Debatt: Tillåt resor från Afrika till Sverige


På väg i Kamerun. Foto: David Isaksson.

DEBATT. Trots att smittspridningen i de flesta afrikanska länder är betydligt lägre än i Sverige tillåts i praktiken inga resor från Afrika till Sverige. Nu måste Sverige sätta upp samtliga afrikanska länder med dokumenterat låg smittspridning på listan över länder från vilka det är tillåtet att resa till Sverige. UD måste också häva reseavrådan till dessa länder. Det skriver Sten Hagberg, professor i kulturantropologi och föreståndare för Forum för Afrikastudier vid Uppsala universitet.

Sedan corona-pandemin bröt ut har de flesta afrikanska länder klarat sig relativt bra när det gäller antal fall och antal döda. Enligt WHO:s siffror finns drygt 1,5 miljon av alla corona-fall i Afrika. Kontinenten står för knappt 35.000 av antalet döda, vilket i dagsläget motsvarar en tiondel av antal döda i Europa. 

Låt mig ge några exempel. Sedan 9 mars till idag har Burkina Faso och Mali – länder som jag sedan decennier följer på mycket nära håll – 69 respektive 180 döda. Andra västafrikanska länder har också låga dödstal, exempelvis Ghana (326),  Elfenbenskusten (132) och Liberia (83). Samma sak gäller länder i andra delar Afrika. Mocambique – ett annat land som jag följer på nära håll – har hittills 136 döda. 

Grannlandet Sydafrika har däremot höga siffror: 22.574 döda just nu, medan ett annat land i södra Afrika – Botswana – endast har 38 döda. Kenya räknar 1.552 döda, medan det i Uganda och Rwanda är 207 respektive 51 personer som dött med COVID-19. Kamerun i Centralafrika har 443 döda, medan Algeriet i norr sticker ut med sina drygt 2.500 döda.

Listan kan göras lång men bilden är tydlig. Afrika är den region som hittills klarat sig bäst när det gäller pandemin. Afrikanska länder har också reagerat snabbt när det gäller att stoppa smittspridningen. När corona spred sig i våras trodde många bedömare att katastrofen skulle bli total på kontinenten, men istället har många afrikanska länder drabbats väldigt lindrigt. I Burkina Faso finns det som regel handfat och tvål samt handsprit utanför de flesta inrättningar och butiker. Munskydd måste bäras på banker och i butiker och förstås på seminarier och andra möten. 

Att Afrika hittills klarat sig väl är något som diskuteras av epidemiologer och andra hälsovårdsforskare, t.ex. professor Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. En gynnsam faktor tros vara att Afrika har en så ung befolkning. En annan tros vara sol och värme – att virus trivs bäst i kallt novembermörker är välkänt. En tredje faktor som diskuteras är att infektionssjukdomar (malaria, tyfoid, exempelvis) ger befolkningen visst skydd. En annan faktor kan vara att erfarenheterna från Ebola-epidemin hjälpt framför allt Västafrika att förbereda sig för Covid-19.

Nu är jag varken forskare inom medicin, hälsovård eller ekonomi utan i kulturantropologi, ett ämne som står med ett ben i humaniora och ett annat i samhällsvetenskap. Men just därför tror jag att det är viktigt att vi som varken är epidemiologer eller ekonomer funderar över pandemins långsiktiga konsekvenser, som exempelvis det panelsamtal som Sveriges Antropologförbund anordnade i maj i år. I afrikanska länder har pandemin framför allt ekonomiska och sociala konsekvenser. Affärsverksamheter drabbas, marknader avstannar, internationella samarbeten och utbyten pausas, insatser fördröjs eller ställs in. Dessutom begränsas sociala kontakter och kulturella evenemang.

Men trots att Afrika klarat sig väl har den svenska regeringen förlängt beslutet att begränsa icke-nödvändiga resor till Sverige från länder utanför EU/EES, med undantag från Storbritannien och Schweiz samt Australien, Japan, Nya Zeeland, Rwanda, Singapore, Sydkorea, Thailand och Uruguay. Detta beslut gäller till den 31 januari 2021.

Det innebär att förutom Rwanda tillåts inga resenärer från Afrika att resa till Sverige. Även om ett antal viktiga undantag tillämpas (familj, studier och arbete) är det provocerande att Sverige fortfarande agerar som om smittan i första hand kommer från utlandet och med utlänningar. 

Handtvätt (Burkina Faso), nov 2020. Foto: Sten Hagberg

Det saknas inte kunskap i Sverige om hur situationen utvecklas globalt. Därför är det svårt att förstå hur Sverige framhärdar i att dra alla afrikanska länder över en kam trots att kontinenten har i särklass lägst antal smittade och avlidna.

När det gäller resor för svenska medborgare har Utrikesdepartementet sedan tidigare beslutat om en generell avrådan från ”icke nödvändiga resor” till länder utanför EU, EES samt Schengenområdet till och med den 31 januari 2021. Istället för att analysera det verkliga läget drar UD alla länder över en kam, trots att det inte saknas kunskap om läget. De svenska ambassaderna hålls öppna med personal som arbetar för fullt. 

Att mitt i en andra våg när vi i Europa är fullt upptagna med att undvika trängsel under julhandeln och avblåsa släktträffar ta upp frågan om reseavrådan är kanske dålig tajming. Men egentligen är det precis tvärtom. Det är i kriser och extraordinära situationer som våra grundläggande värden, bedömningar och antaganden sätts på prov. Och det är då våra fördomar och stereotypiska bilder kommer till ytan.

Mina förslag är därför enkla. För det första, för upp samtliga afrikanska länder med dokumenterat låg smittspridning på listan över undantagna länder när det gäller inresa till Sverige. För det andra, häv reseavrådan till afrikanska länder med dokumenterat låg smittspridning så att de ekonomiska konsekvenserna av pandemin mildras.

Gör om. Gör rätt. Och gör det nu.

Sten Hagberg
Professor i kulturantropologi och föreståndare Forum för Afrikastudier, Uppsala universitet. 

Läs fler artiklar av Sten Hagberg här.

Läs också: Corona – en afrikansk framgångssaga

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.