”Sasha”, en ung Vesna-aktivist, flydde från Ryssland efter att ha hotats efter att ha deltagit i demonstrationer mot Rysslands invasion. Det tog honom tre dagar att köra 2 000 km till Georgien där han fortsätter att kämpa för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
Dagen efter att Ryssland inledde ett fullskaligt krig mot Ukraina höll ungdomsorganisationen Vesna demonstrationer runt om i Ryssland. Den största hölls i Moskva och Sasha, som av säkerhetsskäl egentligen heter något annat, var en av huvudorganisatörerna.
– En av de andra Vesna-aktivisterna hade blivit attackerad och misshandlad i sitt hem. Innan de egentliga demonstrationerna hade vi träffats hos honom och jag antar att polisen trodde att hans hem var Vesnas huvudkontor, vilket det inte var, berättar Sasha när Global Bar Magazine träffar honom i Georgiens huvudstad Tbilisi.
När han fick reda på att hans vän hade blivit misshandlad besökte Sasha honom på sjukhuset.
– När jag kom hem hade någon målat Z på min dörr. Då insåg jag att jag var tvungen att lämna Ryssland, fortsätter Sasha.
Medlemmar som misshandlats av polisen
Ungdomsprotesterna som Vesna ledde väckte stort intresse bland ungdomar över hela landet dagen efter att Ryssland inledde en invasion av Ukraina. Myndigheternas svar var att slå ner på alla oliktänkande. De ryska myndigheterna riktade in sig på och anklagade flera medlemmar av Vesna, som ofta greps – några blev misshandlade och ännu fler hotades.
Sasha insåg att han var tvungen att ge sig av och tog sin bil och körde 2 000 kilometer till Tbilisi, Georgiens huvudstad, där många andra ryssar har funnit en fristad.
– Det tog mig tre dagar att köra. När jag kom nära gränsen till Ukraina, Luhansk-regionen, var det en tankbil som exploderade och brann. Kanske hade den attackerats på grund av kriget, men jag vet inte vad som hade hänt med den, berättar han.
Han fortsatte att köra söderut och när han kom fram till Rysslands södra region stoppades han av trafikpolisen. Det var många andra som körde den här vägen för att ta sig till Georgien och Sasha tror att polisen visste det och att de skulle dra nytta av de människor som flydde från Ryssland.
– Polisen där är känd för att be om pengar. Så jag stoppades för en trafikförseelse som jag inte hade begått. Och om jag inte betalade poliserna de 50 000 rubel som de begärde skulle de ha tvingat mig tillbaka till Moskva, säger Sasha.
Därefter stannade han över natten och fortsatte nästa morgon till gränsen. Där fastnade han återigen eftersom en snölavin blockerade vägen in till Georgien:
– Jag höll mig vaken i bilen hela natten. Det var vinter och kallt, men jag var tvungen att hålla mig vaken och röra mig framåt när trafiken rörde sig. Annars skulle jag ha förlorat min plats i kön.
I Georgien fortsätter Sasha att arbeta tillsammans med Vesna för ett demokratiskt Ryssland. I maj kommer ryska myndigheter att stämpla Vesna som en extremistorganisation. Detta innebär i praktiken att det blir ett brott att sprida Vesnas information vidare, eller stödja dem med pengar. Men varför är ryska myndigheter så rädda för Vesna?
– Före kriget fick jag kämpa för att hitta unga människor i Moskva som ville ansluta sig till vår rörelse, men när kriget började kunde vi snabbt organisera den största antikrigskampanjen i Ryssland. Vi är nu en av de största organisationerna som är emot kriget, detta har också gett oss ett större ansvar.
– Nu finns det många unga människor som vill arbeta med oss trots riskerna. Vi har byggt upp en bra struktur och vi har ett styrande råd. Ändå vet polisen ingenting om vår organisationsstruktur, fortsätter Sasha.
Kampen mot rättssystemet
Det ryska rättssystemet har systematiskt använt rättsliga åtgärder för att stoppa all opposition. År 2022 öppnade åklagaren ett brottmål mot organisationen Vesna. I första instans hamnade organisationen och några medlemmar på listan över utländska agenter. I och med detta domstolsbeslut blev några av Vesna-samordnarna officiellt eftersökta av polisen och några medlemmar sattes i husarrest. Nästa steg är att klassificera Vesna som en extremistorganisation.
– Våra advokater har överklagat beslutet att stämpla Vesna som en extremistorganisation. Men i maj 2023 kommer de att fatta beslutet i en högre instans. Därmed kan de åtala alla som är en del av rörelsen för ”extremism”, vilket innebär att du kan få tio års fängelse, även om du bara har lagt ut något på internet, säger han.
Trots detta anser Sasha att det fortfarande är värt att kämpa mot besluten inom rättssystemet:
– Det är viktigt att utmana systemet eftersom det ger oss mer tid att agera. De kan inte arrestera någon för extremism om det rättsliga förfarandet inte är korrekt genomfört. Domstolen är alltså viktig och därför försöker advokaterna sträcka ut processerna så länge som möjligt. I slutändan kommer detta också att hjälpa människor i fara som behöver evakueras, säger Sasha.
120 000 ryssar i Georgien
För närvarande finns det cirka 120 000 ryssar i Georgien. Sedan kriget 2008, då Ryssland ockuperade delar av landet och bildade två så kallade ”republiker”, finns det inga diplomatiska förbindelser mellan länderna. Trots detta kan ryssar resa in i Georgien utan visum och handeln mellan länderna är viktig. Georgien har inte heller anslutit sig till sanktionerna mot Ryssland.
– De av oss som lämnade landet av politiska skäl är en minoritet och vi känner varandra väl. De flesta ryssar kom hit för att inte bli värvade till armén. De kanske inte offentligt är emot kriget, men de stöder helt klart inte regimen och de vill inte betala ryska skatter, skatter som skulle finansiera armén, säger Sasha.
Sasha har lärt sig läsa och tala lite georgiska och han är verkligen tacksam för det georgiska folkets gästfrihet. Att bo i Georgien har fått honom att inse hur illa hans eget land har betett sig mot sitt grannland.
– Det är faktiskt vansinnigt hur den ryska regeringen har agerat så brutalt mot det här landet. Men ändå kan vi ryssar resa in utan visum och stanna i upp till ett år! – Jag har inte mött någon direkt aggression från georgier. De flesta är välkomnande. Du hittar en del graffiti med skrifter som ’Ryssar åk hem’. Men du får aldrig höra någon säga det direkt till dig
Samtidigt är livet i exil långt ifrån enkelt. Eller som Sasha uttrycker det:
– De första nio månaderna var jag bara förvirrad och visste inte vad jag skulle göra. Nu har jag en tydlig plan.
I framtiden hoppas han kunna arbeta som advokat. Han hyr en billig lägenhet och försöker spendera så lite som möjligt.
– Jag har min mamma hemma i Moskva och min mormor. Jag försöker hjälpa dem härifrån, och ännu viktigare är att jag försöker att inte skapa några problem för dem.
Sasha vill återvända till Ryssland, men för tillfället är det inte möjligt.
– Jag hade inte planerat att gå i exil, men för tillfället är det inte möjligt. Därför är jag tacksam för möjligheten här i Georgien. Jag vet inte vart jag skulle ha tagit vägen eftersom jag inte har något europeiskt visum.
Protester mot lagen om utländska agenter
Georgien domineras av partiet Georgia Dream som steg för steg har närmat sig Ryssland. Det styrande partiet i Georgien har tvekat att stödja Ukraina. Ungdomsledare och oppositionsgrupper kallar deras politik för ”russifiering” av Georgien.
När det dominerande partiet Georgia Dream försökte införa lagar mot utländska agenter, med de ryska lagarna som förebild, utbröt massiva protester och till slut var regimen tvungen att dra tillbaka lagarna.
När protesterna bröt ut åkte Sasha dit för att observera – och för att lära sig inför framtiden:
– Den viktigaste skillnaden med protesterna i Georgien var demografin hos dem som deltog. I Ryssland skulle de som går till en demonstration mest vara kvinnor och pensionärer. Inte så många unga män. I Georgien var det många unga som deltog och de var redo att konfrontera polisen, något som inte skulle hända i Ryssland, säger han.
– Demonstrationerna här var välorganiserade med unga människor i längst fram. De kunde hindra de som försökte splittra folkmassan och var redo att konfrontera polisen. Den andra delen av publiken är mer lik den hos oss i Ryssland. De står längre bort från konfrontationslinjen och agerar som stöd. Och när polisen använder vattenkanoner och tårgas går den första gruppen in i den större gruppen.
Enligt Sasha skulle polisen i Ryssland bara brutalt slå gamla kvinnor, barn och andra som inte kan skydda sig själva. I Georgien är det annorlunda, demonstranterna slår tillbaka. Sasha konstaterar att polisen i Georgien till skillnad från den ryska inte vill gripa eller hålla kvar så många som möjligt. Den georgiska polisen försöker fösa bort folk från platsen.
– Skillnaden handlar inte bara om brutalitet, utan också om att polisen i Ryssland straffar så många som möjligt som deltar i protester. De vill inte att någon ska protestera. De försöker gripa så många som möjligt så att folk aldrig kommer att protestera igen, säger Sasha.
Han påpekar också att risken att delta i protester i Ryssland nu blivit allt större. Att delta i en demonstration kan ge upp till tio års fängelse och att delta i oppositionsrörelsen kan förstöra ens möjligheter att gifta sig, få barn och någonsin bilda familj.
– Det är ett högt pris att betala för en protest. Ändå hoppas jag att vår gräsrotsrörelse kommer att växa och vi vill att ryssarna ska inse vad som händer även om de inte vågar delta i protester. Och naturligtvis är vi tacksamma för dem som vågar, och vi försöker göra deras protester så säkra som möjligt.
Och även om framtiden är allt annat än säker är Sasha övertygad om att förändringar kommer att komma till Ryssland:
– Förmodligen kommer kriget att pågå så länge som Putin fortfarande är vid makten. För honom har kriget ett tydligt syfte. Vi respekterar ukrainarnas rätt att skydda sig själva. Vi är till hundra procent emot kriget och vårt mål är ett omedelbart slut på kriget och en övergång till fredsförhandlingar!
Nästa mål för oppositionen är det ryska presidentvalet som äger rum i mars 2024.
– Sannolikt kommer Putin att kandidera till presidentposten igen, men det kan hända saker, särskilt om det sker förändringar inom de styrande strukturerna i Ryssland. Och om det händer saker med Putin kommer systemet att kollapsa, eftersom allt är centrerat kring honom.
David Isaksson
Bakgrund
Ryska myndigheter har förbjudit Vesna och även förklarat den som en ”extremistisk organisation” som ”hotar ryska myndigheter och auktoriteter”. Trots att organisationen är förbjuden fortsätter många unga kämpa mot regimen genom sina kanaler på Telegram och Twitter. Det finns fortfarande aktivister kvar i Ryssland. Alla som är med i våra publikationer är medvetna om risken av att synas, men vill trots det gå ut med vad som hänt dem.
Du kan också följa Vesna på Telegram eller på Twitter. Båda kanalerna är på ryska men det går att översätta meddelanden. De har också information på webben.
Lyssna på:
