Ökat stöd och omprioriteringar av biståndet ska hjälpa Gaza och Västbanken att hantera coronapandemin. Hittills har få dödsfall på grund av covid-19 rapporterats, men Sida befarar att det blir svårt att begränsa smittspridningen. Sjukvården har stora brister, konstaterar Christina Etzell på Sveriges generalkonsulat i Jerusalem som hanterar biståndet.
Hittills (4 april) har relativt få fall av COVID-19 konstaterats på Västbanken och i Gaza. Men risken är stor att sjukdomen sprider sig i denna tättbefolkade och utsatta region, tror Christina Etzell är chef för utvecklingssamarbetet på det svenska generalkonsulatet i Jerusalem.
– Den främsta oron vad gäller Gaza är att det blir svårt att begränsa smittspridningen. Det är ett sårbart, utsatt och i princip isolerat samhälle. Människorna bor nära varandra – det är ett av världens mest tätbefolkade områden. Det finns stora brister i hälso- och sjukvårdens kapacitet och det saknas medicinskt utbildad personal, konstaterar hon.
– På Västbanken är det delvis samma sak. Sjukvård finns på vissa större orter, speciellt i Ramallah, men den var ansträngd redan innan corona började spridas. Sjukvården ska ju även klara av att hjälpa människor som söker sjukvård av andra anledningar än COVID-19, fortsätter Christina Etzell.
Vilka insatser gör Sverige, EU och världssamfundet nu för att minska risken för en COVID-19-katastrof i Palestina?
– Sverige bidrar på olika sätt. Den humanitära landfond, Country Based Pooled Fund, som Sverige är med och finansierar, har hittills använt en miljon dollar för insatser mot COVID-19. Sverige har också samarbetspartners inom hälsoområdet som nu även arbetar med psykosocialt stöd, informationsspridning och utbildning om vikten av hygien, för att nämna några områden.
– Vårt stöd till UNWRA och andra FN-organisationer har gjort det möjligt för dem att omedelbart ställa om för att möta de akuta behoven. Vi ser också över hur ytterligare stöd kan kanaliseras för insatser på medel- och lång sikt, bland annat med hjälp av Världsbankens och IMF:s pågående analyser av hur pandemin slår mot den palestinska ekonomin och den krisplan för covid-19 som den Palestinska myndigheten tagit fram. Behoven kommer troligtvis att förändras efter hand liksom de resurser som vi alla hjälps åt att bidra med.
Att resurserna från FN, EU och övriga biståndsorgan samordnas på ett effektivt sätt är oerhört viktigt, understryker Christina Etzell. FN har ett övergripande ansvar men även EU spelar en viktig roll.
– Vi har inte ”råd” att inte använda våra olika resurser på bästa sätt. Det gäller personella resurser, utrustning och finansiella medel. Samtidigt som krisen pågår i Palestina så pågår den ju också i övriga delar av världen. Behoven är stora överallt.
Israel kontrollerar ju tillgången till el och vatten till Gaza och Västbanken. Kan man påverka Israel att lätta på restriktionerna så att palestinierna klarar av att driva sjukvård och upprätthålla bra hygien nu i coronatider?
– I en krissituation som den här det avgörande med tillgång till vatten och sanitet och fungerande sjukvård. Den senaste tiden har restriktioner för införsel av medicinsk materiel och utrustning kopplat till hanteringen av covid-19 till Gaza lättat, det är nödvändigt och välkommet. Också här har FN en samordnande roll. För att på ett hållbart sätt säkra tillgången på rent vatten krävs naturligtvis betydligt större och mer långsiktiga insatser.
Du och dina kollegor arbetar ju fortfarande vid konsulatet i Jerusalem. Bedöms er situation som säker även nu under pandemin?
– Sedan ett par veckor tillbaka arbetar vi huvudsakligen hemifrån. En liten grupp medarbetare finns på plats på kontoret, bland annat för att upprätthålla den författningsreglerade verksamheten. Vi försöker hålla fast vid våra vanliga rutiner och arbetsformer, men digitalt. Hela kontoret samlas varje dag till ett virtuellt morgonmöte, och även andra möten, avstämningar till fika organiseras via nätet. Vi känner ett stort stöd av varandra!
Agneta Carleson
