Debatt: Det är inte domstolar som räddar klimatet


Norska oljeplattformar. Foto: Shutterstock

DEBATT. Alltfler vill vinna klimatkampen i domstol, med över tusen pågående rättsprocesser runt om i världen. Men framgångsreceptet fick sig en rejäl törn av Norges Högsta Domstol som slår fast att oljeborrning i Barents hav är förenligt med norsk grundlag. Därför måste vi inse att det är inte domstolsprocesser som kommer att rädda världen, utan ändrade lagar och människors eget engagemang, skriver Mattias Goldmann.

1. Domstolar utgår ifrån lagarna. När jag lade ut en sammanställning av den norska domen, reagerade många med avsky mot domarna. De anklagas för att styras av mammon eller vara oljeindustrins nickedockor. Norska Natur og Ungdom, som tillsammans med Greenpeace drivit fallet, är inne på samma linje när de kommenterar domen “Högsta domstolen sviker dagens unga när de ger politikerna makten att ta ifrån oss en trygg framtid.” Fastän uttalat av människor med samma utgångspunkter som jag själv, är det i linje med Trumps ilska på domstolar som inte dömer som han vill.

Både kritiska kommentatorer och miljöorganisationerna själva tyckte att domen var dum också för att oljepriset nu är så lågt. Domstolen avvisade det, dels med konstaterandet att ”Oljeprisen har alltid svinga mykje”, dels att det inte är deras sak att göra ekonomiska avväganden.

I grunden ska vi vara glada att domarna gör det de är satta att göra; att döma utifrån lagen. Är domen inte som vi önskat, ska vi i första hand söka att ändra lagen – inte domarna. Det är också Greenpeace betydligt mer mogna reaktion; nu ska de kraftfullt kräva förändringar i norsk olje- och klimatpolitik.

2. Allmänt hållna grundlagar är svåra att utgå ifrån. Greenpeace och Natur og Ungdom stämde norska staten för brott mot grundlagens paragraf 112 som anger att alla har rätt till en miljö som tryggar hälsan och till en natur vars produktivitet och mångfald bevaras. Norska staten friades utifrån att paragrafen är en “säkerhetsventil” som ska användas om staten frångår sina åtaganden grovt – och det anses inte oljelicenserna göra. Högsta Domstolen påpekade att ett antal allmänna och specifika åtgärder har genomförts för att minska nationella utsläpp av växthusgaser –koldioxidskatt, investering i förnybar energi, stöd för koldioxidavskiljning och lagringsteknik, stöd för grön teknik och grön omstrukturering och medverkan i EU: s utsläppshandel. 

Men motiveringen, att ingreppet inte är tillräckligt grovt, pekar ju på att det skulle kunna vara så grovt att det blir grundlagsstridigt. Grundlagsparagrafer är svåra att använda men inte meningslösa.

3. Territoriellt utsläppsansvar gäller. De båda miljöorganisationerna hade i sin stämning med hur utökad oljeutvinning i Norge skulle innebära en förvärrad klimatpåverkan – eftersom oljan ju är tänkt att förbrännas. Domen tar upp att runt 95 procent av klimatpåverkan från oljeutvinning sker vid förbränning i utlandet efter export, vilket inte omfattas av grundlagens paragraf om miljö i Norge. Detta är samma princip som Parisavtalet bygger på; det territoriella utsläppsansvaret.  Notera att ett konsumtionsbaserat klimatmål, som bl.a. drivs just av ledande miljöorganisationer, skulle försvåra ansvarsutkrävande från oljeproducenten ytterligare eftersom det tydliggör att användningen är problemet, inte utvinningen.

4. Fysisk oljebrist ändrar förutsättningarna. Domstolen resonerar att ”Kutt i norsk oljeproduksjon vil kunne bli erstatta av olje frå andre land. Og dei samla utsleppa vil ikkje nødvendigvis bli påverka”, I en framtid där fossil olja verkligen är en knapp resurs, skulle resonemanget då bli det motsatta: Det får direkt konsekvens för klimatet att Norge avstår. Just detta är också grunden för att fyra av de 15 domarna anmälde avvikande uppfattning. De ansåg att “beslutet om att öppna för oljeborrning i Barents hav måste omprövas eftersom möjliga framtida globala utsläpp av växthusgaser inte hade värderats i konsekvensanalysen”. När minskad oljetillgång från Norge betyder minskad oljetillgång på världsmarknaden, bör de fyra kunna få sällskap av fler – fyra till räcker för majoritet.

5. Specifika åtaganden ska hållas. De båda miljöorganisationerna hänvisade särskilt till Urgenda-målet från Nederländerna, där högsta domstolen slog fast att regeringen har ett ansvar att nå de utsläppsmål som landet redan beslutat. Norska högsta domstolen slog fast att det saknade relevans för detta mål, som inte handlade om att Norges klimatmål inte nås. Här ser vi kanske en framgångsrik väg för framtiden; håll koll på respektive lands klimatåtaganden och om de inte följs kan ”see you in court” vara rätt väg framåt.

Samtidigt som norska staten fanns på de anklagades bänk, beslutade sig EU:s största oljeproducerande land Danmark att avstå från att ta upp ny olja, för att fokusera på omställningen till förnybart. Parallellt med att Norge frikändes, rasade de på Human Development Index som numera inkluderar ländernas klimatpåverkan. Dessa två signaler är väl så viktiga som de strikt juridiska: Omställningen bort från det fossila går snabbare om den är lönsam och bidrar till att landet hamnar i bättre dager än annars.

Läs domen här i sammanfattning och i fulltext här hr-2020-2472-p.pdf (domstol.no).

Mattias Goldmann 


Författare till Boken Klimatsynda som du kan läsa ett utdrag ur här

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.