ICC: Kommer Israel att ställas inför rätta?


ICCs åklagare Fatou Bensouda. Foto: ICC

ANALYS. Kommer israeler att ställas inför Internationella Brottsmålsdomstolen, ICC, anklagade för krigsbrott begångna mot palestinier? Möjligheten har öppnats – men vägen fram till skranket i domstolens lokaler i Haag kan bli lång. Israel anser att ICCs beslut är ett solklart exempel på antisemitism, och tänker göra allt för att rättegången inte ska bli av.

ICC har i flera år utrett möjligheten att åtala israeliska soldater för krigsförbrytelser. I första hand gäller det de månadslånga attackerna mot Gaza år 2014, då 2 251 palestinier och 73 israeler dog. Man vill också granska om det militanta islamistpartiet Hamas som styr i Gaza har begått krigsbrott när de skjutit missiler mot Israel och hur israeliska bosättare på Västbanken har agerat mot palestinier.

Nu har man tagit ett viktigt steg på vägen mot ett åtal.

ICCs chefsåklagare Fatou Bensouda presenterade i dagarna en 60-sidig utredning som slår fast att ICC har jurisdiktion, alltså rätt att pröva frågan, trots att Israel inte tillhör de länder som har godkänt inrättandet av ICC. Men, menar domstolen, det räcker med att den ena parten i en konflikt har accepterat ICCs mandat, och det gjorde Palestina år 2015.

Frågan är vad som händer nu. Kommer israeler att ställas till svars för de påstådda krigsbrotten? Har ICC de muskler som krävs för att ge sig in i den infekterade och långvariga konflikten mellan Israel och Palestina och få internationell legitimitet för ett eventuellt domslut?

– Det finns en utbredd känsla bland palestinier att Israel kan bryta mot rättsstatens principer utan att ställas till svars eller straffas. Det har skapat mycket ilska och frustration.  Därför är det här ett historiskt beslut och jag tror att det kommer att bli ett åtal, säger Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström. 

Palmecentret har i många år engagerat sig i Israel-Palestinakonflikten och driver projekt kring fred och dialog, demokrati och mänskliga rättigheter och jämställdhet i Palestina.

–  Ett åtal kan i bästa fall bidra till en större försiktighet från Israels sida, att man inte fortsätter att begå övergrepp på det sätt som sker idag. Samma gäller för Hamas. En prövning i ICC är en signal om att den laglöshet som faktiskt råder idag inte är rimlig enligt världssamfundet och kan på så sätt bli normerande, fortsätter Anna Sundström.

Men ICCs prövning innebär inte slutet på den långvariga konflikten, understryker hon. 
–  Det krävs mycket mer för att nå en acceptabel lösning, ett mycket starkare politiskt tryck från omvärlden.

Finns det risk att ett eventuellt åtal försvårar andra lösningar på konflikten? 
–  Hela diskussionen kring Israel och Palestina är redan starkt polariserad, och ett åtal kan leda till att motsättningarna ökar. De som stödjer Israel menar att det är ett uttryck för antisemitism att ICC tar upp frågan. Det är beklagligt och gynnar inte en utveckling i Israel mot säkerhet och frihet. Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, att rättsstatens principer gäller alla och ska omfatta både israeler och palestinier.

Politiserad domstol?
Internationella Brottsmålsdomstolen ICC med säte i Haag kom igång så sent som 2002, trots att frågan om en sådan domstol diskuterats ända sedan bildandet av FN 1948. Förespråkarna – bland dem Sverige – ville ha en självständig, internationell domstol där personer som misstänktes för krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskliga rättigheter kunde åtalas. 

Men långt ifrån alla stater tyckte att detta var en bra idé. Kritiken handlar bland annat om att domstolen skulle kunna bli politisk, snarare än juridisk, och att åklagarna skulle få för stor makt. USA, Israel och en del andra länder ville inte heller riskera att deras utsända soldater skulle ställas inför rätta i en oberoende internationell domstol för påstådda krigsbrott. Har de egna soldaterna gjort något fel så ska inhemska domstolar hantera det, menar man. Följdriktigt har varken Israel, USA –eller för den delen Ryssland eller Kina – accepterat ICC.  Till andra stater som inte heller godkänt domstolen hör Indien, Vietnam, Somalia och ett antal länder i Mellanöstern. 

Totalt är det cirka 130 av världens omkring 200 länder som accepterat ICC.  Att tre av de fem permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd – USA, Kina och Ryssland – står utanför försvagar naturligtvis domstolens status.

Så det är knappast troligt att Israel snällt böjer nacken och går med på att skicka soldater och andra personer som ICC bedömer vara misstänkta för krigsbrott till Haag för att bli förhörda och dömda. Premiärminister Netanyahu, som var väl medveten om att ett beslut från ICC var i antågande, slog fast direkt att: “Today the ICC proved once again that it is a political body and not a judicial institution”. 

Han sade vidare att: ”ICC ignorerar de verkliga krigsbrotten som begås i stort sett dagligen av stater som Syrien och Iran och väljer istället att förfölja Israel, som har en stark och demokratisk regering och är en rättsstat”.  

I talet slog premiärministern också fast att ICC:s beslut var ett solklart uttryck för antisemitism och att israeliska soldater försvarar sitt land när de är i strid – och har all rätt att göra det. “We will fight this perversion of justice with all our might” underströk han.

USAs nya administration har också snabbt visat sitt ogillande. En talesperson för utrikesdepartementet har i den israeliska tidningen Haaretz förklarat att USA motsätter sig beslutet att åtala israeler i ICC och att man ”…opposes actions that seek to target Israel unfairly”.

För Palestina var ett av målen med ett internationellt erkännande att kunna vända sig till ICC. Trots att FNs generalförsamling i decennier antagit resolutioner som slår fast att de israeliska bosättningarna på palestinsk mark är ett brott mot internationell rätt har alla förslag till sanktioner eller andra följder stoppats av USA:s veto i säkerhetsrådet. Istället hoppas man nu på stöd från ICC för vad man menar är uppenbara krigsbrott.  Inte oväntat välkomnar därför den palestinska premiärministern Mohammed Shtayyeh ICCs beslut och säger i ett uttalande att det är “a victory for justice and humanity, for the values of truth, fairness and freedom, and for the blood of the victims and their families”. 

USA vid Israels sida
Anna Vidén är Mellanösternanalytiker, associerad forskare vid Utrikespolitiska institutet och verksam i USA. USA är en avgörande aktör när det gäller Israel-Palestinakonflikten. Det har länge varit en självklarhet för både republikaner och demokrater att stå vid Israels sida i vått och torrt, och med Trumpregimen blev den inställningen än mer uttalad, konstaterar hon.

– Biden kommer att göra vissa ändringar i den nuvarande politiken, som att återuppta biståndet till FN:s flyktingprogram UNWRA som Trump drog in. Men ambassaden som Trump flyttade till Jerusalem blir kvar där, och man kommer inte att ge sitt stöd till ett åtal i ICC.

Det finns bland progressiva demokrater en bekymrad debatt kring Israels agerande gentemot palestinierna och en förståelse för deras utsatta situation, betonar hon.

– Men officiellt behandlas inte Israel som andra stater. Av en mängd skäl, humanitära, militära, realpolitiska och geopolitiska, så tillåts Israel att bryta mot folkrätten utan att USA protesterar. Denna historiska tolerans har lett till att varje gång man försöker föra fram kritik så kallar Israel det för antisemitism, även om kritiken är relevant.

Anna Vidén menar att USA:s ovilja att stötta en juridisk granskning av Israels och även Hamas agerande i ICC är ett exempel på dubbelmoral – men också realpolitik.

– USA vill inte ha prejudicerande fall som gäller krigs- och folkrättsbrott som de måste förhålla sig till när de själva agerar i olika internationella sammanhang. De vill ha fullt svängrum att bete sig på ett sätt som de bedömer som realpolitiskt nödvändigt – även om det inrymmer sådant som klassas som brottsligt enligt internationell lag. 

– Detta är naturligtvis ett tydligt exempel på dubbelmoral, och innebär att USA måste göra olika kompromisser för att kunna kritisera andra stater när de bryter mot rättsstatens principer och samtidigt överse med samma brott i de fall då gynnar det egna intresset bättre. 

Det handlar också om var i hierarkin av intressen som en fråga befinner sig, konstaterar Anna Vidén:
– Om man tänker sig raden av frågor som är aktuella för den nya Bidenregimen, allt från de inhemska konvulsionerna efter stormningen av kongressen till Afghanistan och Iran, då kommer Israel-Palestinakonflikten ganska långt ner. Det skulle helt enkelt kosta mer att kritisera Israel och stödja ICC än att ställa upp på Israels sida. 

Sverige bör ge stöd till prövningen
Anna Sundström på Palmecentret menar att Sverige nu bör ge sitt helhjärtade stöd till ICC-prövningen av krigsbrott och hon hoppas att många andra länder följer efter:

 – Om parterna inser att de har världens ögon riktade mot sig under den här processen kan det leda till en större laglydnad från båda parter, oavsett utgången av själva målet. Och det är ett litet steg i rätt riktning, menar hon. 

Hittills har ICC främst tagit upp krigsbrott som rör den afrikanska kontinenten. Just nu behandlar man sammanlagt 13 fall, varav tio gäller afrikanska stater, bland dem Uganda, Centralafrikanska republiken, Sudan, Mali och Elfenbenskusten. De övriga tre gäller Afghanistan, Georgien och Bangladesh. Domstolens starka fokus på Afrika har skapat kritik och kritiker menar att domstolen ser mellan fingrarna när västerländska länder begår olika former av folkrättsliga övergrepp, medan man slår till hårt mot fattiga afrikanska länder. Om den aviserade prövningen av eventuella krigsbrott begångna av israeler blir av är det också första gången som personer från ett demokratiskt land med en västerländsk rättstradition granskas av ICC.

Agneta Carleson

Läs också: Detta är ICCs åtal

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.