Burkina Faso: Desperation bakom kuppen


Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou. Foto: David Isaksson

Kuppen i Burkina Faso är sannolikt en följd av regeringens oförmåga att bekämpa terrorismen. Den ilska många känner över det stora franska inflytandet kan också ha bidragit till att så få protesterat mot kuppen. Det menar västafrikakännaren Sten Hagberg.

På kort tid har tre militärkupper genomförts i Västafrika, den senaste ägde rum den 24:e januari i Burkina Faso. Men finns det några gemensamma nämnare kring det som sker – och vad kommer att hända nu?

– Det som är slående efter kuppen i Burkina Faso är att det hittills inte var några protester till stöd för den avsatta presidenten, trots att han omvaldes för en andra mandatperiod i helt demokratiska val för bara ett drygt år sedan, konstaterar Västafrikakännaren Sten Hagberg, professor i kulturantropologi och föreståndare Forum för Afrikastudier vid Uppsala universitet.

Kontrasten var stor, menar Sten Hagberg, mot det kuppförsök som ägde rum 2015 i Burkina Faso. Då gick människor ut på gatorna för att protestera och riskerade sina egna liv för att stoppa kuppen. Det skedde inte alls denna gång.

– Inte heller i de nyhetssändningar som jag följt de senaste dagarna ser jag folk som uttalar sitt stöd för den nu avsatte presidenten Roch Marc Christian Kaboré, konstaterar han.

Precis som i fallet Mali och Guinea var kuppmakarna militärer som själva aktivt verkat i terroristbekämpningen och som ingått i landets specialstyrkor. Och som i Mali var den utlösande faktorn regeringens oförmåga att hantera de övergrepp som terror medfört.

– Säkerhetssituation blir bara allt värre. 1,6 miljoner människor är internflyktingar i Burkina Faso. Under 2021 genomförde terrorgrupper också flera förfärliga massakrer, något som tydligt visade för människor att regeringen inte har kontroll och att man inte heller förmått förse polis och militär med förnödenhet och utrustning, fortsätter Sten Hagberg. Terrorattackerna i Burkina Faso utförs främst av grupper med koppling till Al-Quaida, men även IS finns numera i landet. Från att framför allt ha skett i landets norra och östra delar har attackerna nu även spritt sig till de södra delarna av landet. Terrorn har också kommit att ställa folkgrupper inom landet mot varandra där människor som utsatts för terrorn svarat med övergrepp mot andra, från samma folkgrupper som terroristerna ofta tillhör. 

– Det vi ser är hur stora delar av landet riskerar att avfolkas. Det är helt enkelt en humanitär katastrof och människor upplever att den nu avsatte president Kaboré inte gjorde något. En av mina forskarkollegor sa när jag var där senast: ”Terroristerna kommer bara närmare och närmare. Var ska vi ta vägen den dag de kommer hit till huvudstaden?”

Regioner där terrorister är aktiva. Karta: Wikipedia.

Kuppen fördöms
Den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas har fördömt kuppen och sannolikt kommer man snart att besluta om sanktioner mot Burkina Faso. En följd av detta kan dock bli att befolkningen slutar upp bakom militären i protest mot sanktionerna: det var nämligen precis detta som skedde i Mali. Många reagerar också på att sanktionerna uteblev i fallet Tchad i april 2021 där president Idriss Deby dödades och hans son tog över makten för en ”övergångsperiod” som ska omfatta tre år. Men i stället för sanktioner var det till och med så att president Emmanuel Macron åkte till Tchad för att personligen delta på presidentens begravning. 

– I Mali var det många som såg övergångsregeringen som den enda som vågade gå emot Frankrike och det internationella samfundet som man tycker styr för mycket och att stödet var så stort för kuppmakarna där kan nog ha uppmuntrat militären i Burkina Faso, konstaterar Sten Hagberg.

En fråga många nu ställer sig är var den avsatte presidenten befinner sig. Det är uppenbart att han tvingades avgå (den avskedsansökan han ”lämnade in” var skriven på en bit papper och knappast upprättad under ”normala” omständigheter).

– Juntan påstår att inga människor dödats, men det är alldeles för tidigt att säga om detta verkligen stämmer. Ecowas kommer sannolikt att begära att få träffa president Kaboré så snart en delegation anländer till landet.

Frågan är då vad som kommer att hända på lite längre sikt. Sten Hagberg ser tre möjliga scenarier. Det första är att militären återupprättar de personer som fängslades efter kuppförsöket 2015, däribland general Gilbert Diendéré som nu sitter fängslad. Det andra scenariot innebär att militären på allvar tar itu med säkerhetsproblemen och etablerar en relativt kortvarig övergångsregering, samtidigt som man –  inspirerad av Mali –  försöker frigöra sig från det franska inflytandet. Ett tredje scenario skulle kunna vara att militären etablerar sig som en permanent kraft med målet att sitta kvar vid makten.

– Det sistnämnda scenariot tror jag minst på, men samtidigt har jag lika svårt som de flesta andra att säga vad som kommer att hända i framtiden. 

Förutom ilskan över Frankrikes inflytande finns det ytterligare en sak som Sten Hagberg menar förenar utvecklingen i de tre ”kuppländerna” Mali, Guinea och Burkina Faso. Det handlar om västvärldens krav på att demokratiska val ska genomföras så snabbt som möjligt, utan att det samtidigt sker sociala och politiska reformer eller att människors ekonomiska och sociala situation förbättras. Samt förstås den viktiga kampen mot korruption och straffrihet. 

– Det är jätteviktigt med demokratiska val, men när det internationella samfundet trycker på om att genomföra val samtidigt som stora delar av landet är ockuperat av terrorister och många barn inte kunnat gå i skolan på flera år måste man våga ställa frågan om vilka prioriteringar som världssamfundet väljer att göra – och om vårt sätt att agera faktiskt kan vara en bidragande orsak till de militärkupper som sker. Jag menar att det internationella samfundet måste vara mer lyhörd på människors uttryck för oro och missnöje. 

David Isaksson

Fotnot:
Ecowas medlemsstater är Benin, Burkina Faso, Kap Verde, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Liberia, Mali, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone och Togo.

Seminarium om utvecklingen i Västafrika

Ett webinarium på temat Sahelian Insecurities & Opportunities anordnas av Forum för Afrikastudier vid Uppsala universitet torsdagen den 27 januari klockan 15.00-18.00. Deltagare är västafrikanska och europeiska forskare med lång erfarenhet från att arbeta i Sahel. Läs mer här.

Läs även

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.