”Ni i väst har nog inte trott att något så hemskt skulle kunna hända er. Men vi som bor här i Gaza är vana vid att vara instängda och att livet kan förändras när som helst, vi tar ingenting för givet.”
Det säger Gazabon Lubna Beseisso, som hoppas på internationellt stöd även i coronatider.
– Visst är jag orolig för vad som händer om Corona sprider sig här, säger Lubna Beseisso.
– Vårt hälsosystem är mycket svagt på grund av den israeliska blockaden och alla israeliska bombattacker som Gaza utsatts för. Hittills har mycket svårt sjuka i bästa fall fått komma till sjukhus i Israel eller på Västbanken, förutsatt att israelerna tillåter det. Men ingen vill ta emot patienter som har corona. Så om smittan får fäste blir det katastrof!
Gazaremsan är en del av den Palestinska myndigheten och kallas ofta världens största utomhusfängelse. Här trängs de drygt 1,8 miljoner invånarna på en yta som är ungefär lika stor som ön Orust på västkusten – 365 kvadratkilometer, och gränserna mot både Israel och Egypten är stängda. Få får tillstånd att lämna området, de flesta lever hela sina liv på denna smala landremsa, ett av världens mest tättbefolkade områden.
När vi talas vid via mobil på lördagskvällen den 21 mars har Gaza ännu inte haft något coronafall. Men Lubna Beseisso är övertygad om att det bara är en tidsfråga innan även Gaza får sina första fall. Och hon kommer att få rätt.
Lubna Beseisso bor i ”huvudstaden” Gaza City, en gång ett vackert semesterparadis där numera bedagade hotell kantar strandremsan mot Medelhavet och med grå, slitna huslängor längs stadsgatorna. Många hus har bombskador. Bara sju mil bort ligger den israeliska metropolen Tel Aviv, med höghus, nattklubbar och hypermoderna techföretag.
Jag träffade henne i Gaza City flera gånger för sju-åtta år sedan, när vi båda arbetade i ett biståndsprojekt om att förbättrad vattenförsörjningen i Palestina. På perfekt engelska med amerikansk accent guidade hon mig vant runt i Gaza City, bland bombkratrar, godisaffärer, torftiga matmarknader och fiskrestauranger med utsökt mat.
Trots att hon är utbildad arkitekt har hon efter sin examen enbart haft jobb som sekreterare och projektledare för olika organisationer och myndigheter.
– När jag var klar med min utbildning inleddes Israels blockad av Gaza. Och sedan dess finns det inga jobb för arkitekter här, säger hon lakoniskt.
Hon tycker att de ansvariga politikerna i Gaza och de biståndsorganisationer som verkar där har gjort vad de kan för att informera om Corona och hur man kan begränsa att smittan sprids. Man har uppmanat alla som känner minsta symptom på snuva eller influensa att stanna hemma och det finns en ”hotline” dit det går att ringa och ställa frågor om viruset. De som har jobb och kan sköta det hemifrån uppmanas att göra det. Restauranger och barer stängs nu i helgen. Det är också stopp för bröllop med mycket folk.
– När jag var ute i går mötte jag många stora bröllopsföljen. Det var sista möjligheten att fira bröllop på det sättet. Många som planerat bröllop i vår eller sommar valde hastigt att ändra tid och fira det nu istället!
Den israeliska land- luft- och sjöblockaden mot Gaza inleddes 2007, efter den att terrorstämplade Hamas vunnit ett demokratiskt val 2006 och tagit kontroll över styret i Gaza. Israel bestämmer över all införsel av varor till Gaza och kontrollerar el- och vattenförsörjningen. Resultatet har blivit ständig brist på bland annat mediciner, elektronik, sjukvårdsutrustning, el och rent vatten. Just nu fungerar elsystemet 16 timmar om dygnet, berättar Lubna Beseisso. Åtta timmar nattetid är man helt utan möjlighet att tända lampan eller använda elspisen. Rent vatten är en ständig bristvara, kranvattnet smakar salt av havsvattnet från Medelhavet som trängt in i det gamla rostiga ledningssystemet.
Ekonomin är i fritt fall och omkring 85 procent av invånarna, eller 1,6 miljoner, är beroende av humanitär hjälp från FN-organet UNWRA, EU och olika givarländer.
Men Lubna Beseisson menar att Gazaborna på sätt och vis är bättre rustade än västvärlden för att möta en utmaning som corona:
– Ni i väst har nog inte trott att något så hemskt skulle kunna hända er. Men vi som bor här i Gaza är vana vid att livet kan förändras när som helst, att våra hus och skolor bombas och människor dör, vi tar ingenting för givet.
Vad kan hända nu, när i princip alla givarländer själva är drabbade av corona? Lubna Beseisso tror att de kommer fortsätta att stödja Gaza och andra mottagarländer, även om de själva är i akut kris.
– Om man får kontroll över smittan i det egna landet men låter den härja fritt här har man inte löst problemet. Epidemin måste lösas globalt, det finns inget annat sätt! Jag vet att vi redan har fått hjälp av bland annat Kuwait och Quatar med pengar och utrustning.
– Vi här i Gaza har känt oss övergivna av världen sedan Israel inledde sin blockad för 14 år sedan. Men jag hoppas att medmänsklighet och solidaritet även omfattar oss i den här svåra situationen. Jag tror faktiskt det!
Några timmar efter vårt samtal får jag ett kort meddelande från Lubna.
”Fick just veta att två coronafall har upptäckts här i Gaza”.
Agneta Carleson
