Oljan och den norska dubbelmoralen


Norge och oljan. Illustration: Shutterstock.

Norge är en av världens största biståndsgivare och landet håller en hög profil i internationella frågor. Men någon kritik mot oljeutvinningen vill man inte höra talas om och det faktum att blodspengar från Lundins affärer i Sudan plöjts ned i de norska oljefälten pratar man inte gärna om.
Nu har FNs utvecklingsprogram skickat ned Norge från toppositionen till plats sexton i sitt nya index – allt på grund av oljan. Är det måhända dags för lite norsk oljeskam?

I en debattartikel i Global Bar Magazine skriver Mattias Goldmann om hur Norges högsta domstol slagit fast att oljeborrning i Barents hav är förenligt med norsk grundlag. På organisationen Natur og Ungdoms hemsida skruvar Norges statsminister av korken på champagneflaskan så att svart olja rinner ut över landskapet – det är dags att fira!

Norge har under många år lyckats med bedriften att dels framstå som ett av världens mest progressiva och miljötänkande länder, samtidigt som man exploatera sina oljefält med argumentet att Norges oljeutvinning är så mycket bättre än alla andras. Och medan de norska oljedirektörerna lyckligt kört sina Teslor längs fjordarna har andra länder fått stå där med skammen. Oljan har runnit av det norska samvetet som vattnet på en gås.

I april 2019 fick Greta Thunberg och organisationen Natur og Ungdom den norska stiftelsen Fritt Ords stora pris på 500 000 norska kronor. Greta meddelade då att hon skulle donera hälften av sin del av prissumman till den juridiska kampen mot Norges oljeutvinning i Arktis, den process som nu alltså precis avgjorts i Norges högsta domstol.

En av dem som inte gillar Greta Thunbergs engagemang är den norske statsministern Erna Solberg. Intervjuad av Norska TV2 i samband med FNs toppmöte i New York i september 2019 svarade Erna Solberg att Greta gjorde bäst i att hålla sig i skolan och nöja sig med ett engagemang på fritiden.

Tackade nej till pris
När Greta Thunberg senare 2019 tackade nej till Nordiska Rådets miljöpris var det med en tydlig adress till Norge som hon skrev:

”Jag befinner mig just nu på resande fot genom Kalifornien, så därför kan jag inte närvara i dag. Jag vill tacka Nordiska rådet för den här utmärkelsen, det är en stor ära. Men klimatrörelsen behöver inga fler priser, det vi behöver är att våra makthavare och politiker ska lyssna på forskningen.”

Tillsammans med 15 andra klimataktivister skrev Greta Thunberg i december 2019 ett öppet brev till den norska statsministern Erna Solberg. I brevet ställer Thunberg och de andra klimataktivisterna krav på att Norge gör ett rejält krafttag gällande sitt beroende av fossilbränslen.

”Norge måste axla sitt ansvar för barn överallt. Det måste demonstrera hur en stor producent och exportnation av fossila bränslen måste göra omställningen från förorenare, och visa vägen för andra fossilberoende ekonomier”.

Och så fortsatt det. I maj 2020 skrev Greta och en grupp andra unga aktivister ytterligare ett brev till Norges regering där man menade att Norges oljeutvinning strider mot barnkonventionen. I brevet stod det bland annat:

”Every child living today, the recent Lancet Report found, will face increased risks of death and disease in a fundamentally altered world as a result of these destructive emissions. Norway should not, must not, act to increase this loss of life.”

Och i december 2020 kommenterade Greta Thunberg beslutet i Norges högsta domstol:

Folkmordspengar till oljefonden
En annan fråga är om kopplingen mellan brott mot de mänskliga rättigheterna och den norska oljeutvinning. Ett av de företag som gör stora vinser på den norska oljan är Lundin Energy (fd Lundin Petroleum) som använt inkomsterna från oljeexploateringen i Sudan till att investera i oljefält i Norge. Det här innebär i förlängningen att den norska oljefonden får pengar vars ursprung i en pågående process kopplas till folkrättsbrott i Sudan. Vad Lundin gjort eller inte gjort i Sudan var dock inte intressant för Norge när det svenska bolaget sökte och fick sina licenser. Men självklart ger Norge samtidigt ett omfattande bistånd till nuvarande Sydsudan. Dubbelmoralen är det inget fel på.

Tungt fall från toppen
I Norge är man van vid att så gott som varje år ligga högst upp på FN-organet UNPDs lista över världens bästa länder att leva i. Men i år hända något nytt. 

Den 15 december 2020 kom UNDPs årliga human Development Report som denna gång innehöll ett nytt index – Planetary-Pressures Adjusted HDI (PHDI) som även tar hänsyn till våra koldioxidutsläpp.

PHDI mäter människor och planeten, genom att inkludera länders materialförbrukning och koldioxidavtryck. Konsekvensen blev att länder med stora utsläpp och stort beroende av fossil energi hamnade betydligt längre ned på listan, medan fattigare länder som agerar på ett mer hållbart sätt tog flera steg uppåt. UNDP hoppades å sin sida att rapporten skulle leda till en förnyad debatt kring hur mänsklig utveckling kan ske i balans med planeten.

Och det var framför allt ett land som föll i rankningen – Norge! Vårt oljeproducerande grannland rasade från första till sextonde plats i den årliga listan. Det här var förstås en stor nyhet, eller borde i alla ha varit det i ett Norge som vant sig vid att alltid ligga överst på listan. Men när NRK (Norges radio) skrev om om förändringen blev man så åthutade att man var tvungna att införa en rättelse där det stod att Norge inte fallit på den gamla lista eftersom den fanns kvar. NRK skrev:

Presisering: Artikkelen er endret, da det etter publisering ble klart for redaksjonen at UNDP også har laget listen med de opprinnelige kriteriene, og at Norge da står øverst også denne gangen.

Och det stämmer ju, den gamla listan fanns ju kvar och där var Norge fortfarande överst. Och eftersom den nya listan var just ny gick det ju inte att tappa placeringen på den. Så Norge var alltjämt bäst – till alla oljeutvinnande, biståndsgivande norrmäns stora glädje. Något som Norges biståndsminister på ett elegant sett kommenterade så här:

Dessutom så fanns ju inte den nya listan sammanställd officiellt, utan det kräves lite hemsnickrad matematik för att få ihop den (NRK lyckades!). Och utgår man från den lista som borde ha funnits så är det plötsligt en mängd länder som skött sina globala åtaganden betydligt bättre än Norge, till exempel både Tyskland, Nederländerna och Spanien (se nedan).

Så här skulle tabellen sett ut, den UNDP aldrig gjorde …

Varför hade då inte UNDP gjort en riktig tabell med sitt nya index? Den som är konspiratoriskt lagd skulle ju kunna misstänka att orsaken vara att UNDP inte vill stöta sig med Norge som är en av organisationens största givare. Så jag ställde frågan till UNDPs nordiska kontor som svarade:

Stort tack. Jag skickar upp detta direkt till vårt Human Development Report Office. Jag har ingen insikt i varför man valt att presentera det på detta sätt. Återkommer helt enkelt. 

Och när UNDP återkom var svaret allt annat än glasklart. Eller kanske snarare goddag yxskaft (vad nu det kan heta på norska). På frågan om varför man inte gjort en tabell som utgick från det nya indexet som tagits fram svarade UNDP med att hänvisa till den gamla tabellen, förmedlat av det nordiska kontoret så här:

”Ja precis, vi gör fortfarande HDI som vi gjort tidigare och i en av kolumnerna till höger visas vad som händer med placeringen när man lägger till årets ”anpassade index” som vi kallar det.”

Under tiden har den norska oljefonden kanske nog av sina egna problem. Den nytillträdde chefen är mitt i en skandal –  men fonden, ja den går fortsatt bra. För även om olja inte är någon bra affär för världen i stort så gör den ju alltjämt det möjligt för norrmän att köra svindyra elektriska bilar av märket Tesla.

Allt för klimatets skull, så klart.

David Isaksson


Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.