Den andra december är det åter dags för A Demand for Actions (ADFA) årliga insamlingsgala i Södertälje. Till de som medverkar hör artisterna Petra Marklund, Zinat Pirzadeh och Pascal Bahir, samt klädskaparen Camilla Thulin. Vi pratade med grundaren och eldsjälen Nuri Kino.
Hej Nuri Kino, hur har förberedelserna gått?
– Det skulle egentligen inte ha blivit någon gala alls. Vi arbetar ju alla ideellt och varken jag eller andra i ADFA har tiden, till det kom lågkonjunkturen och inflationen som gör att många verkligen håller i sina pengar. Men så hörde artister, lokalägare och matleverantörer av sig – så jag blev fast igen – inte minst därför att Syrien och Libanon hamnat i medieskugga och att vi vill att fler skulle få veta vad som händer där.
– Fast i början var det jättesvårt. Den första dagen hade vi bara 40 anmälda, vi som brukar sälja slut på alla biljetter på några dagar. En släkting till mig i Göteborg köpte 40 biljetter som vi gav bort. Sedan gav vi bort 40 till för att fylla lokalen. Och nu – precis innan galan – så är det bråk om biljetter. Nu ska plötsligt en massa människor ha biljetter. Det är slutsålt. Då blir de galna och skriver bland annat ”jaha, våra pengar duger inte”.
– Så vi är oerhört tacksamma. Galan kommer att bli magisk. Självklart sänder vi en extra kärleksförklaring till alla artister som ställer upp helt ideellt, de som driver festlokalen Mor Afrem i Södertälje, de som skänker gåvor till goodiebags och alla andra som ställer upp ideellt.
– Det är så otroligt häftigt och roligt att vi kan ha gala i år igen fast det är kaos i världen!
Hur går ert arbete i övrigt?
– Vi har över 1000 familjer registrerade som får hjälp i Libanon. Majoriteten är assyrier eller syrianer – människor som flytt från ISIS och andra terrororganisationer i Syrien och Irak. I Syrien har vi registrerat över 250 nya familjer, äldre och föräldralösa. Men även andra är i behov av hjälp, bland dem också många libaneser.
– Det vi gör är en droppe i havet. Det är vi medvetna om. Men det är en viktig droppe. Vi påminner människor om länder som riskerar att glömmas bort.
Och slutligen, hur hinner du med allt?
– Jag säger nog det som jag brukar säga: jag har aldrig jobbat så mycket. Men det säger jag ju ganska ofta, inser jag!
David Isaksson
Hur gick det sen?
Dagen efter galan skriver Nuri Kino:
Vi har fått över trettio mejl och meddelanden. De skriver att de redan längtar till nästa, att det var vackert, berörande och oförglömligt. Vi fick in det dubbla, vi hoppades på 300 000 kronor och samlade 620 000 kronor. Vi är självklart oerhört tacksamma till Petra Marklund och Peter Kvint som fick stående ovationer efter att ha fått mångas ögon att tåras. Och ett lika stort tack till Zinat Pirzadeh, Sir Boyfriend, The Kubadance Company, Pascal Bachir och Robert Ace. Sedan alla våra fantastisk volontärer i folkrörelsen ADFA. De som lagade maten, de som serverade, de som inredde, kamerakillarna, ljud och ljus och alla andra som står ut med mig. Jag bugar och bockar. Öhmans möbler, ett av företagen på plats, Alexander Küttim, bara de skänkte 140 000 kronor. Man blir ju tårögd. Nu åker vi till Syrien och Libanon. Och vi kavlar också upp ärmarna i Ukraina.
läs också
Lyssna på
