Biståndet ställer om för att möta corona-epidemin


Nu ställer biståndet om för att möta corona-epidemin. Inom ramen för den budget som redan finns kommer Sverige framför allt att satsa på att stödja särskilt utsatta grupper i flyktingläger i Libanon, Yemen och andra länder då ytterligare spridning där kan leda till en än större katastrof. Ett av de största hoten där är att människor helt enkelt inte kan tvätta sina händer då det saknas rent vatten. Därför är biståndet oerhört viktigt för att minska pandemins utbredning i redan svaga länder. 

Det berättade biståndsminister Peter Eriksson i samband med en presskonferens den 24e mars.  

Den globala nedstängningen till följd av corona-epidemin drabbar många utvecklingsländer hårt eftersom de remitteringar (pengar som folk skickar hem från andra länder) i hög utsträckning upphört.  

De förändringar som nu görs sker inom ramen för redan beslutade medel. Bland annat handlar det om pengar till WHO och FN:s flyktingorgan UNOCHA där Sverige sedan tidigare är en stor givare. De båda FN-organen har gått ut med en appell som Sida kommer att svara på under dagen. Sverige tar också tillsammans med Danmark ett initiativ för att EU ska ställa om.  

Kan man i arbetet med corona dra nytta av erfarenheter från till exempel Ebola? Ja, det menar Anders Nordström på Sida som tidigare bland annat arbetat på WHO. Men en stor skillnad nu är att de fattigaste länderna inte kan förvänta sig något omfattande stöd från givarna, utan att det mesta måste göras mer de resurser som man har. I länder som Kongo-Kinshasa handlar det om att informera, arbeta för renlighet och att så få som möjligt ska drabbas, eftersom sjukvårdskapaciteten är så begränsad. Det är också viktigt att insatserna för corona inte drabbar den övriga vården. Anders Nordström konstaterade att när han arbetade i Sierra Leone så dog ca 4 000 personer i Ebola, samtidigt som antalet kvinnor som dog i samband med förlossningar (mödradödlighet) var 45 000.  

Det är alltså nationell mobilisering som gäller, i Afrika liksom i Sverige och där har vi här hemma faktiskt nytta av erfarenheterna från tidigare pandemier eftersom skillnaden idag inte är så stor mellan olika länder när det gäller corona. Ett annat viktigt perspektiv är hur auktoritära regimer använder epidemin för att ytterligare inskränka de demokratiska fri- och rättgheterna. Därför är insatser för medier och yttrandefrihet också viktiga, menade Sidas generaldirektör Carin Jämtin. 

I en debattartikel i Aftonblandet skriver Erik Lysén som är chef för Act Svenska kyrkan bland annat att:  

”Vi välkomnar därför satsningarna från exempelvis Världsbanken och WHO för att stötta utsatta länder i arbetet med både hälsa, smittskydd och ekonomi. Men det är långt ifrån tillräckligt. Vi oroas också av att en del av pengarna ges i form av lån till redan hårt skuldsatta länder. Det riskerar att på sikt fördjupa den ekonomiska krisen i dessa länder, vilket i sin tur ökar risken för nya krissituationer.” 

I Global Podd 1/20 pratar vi bland annat om Libanon och Myanmar. I Libanon är situationen för flyktingar redan kritisk, nu blir den sannolikt ännu värre. Från Myanmar kommer samtidigt rapporter om att landet fått sitt första fall av corona. En fråga som ingen ännu berört är hur krisen här hemma kan påverka stödet för biståndet och viljan att bidra till frivilligorganisationernas insamlingar. Frågan är därför vad som kommer att hända med biståndet i stort de närmaste åren. 

David Isaksson 

Previous Global Podd 1/20: Hur hanterar vi corona?
Next Samtalet måste fortsätta ! Ny podd och ny webb om globala frågor