Ryska aktivister och desertörer hotas av utvisning från EU, trots att de riskerar långa fängelsestraff. Nu kräver ryska och europeiska fredsorganisationer att EU:s medlemsländer tar emot ryska vapenvägrare och desertörer.
I september 2022 publicerades en mobiliseringsorder som innebar att unga ryska värnpliktsmän för första gången skulle kunna tvingas strida i kriget mot Ukraina. I slutet av juli 2023 höjdes därefter värnpliktsåldern för ryska män. Alla ryska män, 18-30 gamla, riskerar nu att skickas till fronten för att strida i Putins olagliga krig mot Ukraina. De som vägrar riskerar 15 års fängelse.
– Omkring en miljon unga män tog sig över gränsen till Kazakhstan när mobiliseringsordern kom 2022. De var rädda och ville inte dö, eller döda andra i kriget mot Ukraina, säger den ryska journalisten Evgenia Baltatarova som startade organisationen Tochka Nevozrata (Point of No Return) för att hjälpa individer som hotas av att utvisas till fängelsestraff i Ryssland.
I ett brev till EU vädjar hennes organisation – tillsammans med Vesna och ett 80-tal andra organisationer – att EU ska ta fram gemensamma regler för hur medlemsländerna ska agera gentemot ryska vapenvägrare och desertörer.
– Vi hjälper för tillfället 17 desertörer, men vi hoppas att EU-länder, USA och Kanada kan sätta press på Kazakhstan samtidigt som de själva tar emot vapenvägrare som står inför skyddsbehov, fortsätter Evgenia Baltatarova.
EU har diskuterat frågan och Evin Incir, EU-parlamentariker för socialdemokraterna har deltagit i diskussionerna om asylrätt för ryska män som inte vill kriga.
– Europaparlamentets kommitté för mänskliga rättigheter anordnade nyligen en hearing för att diskutera om vapenvägrarna, de som inte vill bidra till de fasansfulla brottet i Ukraina, får det stöd de har rätt till, det vill säga att de har rätt till asyl i EU, säger Evin Incir till Global Bar Magazine.
Enligt konventioner som alla EU-länder har skrivit under (liksom Ryssland) ska samvetsvägrare, personer som av religiös eller moralisk anledning vägrar bära vapen och delta i krig, kunna undgå militärtjänst. Omkring 1500 ryska män har hittills åtalats för brott mot mobiliseringsordern. Majoriteten för att de vägrar bära vapen och inte infunnit sig när de kallats in. Sen finns det de som stridit i Ukraina och som deserterat. En del har även skjutit sig själva för att komma undan kriget.
Olika syn i EU
Inom EU finns olika positioner, där framför allt de baltiska ledamöterna är mer tveksamma till att ge vapenvägrare asyl.
– I diskussionen i parlamentet poängterar de som är tveksamma främst två sakargument. Först att det är viktigt att det ryska folket upp kampen mot despoten Putin så att landet kan få ett demokratiskt styre. Det andra argumentet är oron för vilka som kan komma hit och vikten av att säkerställa att det inte är ryska spioner som får tillträde till EU, fortsätter Evin Incir.
Frankrike är det första landet inom EU som i princip erkänner ryska desertörers rätt till asyl. Men det första fallet som kom beslutades fick avslag. Anledningen var att han inte hade kunnat bevisa att han varit aktiv mot ryska regimen i tio år.
– Men hur skulle han, en kille som är bara 23 år, kunnat ha varit aktivist i tio år?, undrar journalisten Evgenia Baltatarova som själv befinner sig i Kazakhstan.
Riskerar att skickas tillbaka
Oron för att vapenvägrare och desertörer som flytt till Kazakhstan ska skickas tillbaka har ökat efter att två ryska soldater ska utvisas efter att ha häktats i sin frånvaro. En av dem var Mikhail Zhilin, en rysk officer som flydde till Kazakhstan, men utlämnades när hans asylansökan avslogs. Han är nu fängslad i Sibirien.
Vapenvägrare och desertörer riskerar fängelsestraff i Ryssland på mellan fem och femton år. Journalisten Evgenia Baltatarova riskerar själv att utvisas till Ryssland, eftersom hon häktats i sin frånvaro för att ha publicerat ”falska nyheter” om ryska arméns härjningar i Ukraina. Ett brott som kan ge upp till fem års fängelse.
Så snart kriget bröt ut valde hon att öppet kritisera det ryska angreppet. Hon skrev om de krigsbrott som begicks i Bucha och om bombningarna av teatern i Mariupol. Det är dessa artiklar som gjort att hon nu riskerar ett långt fängelsestraff.
De forna Sovjetrepublikerna har utlämningsavtal med Ryssland som gör att de i princip måste utvisa personer som häktats för brott i Ryssland. Som buryati tillhör Evgenia Baltatarova en etnisk minoritet i Ryssland. Många minoritetsgrupper har i högre grad än etniskt ryska män dödats eller skadats i kriget mot Ukraina.
– Regeringen i Kazakhstan tillåter inte mig lämna landet. Samtidigt riskerar jag – liksom de män som vägrar kriga mot Ukraina eller har deserterat – att när som helst utvisas, fortsätter Evgenia Baltatarova.
Petter Bolme
Lyssna på Vesna under Global Festival
Global Festival: Hör Evin Incir om EU:s roll i världen
|
Uppläsning av artikel
|
