Global kamp för stärkt yttrandefrihet


Bild från lanseringen.

I ett gemensamt uttalande går fyra centrala yttrandefrihetsförsvarare från olika delar av världen samman i ett upprop för stärkt yttrandefrihet.
– Mediafriheten står inför växande utmaningar. Journalisters säkerhet är prioritet nummer ett för oss, säger Teresa Ribeiro, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) i sambandet med att uppropet presenterades.

FN:s särskilda rapportör för skyddet och främjandet av åsiktsfrihet och yttrandefrihet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) mediefrihetsrepresentant, Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) särskilda rapportör för yttrandefrihet och Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheters (ACHPR) särskilda rapportör för yttrandefrihet och tillgång till information utfärdar idag för första gången en gemensam deklaration om yttrandefrihet och svar på konfliktsituationer.

Deklarationen har föregåtts av diskussioner med ARTIKEL 19, Global Campaign for Free Expression och Center for Law and Democracy.

Det mest centrala i deklarationen handlar om de många direkta attacker på yttrandefriheten på senare tid, bland annat det stora antalet mord på journalister. Deklarationen slår fast att dessa attacker är avskyvärda och tar avstånd från både systematiska och riktade attacker mot demokrati och yttrandefrihet från såväl statliga som icke-statliga aktörer. Vilken typ av attacker handlar det om? Terrorattacker, internationella och icke-internationella väpnade konflikter och utbredd organiserad brottslighet.

Deklarationen uttrycker särskild oro över beräknade mord på journalister. De systematiska attackerna definierar deklarationen som mestadels fysiska attacker mot de som utövar sin lagliga rätt till yttrandefrihet och som kan leda till utbredd självcensur och som verkar hämmande på den öppna, demokratiska debatten.

Stater har ett juridiskt ansvar att respektera yttrandefriheten och de har också en skyldighet att vidta effektiva åtgärder för att skydda yttrandefriheten mot attacker från tredje part, bland annat genom att ställa de som är ansvariga för övergreppen inför rätta. Varje begränsning av yttrandefriheten måste uppfylla det tredelade testet enligt internationell rätt, nämligen att det föreskrivs i lag, det tjänar till att skydda ett legitimt intresse som erkänns enligt internationell rätt och det är nödvändigt att skydda det intresset.

I samband med lanseringen av deklarationen genomfördes en diskussion med flera representanter, bland annat från Sverige:

– Detta är en farlig tid att verka för yttrandefrihet. Många restriktioner för yttrandefriheten har förvärrats under pandemin. Nästan två av tre kvinnliga journalister har hotats eller trakasserats på nätet i samband med deras yrkesutövande, menade Ingrid Ask, Sveriges representant och verksam vid ambassaden i Washington.

Rekommendationerna i deklaration riktar sig till stater, men också till mediaföretag och alla andra som praktiserar rätten till yttrandefrihet.

– De är av typen ”soft law standards” som riktar sig till alla relevanta aktörer. I år svarar deklarationen på medias roll, rätten att verka online och yttrandefrihet som en mänsklig rättighet, sa Courtney Radsch från ARTICLE 19.

Deklarationerna är riktlinjer för alla som arbetar med mänskliga rättigheter.

– På ställen som Burma och Etiopien ser vi faran med den virala spridningen av hatbudskap på social media, sa Irene Khan, FN:s särskilda rapportör för skyddet och främjandet av åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hon fortsatte:

– Politiker och höga politiska tjänstemän har ett särskilt moraliskt ansvar att agera mot dessa hatfulla budskap.

Courtney Radsch från ARTICLE 19 pekade på stormningen av Kapitolium som ett exempel på faran med politiker som uppviglar till våld.

– Mediafriheten står inför växande utmaningar. Journalisters säkerhet är prioritet nummer ett för oss, sa Teresa Ribeiro, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) mediefrihetsrepresentant. Hon lade till:

– Politikers smutskastning av journalister är ett försök att undgå granskning och är mycket allvarligt. ”Fake news” har tyvärr blivit rutin. Attackerna på journalister, det minskade förtroendet för media och vissa nätbaserade medieplattformars oansvariga beteende är grundproblemen.

Att en stor del av problemen och hoten beror på politiska ledares agerande, var de som deltog i diskussionen överens om:

– Vi behöver arbeta mot skadligt ledarskap. Deklarationen är ett försök att förstärka ledarskapet runt om i världen. konstaterade Pedro Vaca Villareal, Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) särskilda rapportör för yttrandefrihet.

Tomas Nordberg

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.