I den krigshärjade etiopiska Tigray-provinsen har internet varit praktiskt taget nedstängt ända sedan kriget började i november. För människor utanför Etiopien är det närmast omöjligt att få kontakt med sina släktingar.
Hon hade just blivit världsmästare, men den etiopiska maratonlöparen Gotytom Gebreslase bröt ihop i tårar när hon fick frågan om hennes familj firade hennes seger hemma i det krigshärjade Tigray.
– Jag har inte pratat med mina föräldrar på flera månader. Jag önskar att min egen far och mor kunde fira min prestation på samma sätt som andra etiopier, sade hon och torkade sig i ögonen när hon talade på en presskonferens under friidrotts-VM i Eugene, Oregon, i juli.
Få har varit förskonade från effekterna av en nästan två år lång nedstängning av internet och telefoni i Etiopiens norra Tigray-region, som har varit avstängd sedan striderna bröt ut mellan TPLF-rörelsen och regeringsstyrkorna i november 2020.
Till och med chefen för Världshälsoorganisationen (WHO) Tedros Adhanom Ghebreyesus, som kommer från Tigray, sade att han inte hade kunnat nå sina släktingar hemma eller skicka pengar till dem.
– Jag vet inte ens vem som är död och vem som lever, konstaterade han vid en presskonferens i London.
Medan striderna fortsätter i Tigray och på andra håll i Etiopien säger premiärminister Abiy Ahmeds regering att avstängningarna behövs för att stävja våldet, men kritiker anklagar myndigheterna för att använda internet som ett krigsvapen.
– Tillgång till kommunikation och andra grundläggande tjänster, och framför allt humanitärt bistånd, används uttryckligen som ett förhandlingsmedel av den etiopiska regeringen. Det används som ett påtryckningsmedel mot både Tigray och det internationella samfundet, säger Goitom Gebreluel, politisk analytiker som specialiserat sig på frågor som rör Afrikas horn.
Allt längre nedsänkningar
Runt om i världen har internetavstängningarna blivit mer sofistikerade, de varar längre, skadar människor och ekonomin och riktar sig mot utsatta grupper världen över, enligt organisationen Access Now som arbetar med digitala rättigheter.
Under 2021 registrerade Access Now cirka 182 nedstängningar av internet i 34 länder, vilket är en ökning från 159 nedstängningar i 29 länder året innan.
I Etiopien har sporadiska internet- och telefonavstängningar använts som ett vapen för att kontrollera och censurera information, menar Access Now, vilket gör det svårt för journalister och aktivister att dokumentera påstådda rättighetsbrott och för att bistånd ska kunna levereras.
I Tigrays regionala huvudstad Mekelle har nödlösningar som satellittelefoner blivit ett viktigt verktyg för hjälporganisationernas verksamhet.
Internationella rödakorskommittén (ICRC) tillhandahåller också en satellittelefonitjänst för lokalbefolkningen, vilket ger dem möjlighet att skicka meddelanden till anhöriga.
– Hittills i år har ICRC underlättat cirka 116 000 telefonsamtal och muntliga meddelanden mellan familjemedlemmar som skilts åt på grund av konflikt och våld, säger orgnaisationens talesperson Alyona Synenko.
Nästan hälften av Tigray-regionens sex miljoner människor är i stort behov av mat, och enligt FN:s Världslivsmedelsprogram WFP har nedstängningen och vägblockaderna försvårat leveranser av humanitärt bistånd. Bristen på mobiltelefonnät har också lamslagit både de akuta och reguljära systemen för hälsoövervakning, konstaterar WHO i en e-post.
– Det enda sättet att kommunicera är via pappersrapporter som måste levereras för hand. Alla möten måste hållas personligen, skriver WHO i en kommentar.
Regeringstjänstemän anklagar rebellerna för att avsiktligt skada telekommunikationsnäten, medan företrädare för TPLF säger att Abiys administration inte vill återställa de tjänster som den har skurit ned.
En talesman för Etiopiens regering säger att det inte finns någon enkel lösning på problemet.
– Säkerheten inom Tigray-regionen måste först återställas för att det tekniska reparationsarbetet ska kunna påbörjas, sa talespersonen för presidenten nyligen.
TPLF:s rådgivare Fesseha Tessema bestrider detta:
– Frågan är politisk, eftersom regeringen i Addis Abeba inte vill häva belägringen och återupprätta tjänsterna, säger han.
Många dödade
När den populäre sångaren och oromoaktivisten Hachalu Hundessa dödades i juni 2020 i en förort till huvudstaden Addis Abeba stängde regeringen av internet i hela Etiopien efter att upplopp och mord spred sig över Oromia och i Addis Abeba.
Ett polisiärt tillslag ledde till hundratals döda, och ett internetavbrott som varade i 23 dagar kostade ekonomin mer än 100 miljoner dollar, enligt NetBlocks, ett företag som övervakar internet.
Frehiwot Tamiru, chef för det statliga telekombolaget Ethio Telecom, säger att den landsomfattande avstängningen var nödvändig för att förhindra att internet används av kriminella för att ”döda, skapa kaos och förstöra landet”.
Människorättsgrupper har också kritiserat den etiopiska regeringen för nedstängningar av sociala medier och meddelandetjänster som Facebook och WhatsApp.
De etiopiska myndigheterna har inte kommenterat dessa avstängningar, men sade förra året att de höll på att utveckla en egenutvecklad plattform för sociala medier för att ”ersätta” Facebook, Twitter och WhatsApp.
Många vanliga etiopier beklagar de frekventa störningarna i deras vardag.
Som alla 15-åringar gillade Tolessa att titta på fotbollsresultat på nätet och skicka meddelanden till sina vänner på sin telefon, tills de frekventa internetavbrotten i hans hemstad i Oromia gjorde detta nästan omöjligt.
När kriget mellan de etiopiska styrkorna och rebellerna i Oromos befrielsearmé intensifierades under 2019 och 2020 använde invånarna sina telefoner när de kunde för att varna varandra om närmande strider – tills bredband och mobilt internet stängdes av.
– Nu är allt en chansning – de överlåter det till Gud, säger Tolessa, som av säkerhets skäl inte vill stå med sitt riktiga namn.
Av rädsla för sin säkerhet skickade Tolessas familj honom till släktingar i Addis Abeba, cirka 300 km bort, där han nu går i skolan och hoppas på att bli ingenjör. Det är en kamp att hålla kontakten med familjen:
– Jag kan bara nå vissa släktingar via telefon, de flesta av dem har inte varit uppkopplade på flera månader, säger han.
Eyassu Gebreanenia som är 24 år och bosatt i Mekelle i Tigray, säger att han kunde komma upp på nätet en eller två gånger i månaden genom att använda wifi på kontoret för en internationell ideell organisation där hans vän arbetar.
Staden brukade vara regionens livliga affärscentrum, men Gebreanenia säger att sjukhus, hotell och restauranger är stängda och att människor som en gång ägde blomstrande företag nu kämpar för att försörja sina familjer.
”Det är som om de ställt tillbaka klockan trettio år. Människor lider – men du kanske inte vet om det eftersom vi är avskurna från världen. Det är deprimerande”, skriver han i ett mejl.
Zecharias Zelalem
Thomson Reuters Foundation
Läs också
