En Sida-finansierad satsning i Demokratiska republiken Kongo utvecklades till en av de största korruptionsskandalerna i svenskt bistånd på senare år. I centrum står – kanske – en åtalad före detta biståndschef. Samtidigt rymmer historien många oklarheter: Är den misstänkte verkligen skyldig, eller blev hen bara ett lämpligt offer när andra skulle dölja sina misstag?
I samband med att den tidigare biståndschefen häktades för att därefter släppas (se separat artikel här) har Global Bar Magazine skrivit flera artiklar där vi gått igenom dokument och handlingar. Det vi vet är att omkring 35 miljoner kronor försvunnit, att lokalanställda i ett projekt stått utan lön i över ett år – och att Sida krävt tillbaka drygt 3,2 miljoner dollar från organisationen Women of Africa (WOA).
Här är en sammanfattning av vår tidigare rapportering i fallet. För mer detaljer, läs våra artiklar som du hittar länkade längre ned.
Från drömprojekt till kollaps
När avtalet mellan svenska ambassaden i Kinshasa och organisationen WOA undertecknades 2021 såg allt lovande ut. Organisationen beskrevs som en erfaren aktör i konfliktområden, med fokus på kvinnors och ungas deltagande i fredsarbete. Totalt skulle projektet få 68 miljoner kronor över fyra år.
Men redan under det första året dök varningssignaler upp. Sida påtalade brister i rapportering och ekonomi – ändå fortsatte utbetalningarna. 2022 betalades ytterligare cirka 18 miljoner kronor ut. Risknivån låg kvar på ”medel” och revisionerna gav endast marginella anmärkningar.
Varningar ignorerades
Först 2023 började ambassaden agera mer kraftfullt. En stickprovskontroll genomfördes av revisionsbyrån BDO, och korruptionsrisken höjdes till ”hög”. Diskussioner fördes om att använda mobilbetalningar direkt till målgruppen för att undvika mellanhänder – men det förverkligades aldrig.
Samtidigt minskade den svenska biståndsbudgeten till DR Kongo.
Forensisk granskning
I mars 2024 sade Sida upp avtalet med WOA. En forensisk revision från KPMG visade att endast 27 procent av utgifterna kunde styrkas. Resten saknade dokumentation eller var helt utanför projektets ramar. Sida kräver därför tillbaka 3,26 miljoner dollar – motsvarande omkring 35 miljoner kronor. Någon återbetalning har ännu inte skett.
Samtidigt vittnade lokalanställda om uteblivna löner, tomma lokaler och avbrutna infrastrukturinsatser. ”Alla här i Kivu är upprörda. Vi stod på gatan utan lön i 13 månader”, sa en tidigare anställd till Global Bar Magazine.
Sida-chef häktades
Parallellt med detta greps och häktades en chef inom svenskt bistånd, misstänkt för grovt mutbrott och bedrägeri i samband med projektet. Personen släpptes senare ur häktet, men misstankarna kvarstår. Åklagaren utreder nu även andra projekt där tjänstemannen varit involverad, men processen har dragit ut på tiden och just nu verkar det oklart om det över huvud taget kommer att bli ett åtal.
Ett systemfel?
Fallet väcker frågor om hur Sidas rutiner för riskanalys och uppföljning fungerar i praktiken. Trots tidiga varningssignaler tog det två år innan risknivån höjdes. Revisioner som inte följde internationell standard fick passera. Och kontakten med lokalanställda på plats tycks ha varit minimal.
Sida har infört skärpta antikorruptionsregler under senare år och talar om nolltolerans. Men i DR Kongo var det inte tillräckligt. Nu återstår frågan: vem tar ansvar för att pengarna aldrig nådde fram – och för att de lokalanställda står utan ersättning?
Redaktionen
Fakta: Skandalen i Kongo
- Avtal: Sida och Women of Africa (WOA), 2021–2024.
- Total budget: 68 miljoner kronor.
- Planerade utbetalningar:
– 2021: 21 miljoner kr
– 2022: 19 miljoner kr
– 2023: 17 miljoner kr
– 2024: 10,8 miljoner kr - Problem: Brister i rapportering redan första året.
- 2022: Fortsatta utbetalningar trots tveksam revision.
- 2023: Stickprov av BDO, risknivån höjs till ”hög”.
- Mars 2024: Sida avslutar avtalet.
- April 2024: KPMG:s forensiska revision: bara 27 % av utgifterna styrkta.
- Maj 2024: Sida kräver återbetalning av 3,26 miljoner USD (ca 35 Mkr).
- Status: Inga pengar har betalats tillbaka. Lokalanställda står utan lön.
- Rättsprocess: En biståndschef greps och häktades misstänkt för grovt mutbrott, men släpptes senare. Misstankarna kvarstår men än så länge har inget åtal väckts..
Här kan du läsa våra artiklar i helhet
|
Uppläsning av artikel
|
