DEBATT. Svensk utrikespolitik har blivit en handelsvara där de palestinska flyktingarna offras för att Israel ska häva kontaktförbudet mot Sverigedemokraterna. Det skriver Johan Schaar, tidigare bland annat chef för det svenska biståndet till Palestina.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
När koalitionsregeringar bildats I Sverige har utrikespolitiken oftast varit undantagen långtgående förhandlingar. Den har vilat på politisk samsyn, där behovet av kompromisser varit begränsat. Det vi sett under Tidö-regeringen går långt bortom ett försiktigt sammanjämkande av näraliggande ståndpunkter.
Anledningen är att Sverigedemokraterna fått inflytande över delar av utrikespolitiken, trots att den inte var del av Tidö-avtalet. Byteshandeln med SD är särskilt tydlig ifråga om konflikten mellan Palestina och Israel. Det har funnits kontinuitet i svensk mellanösternpolitik och mellan den borgerliga alliansregeringen och rödgröna regeringars strategier för biståndet till Palestina. Synen på den olagliga israeliska ockupationen och palestinska och israeliska människorättsorganisationers viktiga roll har varit hörnstenar. Det gäller också stödet till UNRWA som ansvarat för skolor och hälsovård för generationer av palestinska flyktingar i Gaza, östra Jerusalem, på Västbanken och i Libanon, Syrien och Jordanien.
UNRWA:s mandat, fastställt av FN:s generalförsamling 1949, sedan regelbundet förnyat, bär tydliga spår av den mördade förste FN-medlaren Folke Bernadottes förslag. Sverige har sedan dess spelat en framträdande roll som givare i utvecklingen av UNRWA. Alliansregeringens stöd uttrycktes av den dåvarande moderata biståndsministern Gunilla Carlsson i en artikel 2009, författad tillsammans med UNRWA:s dåvarande chef Karen AbuZayed.
Givet den laddade politiska miljön finns det få FN-organ som granskats så noga av givarna som UNRWA, ständigt utsatt för krypskytte i det israeliska informationskriget mot FN. UNRWA har bl a anklagats för antisemitism och uppmuntran till våld i skolundervisningen, något som vederlagts gång på gång. Efter massakern på israeliska civila den 7 oktober, 2023, anklagades UNRWA för samröre med Hamas, vilket oberoende undersökningar inte kunnat belägga.
Utan UNRWA försvinner flyktingfrågan och det politiska trycket på konfliktens lösning, resonerar Israel. Den extrema israeliska regeringen har nu bannlyst UNRWA från att verka i Israel. I januari rev man dess högkvarter i Jerusalem, något oerhört i FN:s historia.
Tidö-regeringen har nu avlägsnat sig från samsynen på konflikten genom ren historierevisionism. I dess biståndsstrategi för Mellanöstern lyser den israeliska ockupationen och de ständiga överträdelserna mot folkrätten helt med sin frånvaro.
Särskilt uppseendeväckande är att man stoppat stödet till UNRWA, med hänvisning till att Israel gjort det svårt att föra in dess förnödenheter i Gaza. Men regeringen har likt USA också stoppat stödet till all annan verksamhet, dvs skolorna, hälsovården och andra insatser för flyktingarna i Gaza, på Västbanken, i Libanon, Syrien och Jordanien. Den har alltså gått mycket längre än vad den israeliska regeringen någonsin kunnat önska. UNRWA är nu i djup ekonomisk kris.
Varför denna drastiska kursändring? Jo, regeringen har banat väg för SD:s mål att Israel ska häva kontaktförbudet mot partiet med dess nynazistiska förflutna. Strategin kröntes med framgång när Jimmie Åkesson bjöds in som huvudtalare till den israeliska regeringens konferens om antisemitism i Jerusalem i januari i år.
UNRWA:s existens är nära förbunden med konfliktens historia och förhoppningen om en fredlig lösning. Dit hör flyktingarnas rätt att återvända eller kompenseras för den egendom de förlorat. Därför har Sveriges beslut en mycket djupare innebörd än ett enkelt val mellan olika humanitära organisationer utifrån effektivitetskriterier, som regeringen låtit påskina.
Folkrätten har varit en hörnpelare för svensk utrikespolitik genom åren, tillsammans med omsorgen om gemensamma multilaterala institutioner. De har nu sålts ut till ett främlingsfientligt partis taktiska intressen. Oavsett valutgången i höst är det dags för ett omtag i Sveriges hållning i Israel-Palestinafrågan. Vi måste tillbaka till de samlande principer som historiskt präglat Sveriges agerande. Dit hör ett återupptaget stöd till UNRWA.
Johan Schaar
Chef för det svenska biståndet till Palestina vid generalkonsulatet i Jerusalem 2013-17, tidigare vice ordförande i Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
