Rapport: Ett tungt år för mänskliga rättigheter


Del av rapportens omslag.

USA måste konsekvent stå upp för de mänskliga rättigheterna och säkerställa ett långsiktigt engagemang som inte bryts vid nästa presidentskifte. Det är en av slutsatserna i organisationen Human Rights Watch årliga rapport som inte helt oväntat delar ut hård kritik mot Kina och Ryssland för deras agerande. 

Human Rights Watch (HRW) är en av världens främsta oberoende organisationer som försvarar mänskliga rättigheter världen över. I januari i år kom den 31:a upplagan av den årliga rapporten om utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i över 100 länder. Syftet är att övertala regeringar och internationella institutioner att stoppa övergrepp och främja fortsatt utveckling inom de humanitära områdena.

Uppmaning till USA
Human Rights Watch rapport uppmanar Joe Bidens nybildade regering i USA att djupare integrera respekten för mänskliga rättigheter i sin inrikes- och utrikespolitik. Detta för att motverka de ”vilda svängningarna i mänskliga rättighetspolitiken”, som de senaste decenniernas olika administrationer i Vita huset har inneburit. Rapporten betonar även att Donald Trumps administration till stor del övergav skyddandet av mänskliga rättigheter. Trump anses också ha underminerat amerikanernas rätt till sjukvård, i synnerhet för de äldre och kvinnans valmöjlighet till abort. Rapporten kritiserar också Donald Trumps utrikespolitik, där han på ett vänskapligt sätt förde dialog med flertalet diktaturländers regim, samtidigt som vapenexporten till länder som begått krigsbrott främjades. Fördömanden mot Venezuela, Kuba eller Iran tycktes motsägelsefullt när han samtidigt kunde ha god relation med Ryssland, Egypten, Förenade Arabemiraten och Israel gällande vapenförsäljning.

Därför uppmanar Human Rights Watch den nya Biden-administrationen att i samarbete med resten av världen arbeta för de mänskliga rättigheterna. Rapporten kritiserar vidare George W Bush:s “globala krig mot terror” och nämner den systematiska tortyren som skedde på Guantanamo och även Barack Obamas olagliga drönarattacker och påträngande övervakning, samt försäljning av vapen till länder som styrs av diktaturer.

Istället för att misströsta har USA nu möjlighet att besluta sig för en annorlunda riktning, menar Human Rights Watch som också riktar hård kritik mot Kina, Ryssland och Egypten, vilka också försökt att underminera dessa globala rättigheter under föregående år. Kritiken är också omfattande mot Israel som trots pandemin demolerat fler palestinska hem än under de senaste fyra åren, trots att detta strider mot folkrätten.

Ökat förtryck i Kina
Förtrycket i Kina har ökat kraftigt under Xi Jinpings ledarskap. Över en miljon uigurer och andra turkiska muslimer har satts i olika typer av tvångsarbete och fångläger. Nedmonteringen av Hongkongs frihet, det pågående förtrycket i Tibet och inre Mongoliet, samt stränga åtgärder mot självständiga frispråkare i sitt eget land, innebär att detta är den svåraste perioden för mänskliga rättigheter i Kina sedan massakern år 1989 på Himmelska fridens torg, konstaterar HRW.

När den amerikanska regeringen organiserade ett gemensamt uttalande år 2016 för att kritisera Kinas överträdelser mot mänskliga rättigheter, var det enbart elva andra länder som var villiga att enas med USA. När Trump-administrationen drog sig ur Förenta nationernas mänskliga rättigheters råd 2018, antog många att kritik mot den kinesiska regeringens förtryck skulle upphöra. Faktum är att kritiken istället stärktes. (I rapporten går det att läsa om hur kritik världen över har ökat de två senaste åren.)

År 2019 fördömde 25 länder Kinas aktioner i Xinjiang i FN:s rådsförsamling, men där ingen vågade läsa ut sina uttalanden högt, trots traditionen på grund av rädsla för Peking. Sedan dess har den brittiska regeringen fått ansvaret att läsa upp dessa fördömanden. I oktober 2020  tog Tyskland förarsätet genom att fördöma på nytt, varav 39 länder skrev under detta. Kina skapade i sin tur en motdeklaration, där ett initiativ från Kuba i oktober 2020 fick med sig 45 länder till stöd för Kinas politik (många av dessa själva diktaturer). Antalet innebar dock en minskning från 2019 då 54 länder stödde Kinas agerande i Xinjiang.

Kuba och Kina har funnit varandra i synen på mänskliga rättigheter.

 

Muslimska länders dubbelmoral
Rapporten riktar också hård kritik mot de muslimska länder som stödjer Kinas förtryck av landets egna muslimska befolkning. OIC, den Islamska samarbetsorganisationen som innefattar 57 muslimska länder och en sammanslagen befolkning på närmare två miljarder människor. Antal muslimska länder i OIC som stödjer Kina har dock minskat en aning, från 25 år 2019 till 19 år 2020.

Samma månad sökte Kina även en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Till skillnad från fyra år tidigare då de fick flest röster av länderna från Asien-Stillahavsområdet så fick Kina denna gång näst minst antal röster av de länder som säkrade en plats i rådet (Saudiarabien nekades inträde helt). HRW har tidigare vid flera tillfällen skrivit att länder som begår omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna inte bör få en plats i rådet.

Ryssland inskränker rättigheter ytterligare
I Ryssland motsatte sig demonstranter konstitutionella reformer som försvagade de mänskliga rättigheterna och gjorde det möjligt för Vladimir Putin att förlänga sin mandatperiod som Rysslands president, vilket ledde till såväl långvariga protester i östra Ryssland som därefter Kremls avsättande av den populäre guvernören Sergei Furgal i Khabarovsk. Furgal anklagades för att ha beställde mord på flertalet affärsmän för 15 år sedan.

Rapporten skriver också att Ryssland har använt covid-pandemin som en ursäkt för inskränkandet av mänskliga rättigheter inom många områden, och att det har introducerat nya restriktioner och lagar som inneburit inskränkningar av de mänskliga rättigheterna.  Ryska myndigheter gjorde flertalet tillslag mot regimkritiker, med hjälp av nya politiskt motiverade lagar. Man utökade även den så kallade “utländsk agent-”lagen, där man stämplar kritiker mot regimen i Moskva som utländska agenter. Den politiska oppositionsledaren Alexey Navalny fördes till sjukhus i augusti 2020 då han förgiftades av då okända gärningsmän. Navalny greps sedan när han i januari 2021 återvände till Ryssland.

Rapporten avslutar sin inledning med att världen har ändrats, och påpekar att USA:s viktiga roll som en partner i försvarandet av mänskliga rättigheter världen över, är beroende av Joe Bidens framgång med sin nya regering.

Vad HRW också påpekar i sin rapport är att de önskar en mer global överenskommelse om mänskliga rättigheter och där exempelvis USA är mottagligt för att samarbeta med nationer med normalt sett mindre makt.

Noël Nevanti

Läs rapporten här.

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.