Efter att president Macky Sall beslutat skjuta upp valet har nu landets konstitutionsråd annullerat presidentens beslut. Kommer valet trots allt att hållas den 25 februari 2024 – och kan en av Västafrikas starkaste demokratier överleva turbulensen?
På fredagen den 16 februari meddelade Senegals president Macky Sall att han skulle följa rådsbeslutet som upphävde uppskjutandet av presidentvalet till december och lovade att hålla samråd för att organisera omröstningen så snart som möjligt.
Men oavsett hur den uppkomna politiska krisen efter det uppskjutna presidentvalet slutar, har Pandoras ask öppnats. Vilken institution skall kunna medla i en konflikt där den exekutiva och lagstiftande makten attackerar rättsväsendet? Söker Macky Sall en militärkupp eller en konstitutionell kupp som skyddas av militären? Det enda som kan dämpa spänningen vore, menar många bedömare om president Macky Sall avgick den 2 april, vilket är slutet på hans legala mandatperiod. Då skulle han ersättas av talmannen i Nationalförsamlingen Amadou Mama Diop, som skulle få i uppdrag att snarast ordna nytt datum för presidentvalet.
Senegal – en unik demokrati
Senegal är ett av de få länder i Afrika som inte upplevt militärt maktövertagande sedan självständigheten 1960. Landet har ofta citerats som ett exempel på en stabil demokrati med fredliga maktskiften, när andra länder styrts av en ”nationens fader” som ofta stannat vid makten fram till sin död. Aldrig sedan 1963 har ett presidentval i Senegal heller skjutits upp. Men alla maktövertaganden har inte följt lagens regler. Den första historiska presidenten Leopold Senghor stod Frankrike nära och satt faktiskt också i den franska akademin. Han förberedde under lång tid för sin efterträdare Abdou Diouf att ikläda sig statschefsrollen. Denne reviderade dock konstitutionen 1998 för att kunna ställa upp för en tredje mandatperiod där han erkände sig besegrad av sin långvariga motståndare Abdoulaye Wade. Även en åldrad Wade försökte hålla sig kvar genom en tredje mandatperiod 2012, men accepterade till sist sin valförlust och överlämnade makten till Macky Sall, som samlat all opposition.
Därför är det tragiskt att Macky Sall i slutet av sitt andra mandat utmanar Konstitutionsrådet genom att låta Nationalförsamlingen skjuta upp presidentvalet. Det som nu sker är kulmen på en två års politisk kris där presidenten försökt ge sig själv en tredje mandatperiod, men till sist i juli 2023 avstod till förmån för premiärministern Amadou Bah, en kandidat som inte har stöd hos majoriteten av partierna i presidentens regeringskoalition. Då verkade det som Sall hade lyssnat på ilskan vid de demonstrationer i juni som slogs ned hänsynslöst av polisen. Protesterna riktade sig också mot det fängelsestraff för förtal mot en minister som Ousman Sonko, en populär före detta skatteinspektör som bildat ett politiskt parti Patrioterna för att bekämpa korruptionen, blivit dömd till. Sonko, vars parti förbjöds i juli 2023, anklagat för uppvigling, har också förbjudits att kandidera till presidentvalet, trots att han deltog i presidentvalet 2019 och kom på tredje plats. Ousman Sonkos utvalde ersättare Bassirou Diomaye Faye – som också sitter i fängelse men tillåtits kandidera – låg enligt opinionsundersökningar bra till innan valet uppsköts. Sonkos tal om beroendet till Frankrike och önskan om större suveränitet liknar det som hörs från de militära ledarna i Mali, Burkina Faso och Niger. Många arbetslösa ungdomar, som inte ser någon framtid utan försöker emigrera till Europa, dras med i Sonkos populistiska uttalanden.
Vilka blir konsekvenserna?
Francis Laloupo, forskare vid Institut des Relations Internationales et Strategiques IRIS och specialist på afrikansk geopolitik och konflikter, menar att beslutet är ett klart brott mot den demokratiska konsensus från 1963 vilken förstärktes med flerpartival 1981 under president Abdou Diouf. Det som skedde då var en överenskommelse om en demokratisk process som alla trodde var orubblig. Laloupo talar om en mörk historia och hårt slag mot Västafrika och Senegal, som tills för några dagar sedan var en ö där demokratin verkade ha räddats. Laloupo ser en stor ilska, att befolkningen känner sig bedragen och sårad, då demokratin betraktats som en gemensam tillgång för varje medborgare.
Även forskaren vid den juridiska fakulteten vid universitetet Sheikh-Anta-Diop (UCAD) i Dakar ElHadji Omar Diop, fördömer beslutet och benämner den institutionella kris Senegal gått in i som en ”konstitutionell anomali”.
Enligt Omar Diop är det kristallklart att endast Konstitutionsrådet har rätt att avbryta en valprocess och då bara om en kandidat hindras att deltaga eller avlider. Nationalförsamlingen kan revidera Konstitutionen med tre femtedelars majoritet, vilket till exempel gjorts för att flera gånger avskaffa och återinsätta premiärministerposten, men den kan inte röra fundament i konstitutionen som antalet och längden på presidentens mandat.
Macky Sall motiverade sitt beslut att det skulle undvika en institutionell instabilitet och politisk oro genom konflikten mellan Nationalförsamlingen och Konstitutionsrådet om påstådd korruption bland två domare. Forskaren Omar Diop menar det saknas grund för ett sådant påstående. Institutionerna fungerar och det som skedde från presidentens sida var ett politiskt försök att ingripa i rättsstaten. En parlamentarisk kommission har ingen rätt att undersöka hur Konstitutionsrådet godkänner presidentkandidater.
Vilka scenarier kan nu utspela sig? Presidenten kan besluta att lämna makten den 2 april till Nationalförsamlingens talman som kallar till nytt val inom två-tre månader. Om president Sall beslutar sig för att stanna kvar är det en olaglig förlängning av hans mandat. Konstitutionsrådet har godkänt oppositionens överklagan, men än är det inte säkert om valet verkligen kommer att hållas den 25 februari eller om resultatet blir en kompromiss.
Svår balansgång för ECOWAS
Den regionala samarbetsorganisationen ECOWAS säger sig följa situationen i Senegal med oro och vädjar till den ”politiska klassen” att vidta nödvändiga åtgärder för att återupprätta en tidtabell för valet och krävt att ”ordningsmakten visar återhållsamhet och skyddar medborgarnas grundläggande rättigheter”.
Därefter har Bola Tinubu, Nigerias premiärminister och ECOWAS ordförande, erbjudit sig att besöka Senegal, men ställde i sista stund in sin resa.
Flera kritiker uppfattar ECOWAS uttalande som alldeles för mjukt. En konstitutionell kupp som stoppar demokratiska val fördöms inte lika hårt och leder inte till ekonomiska sanktioner som ett militärt ingripande i civilt styre.
Valkrisen i Senegal riskerar få konsekvenser i hela Västafrika, där ECOWAS just nu genomgår en existentiell kris sedan Mali, Burkina Faso och Niger – som 2023 bildade Sahelstaternas allians (AES) – beslutat lämna organisationen.
ECOWAS Ministerråd för Medling och Säkerhet (CMS) träffades i Abuja Nigeria den 8 februari 2024 för ett extra möte för att behandla de tre ländernas ansökan att lämna organisationen. De orsaker som angetts (att ECOWAS fjärmat sig från de panafrikanska idealen, påverka av utländska makter, avsaknad av stöd i kampen mot terrorism och införande av illegitima och oansvariga sanktioner) tillbakavisas bestämt av Ministerrådet för Medling och Säkerhet.
De tre länderna har gynnats av den ekonomiska integrationen och de ekonomiska sanktionerna har lyfts mot Mali, aldrig införts mot Burkina Faso, men gäller alltjämt mot Niger tills en överenskommelse om återgång till civilt styre uppnåtts. Enligt CMS är Malis och Burkina Fasos beslut att lämna ECOWAS snarare en ursäkt för att inte behöva hålla överenskommelserna om reformer och tidtabell för att organisera val under 2024. Övergångsregeringen i Mali anför ”tekniska problem” och Burkina Faso en ”försämring av säkerhetsläget” som skäl att skjuta upp valen.
Macky Salls beslut om att skjuta upp valet är på ett visst sätt en uppmuntran till kuppmakare i regionen som inte längre känner någon oro för att lämna organisationen. ECOWAS arbete för ekonomisk integration är fortfarande viktigt och organisationens ambition att främja demokratisk utveckling sedan 1990-talet är inte hotad, men organisationen måste anpassa sig till de nya former av kriser som regionen upplever. Då måste troligen kommissionen bli starkare och inte bara styras av statscheferna. Och även om nyheterna från regionen domineras av militära och konstitutionella kupper, finns det trots allt positiva exempel på demokratiska val i Västafrika som Kap Verde, Ghana, Nigeria, Liberia och Sierra Leone. Det är främst de frankofona länderna som är i kris.
Hans Eriksson
Ekonom och statsvetare, Västfrikakännare.
