Vita är alltid rikare och jämlikheten i Sverige följer med även till en andra generation. Sverige behöver införa statistik baserad på ras som gör att vi bättre kan följa upp och korrigera fel. Det skriver Afrosvenskarnas riksförbund (ASR) i den alternativrapport som organisationen lämnat till Sveriges senaste rapport till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering.
Alla konventionsstater ska rapportera om de åtgärder som de har vidtagit i fråga om de rättigheter som beskrivs i konventionen och om de framsteg som staten har gjort när det gäller att upprätthålla dem.
Den 5 januari 2023 lämnade regeringen in Sveriges tjugofjärde och tjugofemte periodiska rapport till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering.
Afrosvenskar är en rasgrupp på snabb tillväxt och utgjordes i slutet av 2021 av cirka 350 000 personer vilket nästan innebär en fördubbling på bara ett decennium. Samtidigt är det en grupp som utsätts för omfattande diskriminering enligt organisationen:
Den svenska arbetsmarknaden präglas i hög grad av horisontell segregering och afrosvenskar tenderar att ha lågstatusyrken även i förhållande till utbildningsnivå. Det omvända förhållandet gäller för afrosvenskars representation i högstatusyrken. Det visar sig också att även inom de respektive yrkesgrupperna har afrosvenskar väsentligt lägre löner i genomsnitt än övriga svenskar, konstaterar rapportförfattarna och skriver vidare:
Vithet sammanfaller med ekonomiskt välstånd oavsett var personer eller deras föräldrar är födda och att rasliga mönster av ojämlikhet består över generationer i Sverige.
Bristen på framsteg avseende likvärdigt åtnjutande av grundläggande rättigheter gör att ännu fler svenskar lever i marginalisering på grund av rasdiskriminering både i absoluta tal och som en andel av befolkningen.
Kitimbwa Sabuni är en av alternativrapportens författare.
Varför lämnar ni en egen rapport?
– Vi lämnar in en alternativ rapport till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD) för att afrosvenskar är den mest diskriminerade rasgruppen i Sverige och Sverige har förbundit sig enligt konventionen att motverka rasdiskriminering.
Är ni i stort nöjda med regeringens agerande?
– Den tid som redovisningsperioden avser har Sverige för det mesta haft en annan regering. Den regeringen hade fördelen att den var tydlig med att Sverige har ett problem med strukturell rasism som behöver hanteras med en aktiv politik. Den politiken behöver förbättras i många delar och vara mycket mer kraftfull. Med den här nya regeringen är vi till och med osäkra på om de delar vår och CERD:s analys att strukturell rasism är ett problem i Sverige.
Sverige saknar data om befolkningen byggd på ras. Är det något Sverige bör samla in?
– CERD-kommittén som är den främsta uttolkaren av rasdiskrimineringskonventionen menar att Sverige behöver samla in data baserad på ras- och etniska kategorier för att kunna planera och följa upp effektiviteten av de insatser Sverige implementerar mot rasdiskriminering. Det hela ter sig ganska självklart och ASR håller med helt och fullt.
I rapporten rekommenderar organisationen Sverige bland annat att:
- Etablerar uppföljningsmekanismer byggda på breddad datainsamling med olika indikatorer på etnisk mångfald.
- Uttryckligen erkänner att människor av afrikansk härkomst är särskilt utsatta för rasdiskriminering och därför har rätt till särskilda åtgärder.
- Implementerar en robust politik mot den etniska boendesegregation som även tar rasgrupp i beaktande så kompletterande insatser kan riktas mot speciellt drabbade rasgrupper.
- Ändra hatbrottslagstiftningen så att det framgår vad som utgör ett hatbrottsmotiv och vilka omständigheter som ska beaktas vid prövningen av om ett sådant föreligger.
- Ändrar reglerna om rättegångskostnader inom ramen för diskrimineringsmål så att den som driver ett diskrimineringsmål enbart behöver betala motpartens kostnader om det är uppenbart att det inte har förelegat skäl att få saken prövad.
- Genomföra en systematisk genomgång av allt språk, bilder med mera i läroböcker som förmedlar stereotypa eller förnedrande bilder om människor av afrikansk härkomst och ersätter dessa med bilder, språk med mera som förmedlar ett jämlikt budskap.
Här kan du läsa rapporten i dess helhet
David Isaksson
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
