KRÖNIKA. ”Det enda vi vill är att få känna oss trygga och odla på vår mark. Kom och var närvarande här med oss, se det som händer och berätta om det”. Orden, mitt i semesterlugnet, kommer från den katolska prästen Fr Bashar Fawadleh från den kristna byn Taybeh på Västbanken.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.
Efter en lång, skön sommar i Sverige börjar den första arbetsveckan i ett ganska lugnt tempo. Men semesterlugnet bryts av den brutala verkligheten i form av ett snabbt sammankallat möte med den katolska prästen Fr Bashar Fawadleh från den kristna byn Taybeh på Västbanken, känd för att producera Palestinas godaste öl. Fr Bashar berättar om en hemsk tid sedan 2023. Unga judiska bosättare från den extremistiska rörelsen, ”Hilltop youth” har satt upp läger runtomkring byn och har oupphörligen trakasserat byns kristna palestinska invånarna. De har ockuperat stadens betongfabrik, invaderat de palestinska markerna med sin boskap, bränt ner bilar och annan egendom, förstört olivträden och skapat enorm rädsla i byn. De har också dragit in boskap på den lokala kyrkans mark och tänt bränder runtomkring kyrkan. ”Människor kan inte sova längre för att de är så oroliga för nya attacker”, berättar Fr Bashar sakligt. ”De bryr sig inte om vi är kristna eller muslimer för vi är alla palestinier och ska bort. Tyvärr är de framgångsrika. Vi kristna har bott här sedan urminnes tid, men det spelar ingen roll för dem. 15 familjer, ca 80 individer, har lämnat sedan 2023 då bosättarattackerna började öka kraftigt. Taybeh kan inom de närmaste åren helt tömmas på sin kristna befolkning om det här fortsätter.”
Vi som lyssnar till Fr Bashar, ett antal medarbetare på Svenska kyrkans kansli i Uppsala, känner oss nästan förlamade av det han berättar. Den totala hopplösheten i det som sker, dag efter dag, i så många olika städer och byar på Västbanken. Taybeh är bara ett fall av många, men kanske lättare att få uppmärksamhet för eftersom en majoritet av byns invånare är kristna. Men det är precis som DN:s utrikeskorrespondent Emma Bouvin skrev i DN den 15 augusti: ”Hur många gånger kan man skriva att bosättarvåldet på Västbanken eskalerar innan orden förlorar sin betydelse? Det har varit en mörk sommar. Ett svart år. Och den som försöker protestera riskerar inte bara sitt eget liv utan hela sin familjs trygghet!”
Fr Bashar är tydlig med att skydd måste betyda skydd. Den israeliska armén skyddar inte byborna från bosättarnas attacker. Tvärtom bidrar de till bosättarnas attacker genom att inte ingripa och i vissa fall genom att gripa palestinier som protesterar. Den 9 augusti stängde israelisk militär byn och det återstår att se vad som händer nu. Vi frågar Fader Bashar om han inte känner hopplöshet. ”Nej, vi palestinier slutar aldrig att hoppas. Och min kristna tro får mig att tro på upprättelsen och uppståndelsen. Det viktigaste som skett på senare tid är att ledarna för ALLA de lokala kyrkorna kom samman och bad i kyrkan för att våldet och attackerna ska upphöra och en rättvis fred etableras. Det har aldrig hänt förut och det ser jag som mycket hoppfullt”
Han upprepar också att det internationella stödet och närvaron är helt avgörande. Att diplomater och civilsamhället kommer till byn och är närvarande med människor som lider. Att vi fortsätter höja rösten mot det oerhörda som sker och kräver att bosättarnas våld upphör, liksom hela den fördrivningspolitik som den nuvarande israeliska regeringen för. ”Det enda vi vill är att få känna oss trygga och odla på vår mark. Kom och var närvarande här med oss, se det som händer och berätta om det. Och investera engagera er i de olika projekt som vi driver, för om det internationella samfundet är förlamat, så är inte vi det. Vi bygger lägenheter så att människor ska kunna bo kvar i Taybeh och vi startar upp små företag. Vi ger inte upp!”, säger Fr Bashar med eftertryck.
Erik Lysén

Läs också
|
Uppläsning av artikel
|