När rösträkningen i folkomröstningen i Moldavien går in på slutspurten ser ”Ja till EU” ut att få en mycket liten majoritet. Det svaga stödet för EU innebär stora problem för den framtida processen.
Uppdatering 21/10 kl 13:00
Efter att 99,37 procent av rösterna räknas leder enligt uppgift Ja-sidan med 11 700 röster. Detta är dock inte något helt klart resultat, men det mesta talar för ett mycket knappt ”Ja”.
I presidentvalet leder Maia Sandu med 42,07 procent av rösterna, följt av Alexandr Stoianoglo med 26,27 procent. Eftersom ingen kandidat fick över 50 procent kommer en andra omgång av presidentvalet att hållas mellan de två främsta kandidaterna.
Moldavien ansökte om kandidatstatus kort efter att Ryssland invaderade Ukraina och i juni 2024 inleddes anslutningsförhandlingarna.
Moldavien är ett delat land med en stor rysktalande befolkning. Ryssland och ryska intressen har också haft ett starkt inflytande under valkampanjen. Det finns misstankar om en stor rysk påverkanskampanj där röster från hundratusentals människor kan ha köpts av proryska grupper. I veckan före valet greps även ett hundratals personer som ska ha tränats i i Moskva för att skapa ordningsstörningar runt röstningen. Enligt uppgift ska Ryssland ha betalat över 300 000 personer för att ”rösta rätt”. Valet gick dock lugnt till.
Moldaviens president Maia Sandu anklagade på valdagens kväll (20 oktober) ”utländska krafter” för ett ”aldrig tidigare skådat angrepp på vårt lands frihet och demokrati”. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det svaga resultatet är ett underkännande av den kampanj som drivits och där EU också gett omfattande stöd.
– Det brukar antas att 60-70 procent av befolkningen är för EU, och för många var det svårt att förstå hur resultatet av folkomröstningen kom till, säger Petru Besleaga som är journalist på Diez i Moldavien.
Frågan som ställdes i omröstningen var om Moldavien skulle ändra sin konstitution eller inte för att där föra in frågan om EU-medlemsskap. många som i och för sig är för EU inte ville ändra konstitutionen och därför röstade nej, eller inte alls. En stor del av ”Nej-propagandan” tog också fasta på detta och där lyckades den nog övertyga många väljare.
En annan bidragande faktor var att folkomröstningen skedde samma dag som presidentvalet och många uppfattade den då som en del av propagandan för den sittande presidenten. Och ogillade man hennes politik så blev det också naturligt att rösta nej i folkomröstningen.
Totalt röstade 49,81 procent av väljarna vilket är en hög siffra i Moldavien där valdeltagandet brukar ligga på drygt 40 procent. Den mycket knappa segern ger den kommande EU-processen en svag legitimitet.
– Om 60 procent hade röstat ”ja” hade det varit en annan sak, men den knappa övervikten gör det svårt att kalla valresultatet för en seger, men om det formellt nu går att ändra konstitutionen, konstaterar Petru Besleaga.
Martin Ängeby är Landchef i Moldavien för organisationen National Democratic Institute (NDI).
– Ett försiktigt överslag visar att ryssarna spenderat 200 gånger mer pengar än ”ja-kampanjen”. Om någon har skuld i det som hänt så är det kanske EU-länderna och USA som låter ryssen dra deras namn i gyttjan utan att de kommer med egna omfattande informationskampanjer. Det ska inte bara vara upp till Moldavien att försvara EU och USA:s rykte, det bör de göra själva, säger Martin Ängeby.
Den andra omgången av presidentvalet mellan den ryskvänliga tidigare riksåklagaren Alexandr Stoianoglo som stöds av expresidenten Igor Dodon och hans socialistparti och den sittande presidenten Maia Sandu äger rum den 3 november.
Redaktionen
Lyssna på
|
Uppläsning av artikel
|
