Granskning: Nästan helvitt i styrelse och ledning för biståndet

Sveriges biståndsorganisationer arbetar för att förändra världen, men i de egna styrelserna och ledningsgrupperna är 95 procent av personerna helvita. Det visar Global Bar Magazines granskning av fjorton ledande biståndsorganisationer.

Vår kartläggning av de svenska biståndsorganisationerna visar att styrelser och ledningar i de undersökta organisationerna är så gott som helvita, med några få undantag. Av sammanlagt 138 styrelseledamöter är enbart 14 icke-vita, och av 92 personer i ledningsgrupperna är enbart fem icke-vita. Det betyder att endast åtta procent av de som styr våra största biståndsorganisationer är icke-vita. Det ska jämföras med den totala andelen icke-vita i Sverige som enligt Tobias Hübinettes uträkning från 2017 uppgick till 20 procent av befolkningen. 

Vi har granskat fjorton organisationer, tio av dessa är de största insamlingsorganisationerna när det gäller bistånd, medan de resterande fyra valts ut därför att de är högt profilerade i debatten om demokrati och mänskliga rättigheter. Av de tio största insamlingsorganisationerna inom biståndsområdet hade enbart en organisation (SOS Barnbyar) mer än en icke-vit person i styrelsen. Av de totalt fjorton undersökta organisationerna fanns det två som stack ut: Action Aid och IM har båda styrelser där fyra av nio är icke-vita. 

Likartat i ledningsgrupper
Tittar vi på organisationernas ledningsgrupper (som normalt består av 5-7 personer) är resultatet likartat. Av fjorton undersökta organisationer hade sex en icke-vit person i sina ledningsgrupper. Detta innebär att 95 procent av samtliga i ledningsgrupperna är vita.

Förutom genomgången av styrelse och ledning ställde vi ett antal frågor till organisationerna i en enklare enkät (läs mer här och här). Av svaren framgår att organisationerna själv tycker att de gjort för lite, men också att frågan inte haft en tydlig prioritet. 

”Undersökningen stämmer till eftertanke och det finns ett behov hos oss att reflektera kring denna fråga och utveckla en strategi för att öka mångfalden i hela organisationen”, skriver ACT Svenska kyrkan i sitt svar till enkäten.

En annan av de undersökta organisationerna, Rädda Barnen, skriver så här:

”För en organisation där allas lika värde och möjligheter är fundamentet i vår värdegrund och där vi dagligen jobbar utifrån Barnkonventionen och barns rättigheter har vi inte kommit så långt som vi borde inom den anställda organisationen/kansliorganisationen eller medlemsrörelsen. Varken vår ledning och våra chefer, eller vår styrelse och vår medlemsrörelse kännetecknas av den mångfald vi vill ska prägla vår organisation.”

Flera organisationer poängterar att de kommit längre i mångfaldsarbetet när det gäller volontärer och andra medarbetare:

”Detta är en mycket viktig fråga som vi jobbar aktivt och långsiktigt med. Vi är medvetna om bristerna i mångfald som presenteras i sammanställningen och arbetar för att komma tillrätta med denna obalans enligt vår jämlikhets- och mångfaldsplan. Vi följer upp och utvärderar detta arbete varje år. Som redan nämnt ovan vill WWF Sverige vill vara en arbetsplats som består av medarbetare med många olika perspektiv och erfarenheter och där varje medarbetares individuella förutsättningar och kompetenser tas tillvara”, skriver Världsnaturfonden WWF.

Här kan du läsa fler organisationers svar

Här kan du läsa hur organisationerna arbetar strategiskt för att öka mångfalden

Ingen är förvånad
Statsvetaren Maria Eriksson Baaz som tagit del av enkätsvaren är inte överraskad av resultatet.
– Svaret var väl ganska väntat, men det känns positivt att så många ändå säger att de ser att detta är ett problem och avser att arbeta mer med det framöver, konstaterar hon.

Läs även intervjun med Maria Eriksson Baaz.http://globalbar.se/2020/08/mangfald-hur-blir-vi-battre/

Qaisar Mahmood, som bland annat är mångfaldskonsult och som arbetat på uppdrag av Sida, är inte heller han förvånad:
– På Sida har man ungefär en liknande situation där många medarbetare har en viss typ av utbildning och socioekonomisk bakgrund, samtidigt som det finns en vilja och önskan att bredda och att få in folk med andra erfarenheter. Det svåra är hur man ska göra för att bryta strukturen, konstaterar han.

Samma sak säger Tobias Hübinette:
– Jag är inte ett dugg förvånad över att det ser ut som det gör i civilsamhället. Det gjordes en större undersökning i samband med den statliga maktutredningen 2006 som bland annat inkluderade civilsamhället och NGO-Sverige. Då var det extremt homogent, men sedan dess har ju den svenska befolkningssammansättningen förändrats kraftigt, men ändå är det fortfarande så här otroligt homogent.

Tobias Hübinette tycker också att det är helt rimligt att använda begreppet icke-vit, läs vidare i en separat artikel 

David Isaksson

Så här gjordes urvalet

Utifrån organisationen Giva Sveriges sammanställning över medlemmar valde vi de tio biståndsorganisationen som samlade in mest pengar 2019. Till detta adderade vi några biståndsorganisationer som visserligen samlar in mindre med pengar, men som är viktiga partners till Sida och tongivande i debatten om bistånd, demokrati och mänskliga rättigheter (IM, Action Aid, We Effect, Diakonia). Med utgångspunkt från namn och bilder på personerna i styrelse och ledningsgrupp gjorde vi antaganden som vi bad organisationerna bekräfta eller korrigera. Två organisationer (SOS Barnbyar och UNHCR) har inte svarat på vår enkät eller bekräftat uppgifterna, två har bett att få återkomma med mer detaljerad information på själva enkäten.

Vad är icke-vit och vad är vithet?

I Sverige finns ingen statistisk uppdelning efter hudfärg och frågan om vithet är laddad. Flera av de medverkade organisationerna har svarat att de själva inte vill göra denna definition, något som visar på hur känslig frågan är. Läs intervjun med Tobias Hübinette här.

Fakta: De tio största insamlingsorganisationerna 2019 (bistånd) är i storleksordning:

Övriga organisationer som granskats är:

• Diakonia
• We Effect
• IM Individuell Människohjälp
• Action Aid

Global Bar Magazine har i en serie artiklar granskat den etniska mångfalden i svenska och internationella biståndsorganisationer. Samtliga artiklar i serien kan du läsa här.