladesh som gör att den astmasjuke mannen riskerar sitt liv. Kanske innebär detta att hälsa och miljö i framtiden blir en faktor som vägs in i rättsprocesser också i andra länder, skriver Parul Sharma i en analys.
Flykten och minnet av kuppen
I Sverige bor det ca 60 000 personer som antingen är födda i Chile eller som har någon förälder som är det. De allra flesta kom till Sverige som en följd av kuppen och för många är det senaste våldsamheterna och övergreppen från militären en påminnelse om hur mycket som är sig likt, trots att nästan ett halvt århundrade passerat.
Vad tänker de idag, och hur känns det när minnena kommer tillbaka?
Ett synnerligen oäkta pass
Efter knappt fyra timmars flygning landade vi i Moskva. Nervositeten sköljde över mig som en våg och det kändes som om magen skulle vändas ut och in. Jag hade ingen plan. Kunde inte ett ord på ryska, hade ingen växel och visste inte ens vad valutan hette i Ryssland. Tänk om jag hade haft lite av de ryska pengarna från den plundrade ambassaden i Mogadishu. De hade kommit väl till pass nu.
|
Uppläsning av artikel
|
