Ryssland: Så används lagarna mot de som protesterar


Polisen griper demonstranter i Sankt Petersburg, 2022. Foto: Shutterstock

Alla former av motstånd har förbjudits i Putins Ryssland. Sen kriget mot Ukraina inleddes är det förbjudit att hålla upp tomma vita pappersark, kalla kriget mot Ukraina för krig, eller dansa för fred. Samtidigt förbjuds organisationer att verka i Ryssland. Vi reder ut vad det är för lagar som införts i landet.  

I februari 2022 stängdes den ryska organisationen Memorial ner efter det att de stämplats som en extremistisk organisation. Memorial var en av tre mottagare av Nobels fredspris 2022 och stängningen skedde efter en juridisk process.

Trots att Ryssland i praktiken är en totalitär stat så vill man gärna få det att framstå som att regimens förtryck vilar på en laglig grund. Därför hänvisar man också i hög grad till det legala systemet när aktivister fängslas eller organisationer stängs ned. Detta går tillbaka till tiden för Sovjetunionen då det också var vanligt att aktivister dömdes till psykiatrisk vård, något som också sker idag och som bland annat drabbat protesterande konstnärer. Samtidigt ger det ryska/sovjetiska systemet den anklagade rätten att komma med ett slutanförande och dessa anföranden, som bland annat det av Navalny, har alla förutsättningar att bli klassiska.

Vi har tidigare beskrivit hur organisationen Vesna förbjudits och hur dess aktivister blivit stämplade som extremister. Det är sen i maj straffbart att vara medlem i Vesna och det är även förbjudet att ge pengar till organisationen. Flera av dess medlemmar riskerar långa fängelsestraff om de skulle återvända till Ryssland. Även den svenska organisationen Antikrigskommittén i Sverige – ”Russians against war” förklarades som oönskad i Ryssland i december förra året, efter att bara ha existerat i ett halvår.

Regimen använder sig av olika lagar för att hindra organisering. Under förra året skärpte det ryska parlamentet, Duman, i stort sett alla lagar som reglerar nyhetsmedier och det civila samhället i Ryssland. Det är idag i stort sett omöjligt att bedriva någon form av organiserad verksamhet som kritiserar Putin eller den ryska regimen. Nedan följer en närmare beskrivning.

  • Artikel 239 (organisationer som kan skada individers rättigheter).
  • Utländska agenter.
  • Extremistiska organisationer.
  • Oönskade organisationer

Artikel 239

På slutet av 1990-talet användes artikel 239 mot religiösa organisationer som staten ansåg kunde skada ryska medborgare. I lagen står det att den är till för att skydda ”ryska individers rättigheter eller identitet mot organisationer eller föreningar som anses kunna skada medborgarnas identitet och rättigheter”.

Lagen användes då mot vissa religiösa samfund, som till exempel Jehovas Vittnen, Moon-rörelsen och andra, men inte mot oppositionella eller det ryska civilsamhället.

2021 började staten använda lagen mot politiska och civila aktivister för första gången. Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalny och hans politiska organisation Antikorruptionsstiftelsen stämplades som skadlig för ryska individer. Ett brottmål, grundad på artikel 239, användes mot Aleksej Navalny och hans kollegor Leonid Volkov och Ivan Zjdanov. Samtidigt förklarades Navalnys organisation som en extremistorganisation.

Senare samma år åtalades de tidigare samordnarna för Navalnys högkvarter: Zakhar Sarapulov, Ksenia Fadeeva, Vadim Ostanin och Yegor Butakov. De utsattes för polisrazzior i slutet av december 2021. I april 2022 inleddes ett ärende enligt artikel 239 i strafflagen mot en aktivist från Archangelsk, Olga Shkolina, som också anklagades för deltagande i en extremistorganisation, eftersom hon arbetade som volontär i det lokala Navalny-huvudkontoret.

År 2022 skärptes lagen och användes mot åtta personer varav några av dem var aktivister i den demokratiska ungdomsrörelsen Vesna, som drivit en antikrigskampanj i Ryssland. De andra som åtalades enligt lagen var journalister och människorättsaktivister som de ryska myndigheterna ansåg vara associerade med Vesna. Några av dem har lämnat Ryssland. De som är kvar riskerar upp till två års fängelse. De anklagas för att ha deltagit i en icke-statlig organisation som ifrågasätter medborgerliga skyldigheter (kriga mot Ukraina) och uppmanar till olagliga handlingar (protestera mot kriget).

Utländska agenter

2012 när Putin återigen blev president infördes lagen om att organisationer som bedriver politisk verksamhet och som får utländsk finansiering måste registrera sig som utländska agenter. Även tidigare hade det funnits restriktioner för organisationer, men nu blev det tydligt att alla med finansiering från utlandet som agerar för att förändra politiken i Ryssland ska ses som utländska agenter, och de måste också skriva att de är utländska agenter i all sin kommunikation.

Det är staten som avgör om en organisation ägnar sig åt politisk verksamhet eller deltar i ”politiska handlingar” som syftar till att påverka offentliga myndigheters beslutsfattande, förändra den offentliga politiken eller påverka den allmänna opinionen när det gäller regeringens politik. Med den här beskrivningen kan alla som arbetar för att förändra miljö, hälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa, samkönade äktenskap, rättsväsendet, respekt för mänskliga rättigheter etcetera bli klassade som utländska agenter.  

”Extremistiska organisationer”

Lagen om bekämpning av extremistisk verksamhet antogs i juli 2002 för att bekämpa terrorism. Den antogs i Ryssland samtidigt som många andra länder också skärpte sina lagstiftningar på terrorområdet. Lagen definierar vad som är extremistisk verksamhet och omfattar även hatbrott.

Politiska partier är undantagna, de omfattas istället av tidigare riktlinjer som gällde innan lagen infördes, men den används flitigt för att bekämpa organisationer (registrerade eller inte) och massmedier som ryska staten anser ha gjort sig skyldiga till extremism.

2020 fann en rysk domstol att den ryska journalisten Svetlana Prokopyeva gjort sig skyldig till att ha rättfärdigat terrorism. Hon dömdes till att betala omkring (motsvarande) 70 000 kronor i böter för att hon i ett radioprogram kritiserade metoderna som ryska staten använde och påpekade att dessa kan ha lett till en terroristattack mot en byggnad tillhörande den ryska säkerhetstjänsten (FSB).

I juni 2021 beslutade en rysk domstol att Navalnys organisation var extremistisk. Samma år användes lagen mot konstnärskollektivet Pussy Riot. Konstnärerna hade tidigare åtalats med stöd av lagen om förbud mot huliganism.  

2022 la ryska myndigheter till Meta, företaget som äger Facebook och Messenger, på listan över terror- och extremistorganisationer. De två plattformarna förbjöds i Ryssland i mars 2022, på grund av att de tillät ”ryssofobi”. Ryssland hade krävt att Meta skulle ta bort inlägg där det stod ”död åt ryska inkräktare”, men Meta vägrade.

Oönskade organisationer

2015 kom en lag som förbjuder organisationer som kan anses hota den ryska konstitutionen, ryska försvarsintressen eller landet säkerhet i stort. Lagen om ”oönskade organisationer” användes först mot amerikanska organisationer och den första som förbjöds att verka i Ryssland var National Endowment for Democracy (NED).

I dagsläget är fler än 70 organisationer klassade som icke önskvärda i Ryssland. Till exempel ingår Mikhail Khodorkovskys projekt Open Russia liksom Bellingcat i listan. Den senaste uppdateringen av registret skedde i januari 2023. Då blev den populära och oberoende mediekanalen Meduza förklarad oönskad i Ryssland.

När en organisation blivit klassad som icke önskvärd är deras möjlighet att verka i Ryssland strikt begränsad. Det är olagligt att nämna publikationer från oönskade organisationer, dela deras artiklar eller att distribuera och visa upp deras produkter.

Den som bryter mot lagen första gången straffas med böter på upp till 15 000 rubel (2 250 kronor). Om en person upprepade gånger bryter mot lagen riskerar han eller hon riskera upp till fyra års fängelse. Den som bidrar med pengar till en oönskad organisation riskerar fängelse i upp till fem år.

Petter Bolme

Bakgrund
Ryska myndigheter har förbjudit Vesna och även förklarat den som en ”extremistisk organisation” som ”hotar ryska myndigheter och auktoriteter”. Trots att organisationen är förbjuden fortsätter många unga kämpa mot regimen genom sina kanaler på Telegram och Twitter. Det finns fortfarande aktivister kvar i Ryssland. Alla som är med i våra publikationer är medvetna om risken av att synas, men vill trots det gå ut med vad som hänt dem.

Du kan också följa Vesna på Telegram eller på Twitter. Båda kanalerna är på ryska men det går att översätta meddelanden. De har också information på webben.

Läs också

Lyssna på

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.