Jemen: Kan nya samtal leda till fred?


Barn studerar i en förstörd skola i Taiz, Jemen 2020. Foto: Shutterstock.

ANALYS. Den nuvarande vapenvilan i Jemen har förlängts till den andra augusti 2022. Men vad krävs för att landet ska nå ett varaktigt fredsavtal? Kan de breda förhandlingar som nu pågår öppna upp så att parterna kan mötas direkt?

I dagarna hölls Yemen International Forum i Stockholm med Folke Bernadotteakademin och Sanaa Center for Strategic Studies som värdar. I forumet deltog 200 personer varav det stora flertalet var jemeniter. Frågan är – kan samtal som dessa bidra till en varaktig fred?

Kriget i Jemen har pågått sedan 2014 då de Iranstödda Houthirebellerna gjorde revolution i ett försök att ta över landet. Rebellerna lyckades ta kontroll över nordvästra delen av Jemen och huvudstaden Sanaa. Revolten var delvis orsakad av den nya grundlag som landet antog 2014.

Läs också. Jemen: En bakgrund till konflikten

Houthirebellernas kuppförsök ledde till att regeringen tvingades gå i exil i Saudiarabien. I dagsläget kontrollerar houthirörelsen den norra delen av landet medan regeringen och dess internationella partners i koalitionen som bekämpar rebellerna har den södra delen av landet under sin kontroll. Konflikten är i mångt och mycket ett proxykrig mellan de iranskstödda houthierna, de sydliga separatisterna med stöd av Förenade Arabemiraten och Jemens internationellt erkända regering med stöd av Saudiarabien.

Under kriget har hundratusentals människor fått sätta livet till och miljontals lider av svält, eller lever på svältgränsen, i vad som betecknas som världens värsta humanitära katastrof. I juni 2022 står landet står inför världens största humanitära kris, med 20,7 miljoner människor – nästan 75 procent av befolkningen – i behov av humanitär hjälp. Mer än fyra miljoner människor har tvingats lämna sina hem sedan 2015. Och situationen riskerar att förvärras ytterligare.

FN leder fredsprocessen
Sedan 2011 pågår en FN-ledd fredsprocess, som sedan augusti 2021 leds av svensken Hans Grundberg, FN:s särskilda sändebud för Jemen. FN:s sändebud har fått parterna att underteckna ett vapenstilleståndsavtal, men detta löper ut i augusti 2022 och oron är stor för vad som kommer att hända därefter. 

Jemen – strategiskt beläget – och fattigt

I sin resolution 2216 (2015) uppmanade FN:s säkerhetsråd generalsekreteraren att intensifiera sitt arbete för att åstadkomma fred i Jemen. Sedan dess har FN underlättat successiva samrådsrundor i syfte att uppnå en förhandlingslösning för att genom detta avsluta konflikten och återuppta den politiska övergångsprocessen. Samtal har hållits i Schweiz  (juni och december 2015), Kuwait (april till augusti 2016) och i Sverige (december 2018). Trots dessa insatser från FN fortsätter striderna i hela landet, bland annat längs gränsen mellan Saudiarabien och Jemen.

Saudistödd offensiv
Under andra halvåret 2018 inledde Jemens regering, med stöd av den Saudi-ledda koalitionen, en betydande militär offensiv mot Houthis för att ta kontroll över staden Hudaydah och dess hamnar, den viktigaste införselplatsen för humanitärt bistånd och kommersiell handel i landet. I ett försök att avvärja en militär attack mot området i nådde de jemenitiska parterna en överenskommelse i det så kallade Stockholmsavtalet. Sedan dess de politiska spänningarna mellan regeringen och grupper i söder ökat, vilket har lett till dödliga våldsutbrott i Aden och på andra platser i söder.

Konferensen ”Yemen International Forum” som hölls i Stockholm var inte formellt en del av fredsprocessen. Men syftet var att via samtal komma med förslag för hur fred kan skapas. Som alltid i dessa sammanhang är nivån på de deltagande viktig. Utrikesminister Ann Linde deltog aktivt i och var med på forumet i sex timmar, vilket visar att Sverige är engagerat och vill skapa fred i Jemen. Och många av de centrala aktörerna i fredsprocessen var på plats, inklusive Hans Grundberg, David Gressly, FN:s samordnare för Jemen och för humanitärt bistånd på plats i Jemen och Peter Semneby, Sveriges särskilda sändebud för Jemen, Tim Lenderking, USA:s dito. Deltog i konferensen gjorde även representanter för Houthirebellerna, experter på Jemen och på kriget, framstående representanter för civilsamhället och biståndsaktörer från bland annat Sida. Internationella medlare var på plats liksom diplomater och ledande politiker och statstjänstemän från Jemen, samt journalister från bland annat Saudiarabien och representanter för internationella organisationer.

Det är som en holländsk diplomat sa till mig under konferensen, en bedrift att få så många jemeniter ut ur landet givet rådande krigstillstånd. Intensiteten och allvaret i samtalen bekräftade att det är många svåra frågor som behöver ventileras. En sådan är hur de två miljoner stridande ska kunna erbjudas alternativ sysselsättning.

Många stridande
De stridande som är svårast att nå är de som är ideologiskt motiverade att slåss. Sekteristiska milisgrupper och extremt religiösa är ofta fast beslutna att kämpa in i döden för det de tror på. I Jemen har många vanliga människor anslutit sig till olika militanta grupper för att få pengar till mat till sina barn. I vissa fall kan soldaterna tjäna 150 000 kronor i månaden, men för de flesta rör det sig om en lön på motsvarande kostnande för en taxiresa från Stockholms innerstad till hotellet i Solna där konferensen hölls.

För de flesta rör det sig om en lön på motsvarande kostnaden för en taxiresa från Stockholms innerstad till hotellet i Solna där konferensen hölls.

Det råder lite olika bud om hur många som ingår i de olika miliserna. En annan siffra som nämndes på forumet var en miljon stridande. Men oavsett den exakta siffran så gäller det att ändra incitamenten för dessa personer. Detta är direkt kopplat till internationella biståndsprojekt i landet. I bergsområdena har staten ofta liten kontakt med människorna vilka utgör lätta måltavlor för milisrekrytering. Representanter för Världsbanken och Gulfstaternas samarbetsråd betonade också vikten av alternativa försörjningsvägar för soldaterna.

Från vapenvila till fredsavtal
För att omvandla vapenstilleståndet till verklig fred krävs praktiska insatser på marken. I praktiken handlar det till exempel om att få svar från Houthirebellerna om de avser att öppna vägarna till Taiz, landets tredje största stad. Detta är centralt för att kunna återgå till normalt liv i det krigshärjade landet. FN-medlaren Hans Grundberg försöker också få till en sådan uppgörelse och vissa framsteg har nåtts. 

https://globalbar.se/produkt/prenumeration-2/

En annan stötesten är hur den våldsamma konflikten ska kategoriseras: handlar det om ett inbördeskrig eller en internationell konflikt? Detta är viktigt, eftersom en lösning av en internationell konflikt kräver att de relevanta parterna för en dialog, i det här fallet framför allt Saudiarabien och Iran. Deltagarna i forumet var oense kring denna fråga men det är ett faktum att den internationella, Saudiledda koalitionen har bombat landet sönder och samman medan den Iranskstödda Houthirörelsen också orsakat många människors död. En förutsättning för varaktig fred är att parterna möts. USA:s president Joe Biden reser till Saudiarabien I juli 2022, en resa som bekräftar det komplicerade internationella spelet bakom kriget i Jemen. Som nära allierad till USA har Saudiarabien kunnat fortsätta med sina bombningar i Jemen i stöd för regimen. Och vapen levererade från Sverige bidrar till att förvärra konflikten.

Det krävs ekonomiskt stöd från givarländer och internationella organisationer för att skapa förutsättningarna för fred. Stockholmsöverenskommelsen från 2018 lyckades öppna hamnstaden Hodeida för livsavgörande humanitära transporter. 

Nu är flygplatsen i Sanaa i princip bara öppen för leverans av humanitärt bistånd. Det krävs därför, menar flera aktörer, ett mycket mer omfattande bistånd än idag. Men det internationella samfundets engagemang är iögonfallande ihåligt. Stora givarkonferenser lovar stordåd, men misslyckas gång på gång med att leverera.

Vad krävs för att lyckas?
Stockholmsöverenskommelsen från 2018 innehåller en samförståndsförklaring om staden Taiz. Men staden kontrolleras av houthirebellerna och är inte nåbar för resten av landet. Proffsmedlare som Hans Grundberg och veterandiplomaten Peter Semneby inser att det krävs förtroendeskapande åtgärder för att lösa krisen. Grundberg, som tidigare var EU:s ambassadör för Jemen, har lyckats ingjuta förtroende för FN-missionen i båda lägren. Bränsletransporter till den houthi-kontrollerade hamnen i Hodeida vid Röda havet har kunnat genomföras och den houthi-kontrollerade internationella flygplatsen i Sanaa har för första gången sedan 2016 öppnats för kommersiella flygningar. 

Nu krävs politiska samtal mellan parterna för att skapa ett formellt eldupphör, vilket är starkare än den temporära vapenvila som nu råder. Frågan är – kommer den svenska diplomaten att även lyckas med detta?

Tomas Nordberg

Läs också

https://globalbar.se/2022/03/litet-intresse-bland-givare-for-jemen/
https://globalbar.se/2022/05/jemen-svenskt-stod-for-att-forhindra-miljokatastrof/

 

Fortsätt läsa för endast 49 kr/mån!

Du läser nu en av tre gratis artiklar innan du bestämmer dig för att bli prenumerant. För att läsa mer om våra prenumerationer klickar du här.

Köp prenumeration

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.