I den brasilianska delstaten Pará har ursprungsfolket Munduruku drabbats av kvicksilverförgiftning som en följd av den illegala guldbrytningen.
– Gruvdriften förstör våra liv och lämnar floden helt förorenad, säger Beka Munduruku från byn Sawré Muybu.
Ursprungsfolket Munduruku lider av farliga nivåer av kvicksilverexponering från illegal guldbrytning och vissa barn uppvisar utvecklingsförseningar. Över hälften av de cirka 200 Munduruku som testades uppvisade osäkra nivåer. Barnens utvecklingsförseningar är orsakade av kvicksilverexponering. Det visar flera aktuella studier. Orsaken är det kvicksilver som sprids genom illegal gruvdrift. Illegal guldbrytning i det norra Amazonasområdet har för den brasilianska ursprungsbefolkningen Munduruku lett till att mer än hälften av flera hundra testade personer, inklusive barn, uppvisar farliga kvicksilvernivåer i kroppen.
Samtidigt som detta sker försöker Brasiliens högerextrema president Jair Bolsonaro att utöka gruvdriften och markexploateringen i delar av Amazonas som hittills varit skyddade. Detta omfattar även mark som tillhör landets ursprungsbefolkning och där gruvdrift för närvarande är förbjuden enligt Brasiliens författning.
Kvicksilver används för att få fram guld i småskalig guldutvinning där stenkross blandas med kvicksilver som sedan hettas upp och släpps ut i naturen. Etableringen av allt fler illegala guldgruvor bidrar också till att driva på avskogningen av Amazonas, som har ökat med 22 procent under det senaste året och nått de högsta nivåerna sedan 2006, enligt en ny rapport från Brasilien.
Den accelererande förstörelsen tillåts pågå, trots att Bolsonaro insisterar på att hans regering menar allvar med att skydda regnskogen, som anses vara avgörande för att förhindra katastrofala klimatförändringar.
– Så mycket förstörelse, så mycket avskogning har skett i samband med gruvdriften. Gruvdriften förstör våra liv och lämnar floden helt förorenad. Den gör människor sjuka, säger 19-åriga Beka Munduruku från byn Sawré Muybu, som är en av de lokala ledarna i kampen mot gruvdriften.
Kvicksilverproverna utfördes 2019 av det brasilianska biomedicinska institutet Fiocruz på begäran av Munduruku-folket, som hade följt gruvverksamheten uppströms och märkt att vattnet i Tapajósfloden blev grumligt.
Det året uppskattade Brasiliens nationella gruvmyndighet att guldgrävare årligen utvann omkring 30 ton guld enbart från Tapajós flodområde.
Kvicksilvertesterna leddes av Paulo Basta, en epidemiolog som specialiserat sig på ursprungsbefolkningens hälsa, och resultaten publicerades i år.
– Jag och mitt lag analyserade hårprover från 197 personer i tre Munduruku-byar och fann förekomst av den giftiga tungmetallen hos alla, säger Paulo Basta, professor vid det biomedicinska institutet Fiocruz.
Nästan 60 procent av de undersökta personerna hade nivåer som låg över vad globala hälsoorganisationer anser vara säkert. Forskarna spårade föroreningen till fisk, samhällets viktigaste proteinkälla. Bastas team utförde tester på 52 Munduruku-barn under sex år och fann att nio av dem uppvisade neurologiska symtom kopplade till kvicksilverförorening, bland annat minnesstörningar och inlärningssvårigheter.
Symptomen på kvicksilverförgiftning kan sträcka sig från synproblem och muskelsvaghet till humör- och minnesstörningar. I extrema fall kan det leda till för tidig död.
Man uppskattar att i hela Amazonasregionen kommer ungefär 90 procent av det kvicksilver som finns i miljön från olaglig gruvdrift. Paulo Basta uttrycker särskild oro för de barn som utsattes för kvicksilver från befruktningen och upp till två års ålder:
– De första tusen dagarna är de viktigaste i en människas utveckling. Under denna tidsram utsattes barnen för föroreningar och led av förseningar av hjärnans utveckling, konstaterar han.
Gruvdrift och förlust av skog
– Illegal gruvdrift och avskogning går hand i hand, säger Laize Sampaio, miljöforskare vid Sao Paulos universitet, vars forskning fokuserar på konsekvenserna av olaglig gruvdrift längs Tapajós-flodens avrinningsområde i norra Brasilien.
Med utgångspunkt i de data som samlats in av Brasiliens rymdforskningsinstitut INPE och av ISA, en organisation som arbetar med miljöfrågor, kan Laize Sampaio konstatera att de områden där ursprungsbefolkningarna Munduruku och Sai Cinza lever också hör till de som drabbats hårdast av den illegala skogsavverkningen
Enligt dokument från delstaten Parás sekretariat för miljö och hållbarhet har mer än 1 120 hektar av Munduruku-folkets område röjts för gruvdrift den 8:e juli 2021.
När skogsbotten rörs upp kan det kvicksilver som finns i marken spridas och förgifta andra områden, konstaterar Sandra Hacon, som är professor i folkhälsa vid institutet Fiocruz.
– När stora områden avverkas kommer kvicksilvret fram på nytt, det lagras i bladen, förs ut i atmosfären och vidare i det marina ekosystemet. Skogsbränder – som blir allt vanligare och intensivare i takt med att planeten blir varmare – bidrar också till att kvicksilvret sprids, fortsätter Sandra Hacon.
Skydda floden
För Munduruku-folket är de hälsorisker som kvicksilver utgör bara ytterligare ett bevis på hur deras samhälle hotas av olaglig gruvdrift och förstörelsen av Amazonas.
Tack vare Fiocruz forskning, gör åklagarmyndighet i delstaten Pará nu en civil utredning om orsakerna till kvicksilverföroreningen bland Munduruku-folket och om staten kan hållas ansvarig för att den inte skyddat människors hälsa. Utredningen, som inleddes i januari förra året, pågår fortfarande.
– Gruvarbetarna vill ta över vår mark, men vi säger nej. Vi kommer inte att låta det ske. Vi kämpar för att hålla floden ren och för att skydda de vilda djuren och träden. Vi kämpar för att låta skogen stå kvar. För det är av skogen, floden och marken som vi lever, säger Beka Munduruku, från byn Sawré Muybu.
Fabio Zuker
Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg
Artikeln publicerades ursprungligen av Thomson Reuters Foundation
|
Uppläsning av artikel
|
