Bakgrund: Kuppen i Burkina Faso


Från militärens presskonferens.

Den 24:e januari tog militären makten i Burkina Faso. Det är det tredje landet i Västafrika (Mali 2020, 2021, Guinea-Conakry 2021) på kort tid där en civil folkvald president störtats med minimalt våld efter folkligt missnöje på grund av en förvärrad säkerhetssituation med ökande jihadistattacker.

Efter en dag med många rykten och en helg med militärt myteri på flera militärbaser (protest mot bristande utrustning och förnödenheter för att bekämpa jihadistattacker) runt om i landet och folkliga demonstrationer mot regeringens oförmåga att motverka den försämrade säkerhetssituationen, där jihadistattacker orsakat mer än 2000 döda och hundratusentals internflyktingar, förklarade kuppmakarna i nationell TV att juntan Le Movement patriotique pour la sauvegarde et la restauration (MPSR) bildats av alla vapengrenar och beslutat sätta stopp för President Roch Marc Christian Kaboré makt. Kuppmakarna annonserade att gränserna stängts, regeringen och Nationalförsamlingen upplösta och konstitutionen vilande. Presidenten har arresterats och befinner sig i en övervakad villa på okänd ort men vid god hälsa. Händelserna ska enligt militären har gått lugnt till utan blodsutgjutelse och fysiskt våld.

Efter deklarationen i TV samlades hundratals anhängare på Nationsplatsen och skrek hyllningar till militären och sjöng nationalsången. ”Nu är landet fritt” och ”Leve armén!” hördes ungdomar skrika. Ousseni Bamogo, en svetsare, sade till exempel att med ”president Roch levde vi varje dag med att folk dödades, nu med militären hoppas vi få lugn”.

Burkinas Faso nya starke man, överstelöjtnant Paul-Henri Sanadaogo Damiba, är 41 år, utexaminerad från krigsskolan i Paris. Han hade just i december 2021 utnämnts till befälhavare för den tredje militärregionen. Damiba tillhörde förra presidentens Compaorés säkerhetsgarde RSP. Han sägs stå nära Emmanuel Zoungrana, en ung officer som den 11:e januari arresterades som misstänkt för ett kuppförsök.

Roch Marc Christian Kaboré valdes till president 2015 i ett fritt demokratiskt val efter att förra presidenten Blaise Compaoré tvingats avgå efter folklig resning och protest mot förändring av konstitutionen för att tillåta ett tredje mandat. Kaboré återvaldes 2020 med 57 procent av rösterna sedan oppositionskandidater erkänt sig besegrade. Hans styre har under 2021 ifrågasatts på grund av svårigheter att bekämpa allt dödligare jihadistattacker. Så sent som i november dödades 53 gendarmer i Inata i norr i den hittills blodigaste attacken av Groupe de soutien de l’islam et des musulmans GSIM anslutna till Al-Qaida. Det ledde till omfattande ommöbleringar bland ledande militärer. Besluten sägs ha förvärrat splittringen bland militären, vilket redan var djup sedan upplösningen av förra presidentens Compaorés säkerhetsgarde RSP. Kaboré var misstänksam och hade bildat en egen elitenhet. 

Missnöje har också uttryckts med den franska militära styrkan Barkhane, som inte heller lyckats återställa säkerheten i kampen mot jihadistattacker. En fransk militärkonvoj genom Burkina på väg till Niger stoppades i november två dagar av stenkastande ungdomar.

Hans Eriksson

Läs också

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.