ANALYS. 26-28/7 samlas deltagare från hela världen i Rom till ett förmöte inför FN-konferensen Food System Summit i september. Samtidigt har mer än 300 frivilligorganisationer satt upp sitt eget möte utanför konferensen i protest mot FN-mötet – som de menar – kidnappats av mäktiga affärsintressen.
Folk är inte överens om mycket när det gäller mat. Men de flesta kan ändå konstatera att det sätt vi producerar maten inte fungerar för alla på planeten, inte heller för viktiga naturliga system som är livsviktiga för livsmedelsproduktion, inklusive jord, vatten och klimatet.
Som svar på detta vill det kommande FN-toppmötet om livsmedelssystem begränsa de skador på miljön och vilda djur från det vi äter på våra tallrikar, samt att ta itu med den hunger som förvärrats av pandemin och den klimatpåverkan som skapas av jordbruk och matavfall.
Förberedelserna inför septembermötet, som kommer att äga rum i New York, har redan samlat regeringar, jordbrukare, ursprungsbefolkningar, företag, FN-myndigheter och andra i diskussioner kring hur vi kan göra livsmedelsproduktionen bättre för framtiden. Möte i Rom den här veckan syftar till att komma vidare med några av de mer än 2 000 idéerna som framkommit från en serie dialogmöten runt om i världen och få fram ett antal åtgärder som toppmötet kommer att stödja.
Blir det ett Parisavtal för mat?
Det kommer inte att finnas något förhandlat avtal med juridisk kraft i slutet av toppmötet. Istället kommer FN att diskutera hur man går över till ett grönare och hälsosammare livsmedelssystem och hur detta ska kunna göras på nationell och lokal nivå.
Tjänstemän och forskare säger att ett av de viktigaste målen för det första toppmötet för livsmedelssystem är att få upp frågan på den globala politiska agendan.
– Det i sig är redan en framgång, säger Gilbert Houngbo, chef för FN-organet IFAD som är en av mötets organisatörer.
Ed Davey från organisationen Food and Land Use Coalition menar att toppmötet kommer att lansera nya internationella allianser kring frågor som att minska utsläppen från livsmedelsproduktion, minska matsvinn och mängden avfall och att det kan hjälpa till att generera ny finansiering.
– Jag hoppas att det markerar någon form av vändpunkt och att världen därmed kan ta itu med problmenen, fortsätter han.
Vilka problem försöker toppmötet lösa?
FN konstaterade nyligen att hungern i världen ökat under 2020, till stor del som en konsekvens av pandemin. I en rapport uppskattade de att ungefär en tiondel av planetens befolkning – upp till 811 miljoner människor – var undernära 2020. Det kommer att krävas en enorm insats för att nå målet att stoppa hungern fram till 2030, konstaterar FN.
Under tiden, oavsett om det är små gårdar i Kenya eller i amerikanska familjer, går ungefär en tredjedel av all producerad mat förlorad eller slösas bort varje år – något som kostar den globala ekonomin närmare en miljard dollar per år.
Kemisk gödnings- och bekämpningsmedel bidrar samtidigt till föroreningar av jord, floder och hav – och till det faktum att jordbruket ensamt förbrukar 70 procent av världens sötvatten.
Sättet vi producerar mat bidrar också för att ungefär en tredjedel av växthusgaserna värmer upp jordens klimat. De släpps ut på en rad olika sätt: när koldioxidlagrande skogar rensas för gårdar, transporten av varor runt om i världen med fossilbränslefartyg, flygplan och lastbilar, och när nötkreatur och andra djur tappar släpper ut metangas.
Hur kan vi göra saker annorlunda?
Det är den stora frågan som toppmötet i september ska försöka ta itu med. Inför konferensen håller mer än 130 regeringar nationella dialoger för att samla in potentiella idéer, där tusentals människor deltar. Hundratals frivilligorganisationer har också bidragit till processen.
Målet är att samla de mest lovande planerna under fem ”actionspår”: Ge alla tillgång till näringsrik mat; Gå mot hälsosammare och säkrare dieter; Använda färre naturresurser; Möjliggöra för små jordbrukare att tjäna en anständig kost; Skapa livsmedelssystem som bättre klara av chocker och påfrestningar.
En idé, enligt IFAD:s chef Gilbert Houngbo, är att införa fria skolluncher i hela världen så att alla barn får minst en god måltid om dagen:
– Medan många sådana program redan finns kan de förbättras genom att man köper mat som odlas i närheten för att stödja lokala jordbrukare och samhällen, menar Gilbert Houngbo.
Andra idéer inkluderar att arbeta mot avskogningsfria försörjningskedjor, förändring av miljöskadliga subventioner till grönare produktion och att inkludera kostnaden för en hälsosam kost vid beräkning av fattigdomsgränser.
Vem bestämmer vilka lösningar toppmötet väljer?
Detta är kontroversiellt. Mer än 300 gräsrotsorganisationer som representerar småskaliga livsmedelsproducenter, forskare och ursprungsbefolkningar bojkottar toppmötet och sätter på sitt eget möte utanför det officiella. De säger att toppmötet påverkas alltför mycket av företag och att det råder brist på öppenhet och ansvarstagande
I ett uttalande skriver organisationerna att toppmötet bidrar till ”falska lösningar” i arbetet mot hungern och mot den pågående ekologiska och klimatmässiga krisen och att det stödjer införandet av ”riskfylld teknik”, inklusive genetiskt modifierade organismer.
– Vårt största invändning mot toppmötet är att det skapat en gräddfil för näringslivet, att det är de som fått sätta agendan, och att de dominerar debatten, säger Alberta Guerra rådgivare på ActionAid.
Istället vill organisationerna ha bindande regler för att stoppa företagens brott mot mänskliga rättigheter och markrättigheter, ett slut på användningen av bekämpningsmedel och ett starkare fokus på ekologisk produktion.
IFAD:s chef Gilbert Houngbo menar att en nyckelfråga är hur toppmötet kan hjälpa världens 500 miljoner småskaliga jordbrukare, vilka producerar ungefär en tredjedel av planetens mat och så mycket som 80 procent av allt livsmedel i delar av Afrika och Asien.
– De behöver praktisk hjälp, tillgång till finansiering, en rättvisare andel av intäkterna från livsmedelsproduktion, liksom stöd för att kunna anpassa sig till klimatförändringar och sociala program som kan skydda dem från konsekvenserna av händelser som pandemin. Tack vare toppmötet ser vi en större politisk vilja att försöka något för att ta itu med dessa frågor” och det är positivt, menar han.
Megan Rowling
Thomson Reuters Foundation
Översättning och bearbetning: David Isaksson
Läs också
