Regimen i Syrien har bombat otaliga sjukhus och brutit mot folkrätten på en mängd olika sätt. Trots detta väljs landet nu in i Världshälsoorganisationen WHO:s exekutivkommitté.
Exekutivkommittén har 34 medlemmar från olika länder och är WHO:s styrelse. Den 28 maj valdes Syrien in som en av medlemmarna. Mandatperioden är tre år och de styrande staterna sätter dagordningen för WHO:s hälsoförsamling och implementerar WHO:s olika policies. Beslutet fattades trots att regimen genomfört hundratals attacker mot hälsoarbetare, sjukhus och medicinska centra, något som har dokumenterats av hjälporganisationer, rättighetsgrupper och olika FN-organ som just Världshälsoorganisationen.
Oppositionen i Syrien och internationella hälsoorganisationer har uttryckt upprördhet över beslutet. Houssam al Nahhas på amerikanska Läkare för mänskliga rättigheter säger att detta ”var verkligen chockerande” och fortsätter: ”Under denna kritiska tid där världen arbetar tillsammans för att bekämpa covid-19-pandemin under WHO:s ledning skickar detta ett riktigt dåligt budskap till länder och individer att kränkning av mänskliga rättigheter kan vara en norm.” Hans organisation har dokumenterat 540 attacker från syriska regeringen och allierade styrkor sedan kriget började 2011. Regimen har enligt organisationen mördat 827 medicinska arbetare genom antingen flygattacker eller beskjutning, tortyr som ledde till döden eller avrättning. Den syriska hjälporganisationen Vita hjälmarna sa i ett uttalande att: ”Invalet av Syrien belönar Assad-regimen, trots dess systematiska förstörelse av sjukhus och hälsocenter liksom en lång lista med andra krigsförbrytelser.”
Regimens attacker mot sjukvårdspersonal är ett brott mot folkrätten och kan klassas som krigsbrott, betonas det.” Hillel Neuer, verkställande direktör på United Nations Watch, säger:
– Att välja denna mördarregim att styra världens ledande hälsoorganisation är en förolämpning av miljontals människor som fallit offer för regimen. Det sänder en fruktansvärd signal.
Processen bakom beslutet
Beslutet att utse Syrien till WHO: s styrelse fattades av medlemsländerna i WHO:s östra Medelhavsgrupp, som består av 22 länder – bland dem Afghanistan, Pakistan och många Mellanösternstater, inklusive Jordanien och Saudiarabien. Detta beslut påminner om utnämningen av Zimbabwes Robert Mugabe till WHO: s Goodwill-ambassadör 2017, vilket senare drog tillbaks. WHO skriver att Syrien utsågs enligt standardprocessen och valdes av medlemsländerna och inte av Världshälsoorganisationen i Genève. Man fortsätter: ”WHO:s mandat är att uppnå bättre hälsoresultat för alla människor, inklusive befolkningar i alla länder. Vi är varken utrustade eller har i uppdrag att hitta politiska lösningar.”
Syrien var vice ordförande för WHO:s östra Medelhavsgrupp redan före utnämningen till styrelseposten. Landet kommer att representeras i WHO:s styrelse av landets hälsovårdsminister, Dr. Hassan Muhammad al-Ghabbash, som har varit på Storbritannien och EU:s sanktionslistor sedan förra året.
Kritik från flera länder
Storbritannien och USA har kritiserat Syriens utnämning. James Cleverly, Storbritanniens minister för Mellanöstern och Nordafrika i det utländska samväldets och utvecklingskontoret, twittrade att Syriens utnämning till WHO:s styrelse ”står i skarp kontrast till regimens upprepade attacker på medicinska anläggningar och arbetare. Tre FN-organ fann Assad ansvarig för grymheter mot det syriska folket. Hans regim kommer nu att spela en roll i styrningen av WHO. ”
Jalina Porter, USA: s utrikesdepartementets ställföreträdande talesman, sa att USA har ”allvarliga svårigheter” med att se Syrien i styrelsen. Hon sade att ledamöterna i direktionen ”har en skyldighet att främja folkhälsan och förväntas upprätthålla universella värderingar såväl som mänskliga rättigheter.”
I teorin kunde alla medlemsstater, inklusive USA, ha försökt stoppa utnämningen till direktionen. Varje medlemsstat kunde ha gjort invändningar när Syriens nominering av östra Medelhavsgruppen fördes till hälsoförsamlingen och tvingade en omröstning över den. Inget land protesterade vid den tiden. USA hävdar att ”ingen förvarning” om Syriens nominering till styrelsen lämnades av den regionala gruppen.
Beslutets konsekvenser
Syrien kan använda sin plats i styrelsen för att skydda sig mot utredningar om krigsförbrytelser. Olika FN-organ har samlat in omfattande bevis på krigsbrott. Det handlar till exempel om attacker mot sjukhus, blockering av biståndsleverans, bombningar av andra hälsofaciliteter. Nu hoppas människorättsförsvarare och humanitära hjälparbetare att kunna förmå WHO-direktionen att ändra på beslutet, men utsikterna för detta är små.
Svenska UD säger i en kommentar att de inte har några synpunkter i ärendet.
Tomas Nordberg
