Åtminstone 145 aktivister och rättighetsförsvarare dödades i Colombia under 2021. Det rapporterar landets ombudsman för de mänskliga rättigheterna Carlos Camargo. Enligt organisationen Human Rights Watch har därmed fler än 500 människorättsförsvarare mördats sedan 2016.
Trots att fredsavtalet mellan regeringen och FARC-gerillan trädde i kraft 2015 fortsätter våldet att prägla Colombia. Bakom våldet står paramilitära grupper, narkotikamaffian, polis och militär, liksom de gerillagrupper som fortfarande finns kvar i landet, rapporterar ombudsmannen. De som framför allt drabbas av våldet är aktivister – ofta från olika urfolksorganisationer – som tar strid för människors rättigheter i områden där det råder konflikter kring mark och resurser.
– Situationen är mycket oroande, även om antal mord minskat med 20 procent jämfört med året innan innan. Vi beklagar och fördömer varje dödsfall och vi arbetar dygnet runt för att skydda människors rättigheter och för att alla som arbetar för mänskliga rättigheter ska skyddas, säger Carlos Camargo till den colombianska tidningen El Diario.
Under 2021 utbröt omfattande protester i Colombia sedan regeringen vilja sänka skatterna för de rika samtidigt och samtidigt öka kostnaderna för de fattiga som redan drabbats hårt av restriktionerna under pandemin. Under protesterna dödades närmare 50 personer, varav många offer för ett omotiverat och brutalt våld från polis och militär, något som dokumenterats av nätverket Campaña Defender la Libertad: Asunto de Todas, som sedan 2012 uppmärksammat godtyckliga arresteringar och förföljelse av människor som genomfört protester i landet.
Pris från Sverige
En av dem som ständigt utsätts för hot är Luz som 2021 fick det colombianska människorättspriset som varje år delas ut av de svenska organisationerna Diakonia och Act Svenska kyrkan. Choco-provinsen (som ligger å den colombianska stillahavskusten), och varifrån Luz Marina kommer, hör till de regioner som drabbats hårdast av konflikten i landet. Chocó är en provins rik på naturresurser. Det har gjort att många beväpnade grupper sökt sig dit för etablera sig och för att rekrytera unga soldater.
– Det är många olika aktörer som står bakom våldet, bland annat företag som försöker tvinga bort människor för att komma över deras mark. Sen är det också paramilitärer och gerillagrupper som kämpar om makten över de illegala odlingarna av kokabuskar som ersätter våra traditionella odlingar av bananer och annat, det som utgör grunden för vår mat, berättar Luz Marina Becerra i avsnitt 87 av Global Podd.
Själv har Luz utsatts får omfattande hot och många mordförsök genom åren. Hon har också ständigt livvaktsskydd, något som staten alltså tillhandahåller trots att de som hotar henne mycket väl kan vara kopplade till andra delar av samma statsapparat.
– Jag har utsatts för många hot och försök att mörda mig på grund av att jag fördömt övergreppen mot de mänskliga rättigheterna och för att jag krävt att staten ska garantera våra rättigheter. Jag har tvingats lämna landet under perioder efter mordförsök och jag har tvingats att flytta flera gånger. Det är en konstant förföljelse som jag och andra utsätts för, bara för att vi kräver att staten ska garantera våra rättigheter, fortsätter hon.
Under 2022 har våldet mot colombianska aktivister fortsatt. Den 18:e januari mördades Luz Marina Arteaga Henao, läkare och aktivist när det gäller landrättsfrågor. Enligt organisationen Human Rights Watch har mer än 500 människorättsförsvarare mördats sedan 2016.
David Isaksson
Lyssna på
