För första gången i historien kan Colombia få en vänsterpolitiker som president. Enligt nya opinionssiffror som publicerades den 29:e april leder vänsterns kandidat Gustavo Petro inför den första valomgången som äger rum den 29:e maj.
I Colombia har vänstern traditionellt varit splittrad, och dessutom utsatt för ett omfattande våld. Men nu ser det för första gången ut som om vänstern kan vinna presidentvalet. Gustavo Petro är grundare av organisationen Colombia Humana och idag senator och kandidat för det samlade vänster-gröna blocket Pacto Historico.
Enligt den valundersökning som publicerades den 29:e april leder Petro med 43,6 procent av rösterna mot center-högerkandidaten Federico Gutiérrez, som har stöd 26,7 procent av väljarna och som tidigare bland annat varit borgmästare i staden Medellín. Sannolikt kommer det att bli en andra valomgång.
Det är framför allt Colombias unga väljare – inte minst kvinnor – som stödjer Gustavo Petro (som själv är 62 år gammal) och de stora förändringar som skett i Colombia, bland annat legaliseringen av abort, spelar säkert in här. Nyligen beslutade till exempel det liberala partiets ungdomsförbund att stödja Petro. Och när jag möter en grupp av Petros valarbetare i Centrala Bogotá är de segervissa, men samtidigt oroliga för de manipulationer som kan förekomma.
Den sittande presidenten Iván Duque Márquez, som enligt konstitutionen inte får ställa upp en andra gång, har ett rekordlågt förtroende för sin hantering av Corona-pandemin och det omfattande våld som skedde i samband med den protestvåg som inleddes i slutet av april 2021 och där många unga människor dödades av polis och militär, något vi bland annat berättat om i Global Podd.
– Det är många olika aktörer som står bakom våldet, bland annat företag som försöker tvinga bort människor för att komma över deras mark. Sen är det också paramilitärer och gerillagrupper som kämpar om makten över de illegala odlingarna av kokabuskar som ersätter våra traditionella odlingar av bananer och annat, det som utgör grunden för vår mat, berättade den afrocolombianska aktivisten och pristagaren Luz Marina Becerra i avsnitt 87 av Global Podd.
Sverige är ett av de länder som ger stöd till rättighetsförsvarare i Colombia, bland annat genom Act Svenska kyrkan och Diakonia och risken finns att minskningen av det svenska biståndet kan få allvarliga konsekvenser för rättighetsförsvarare i Colombia, menar Verdiana Garcia som arbetare för Act Svenska kyrkan i Latinamerika. På Twitter skriver hon:
Samtidigt blir den colombianska valkampanjen allt smutsigare och både sidor använder sig av sociala medier i sina kampanjer. Gustavo Petro var i sin ungdom (1977) med i gerillarörelsen M-19, han fängslades, torterades och släpptes fri 1987. Han blev senare vald till huvudstaden Bogotás borgmästare (2012-2015) – en stormig tid då landets politiska ledning tillfälligt lyckades avsätta honom.
Den senaste tiden har flera försök gjorts att koppla samman honom med regimen i Venezuela. I ett spektakulärt nyhetsinslag gick landets största tv-kanal Caracol ut med nyheten att Venezuela finansierat Petros kampanj, en nyhet som man dock snabbt fick dementera och be om ursäkt för. Den var helt enkelt falsk.
Petros vicepresidentkandidat heter Francia Marquez och är afrocolombianska, advokat och miljöaktivist. Hon har genom åren arbetat aktivt mot de gruvintressen som exploaterat Cauca-regionen, ofta med ett omfattande våld som följd.
För även om valprocessen pågår för fullt så har våldet i Colombia långt ifrån upphört. Under 2021 dödes 145 rättighetsförsvarare i landet och enligt organisationen Justice For Colombia har åtminstone 60 rättighetsförsvarare dödats under de fyra första månaderna 2022. Framför allt är det människor från landets ursprungsbefolkning som utsätts och i slutet av mars fördömde FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter morden som även omfattat flera barn.
David Isaksson
|
Uppläsning av artikel
|
