I en ny granskning ger Riksrevisionen AP-fondernas hållbarhetsarbete godkänt. Samtidigt är kritiken hård från Burmakommittén som i en ny rapport visar hur svenska pensionspengar går rakt ned i militärens koffertar.
I dagarna lämnade Riksrevisionens sin granskningsrapport avseende de allmänna pensionsfondernas hållbarhetsarbete. I sin bakgrundsbeskrivning belyser Riksrevisionen att granskningen avser ändamålsenligheten av AP-fondernas verksamhet, vilket myndigheten definierar som huruvida fonderna integrerar hållbarhet i investeringar och ägarskap utan att göra avkall på den övergripande målsättningen om långsiktigt hög avkastning till största nytta för pensionssystemet.
Samtidigt protesterade en grupp konstnärer mot fondernas investering i fossil energi, något vi rapporterade om här. En av talarna påpekade att Riksrevisionens själva definition av hållbarhetskriteriet är problematisk, eftersom den i så hög grad prioriterar avkastningen. Riksrevisionen är dock i huvudsak nöjd med pensionsfondernas hållbarhetsverksamhet och hävdar att den är ändamålsenlig och integrerad i fondernas tillgångsförvaltning och ägarstyrning. Man efterlyser dock åtgärder för att ytterligare närma sig riksdagens uttalade mål och avsikter om en hållbar utveckling.
Säljer fossila innehav
Riksrevisionen betonar att dessa fonder ska ta hänsyn till miljö och etik i enligt förarbetena till de lagar som reglerade dem. Första till fjärde AP-fonden ska fästa särskild vikt kring främjandet av en hållbar utveckling. För Sjunde AP-fonden är detta på förslag, medan riktlinjer saknas för Sjätte AP-fonden. Riksrevisionen anser i sin rapport att Riksdagen bör lagstifta för att även de andra fonderna ska fästa särskild vikt kring hållbarhetsfrågorna. Samtidigt sätter Riksrevisionen fingret på huvudproblematiken, nämligen att endast ett fåtal av hållbarhetsmålen handlar om social hållbarhet. AP-fonderna arbetar enligt principen att dialog är bättre än att välja bort bolag. Trots detta har Första till Fjärde AP-fonderna ökat takten när det gäller avyttringar av företag som är klimatmässigt ohållbara på grund av exempelvis investeringar i fossila bränslen.
I rapporten skriver Riksrevisionen bland annat:
Riksrevisionen rekommenderar vidare att AP-fonderna bör klargöra sina målsättningar inom social hållbarhet, att första till fjärde AP-fonden, samt sjunde AP-fonden bör arbeta mer fokuserat rörande detta och förstärka rapporteringen kring påverkansarbete och dialoger, samt ta fram gemensamma nyckeltal för investeringar och ägarstyrning. Den årliga rapporten till riksdagen ska också på ett tydligare sätt förklara hur första till fjärde AP-fonden uppfyller lagkraven på ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsfullt ägande.
Pensionspengar till militären i Burma
I våras rapporterade vi hur Första AP-fonden investerat i bolag kopplat till militären i Myanmar. En ny rapport från Svenska Burmakommittén som kom samtidigt med Riksrevisionens granskning visar hur AP-fonderna investerar i företag som har affärsförbindelser med Burmas militärregim. Flera av dessa företag återfinns även på EU:s sanktionslista.
I rapporten skriver Burmakommittén bland annat:
Vår granskning visar att AP-fonderna äger aktier i ett flertal företag som gör affärer med de militärägda konglomeraten MEC och MEHL, trots att de här bolagen sedan militärkuppen har tagits upp på EU:s sanktionslista. Två av företagen, Kirin och POSCO, äger gemensamma bolag, så kallade samriskbolag (joint ventures), med militärens företag, medan övriga har andra former av affärsrelationer med militären. Många av de här samarbetena går långt tillbaka i tiden och pekades ut som olämpliga redan i ovan nämnda FN-rapport från 2019.
Svenska Burmakommittén ifrågasätter lämpligheten i de här investeringarna och uppmanar AP-fonderna att ställa krav på företagen att affärsrelationerna med juntan avslutas. Om företagen inte är villiga att avbryta sina affärsrelationer med juntan bör AP-fonderna avyttra sina innehav i dessa bolag.
Ett av innehaven är ett kinesiskt bolag som har levererat lastbilar till militären i Burma.
– Intäkterna från de här företagen går till militärjuntan och riskerar att möjliggöra fortsatta övergrepp mot civilbefolkningen. Dessutom underminerar investeringarna omvärldens sanktioner. Lastbilarna har använts för trupp- och fångtransporter efter statskuppen. Jag har svårt att se hur man förenar investeringar i ett sådant bolag med fondens hållbarhetsambitioner, säger Kristina Jelmin, verksamhetschef på Svenska Burmakommittén i en kommentar på den egna hemsidan.
Här kan du läsa Burmakommitténs rapport
Här kan du läsa Riksrevisionens rapport
Tomas Nordberg
|
Uppläsning av artikel
|
