I det zambiska presidentvalet vann oppositionsledaren Hakinde Hichilema över den sittande presidenten Edgar Lungu som erkänt sig besegrad och som nu aktivt bidrar till en bra övergång. Processen är en viktig signal i en region där de totalitära tendenserna växer sig allt starkare.
Hakinde Hichilema blir Zambias åttonde president sedan självständigheten 1964. I och med oppositionens storseger i valet som hölls 12 augusti röstade Zambia bort ett styrande regeringsparti för tredje gången. Och när den sittande presidenten till slut erkände förlusten möttes de två kandidaterna för att planera maktövergången.
De flesta experter var övertygade om att det skulle krävas ett extraval för att utse en vinnare men efter fyra dagar, när rösterna var färdigräknade, visade det sig att Hakaindi Hichilema, som populärt kallas HH, och som ställt upp och förlorat fem tidigare presidentval, hade fått många fler röster än förväntat. Han vann till slut med en miljon röster: 2,8 miljoner mot Lungus 1,8 miljoner. UPND, det liberala partiet Hichilema representerar, har samtidigt vunnit en majoritet av platserna i parlamentet, trots att de flesta kandidater inte ens kunnat hålla valmöten på grund av covid-restriktionerna.
– Många väljare, och framför allt unga väljare, tog sig till Twitter, Facebook och WhatsApp för att engagera sig politiskt. Det var många fler som gick och röstade än vi hade trott. Många var otroligt missnöjda med Lungu och hans parti PF, säger Richard Mulonga, chef för Bloggers of Zambia som arbetar för yttrandefrihet på nätet och som vid flera tillfällen medverkat i Global Podd.
Under de tre dagar innan valresultatet var klart spreds rykten om att militär och polis kopplats in, samt att oppositionsledaren skulle ha häktats. President Lungu kritiserade valet med att säga att det inte var fritt och rättvist, vilket fick många att oroa sig för att Lungu skulle vägra erkänna sig besegrad. Men ryktena var inte sanna och den 16 augusti erkände sig Edgar Lungu besegrad.
Senare samma dag spreds bilder på Edgar Lungu och en leende Hakaindi Hichilema via sociala medier, bilder som påminner oss om vad många påpekar: Att något av det viktigaste för en demokrati är att kunna ta en förlust.
– Han hade inget val än att erkänna sig förlorad. Folket hade sagt sitt och de unga hade bestämt sig för att rösta bort Lungu och hans parti precis som vi gjorde 1991 när Kaunda och hans parti röstades bort, säger Amos Mwale, chef för organisationen Center for Reproductive Health i Zambias huvudstad Lusaka.
Det fredliga maktskiftet i Zambia har också betydelse i grannländerna Tanzania och Uganda där de totalitära tendenserna blivit allt värre och där oppositionen utsätts för ett hårt förtryck. En av dem som gratulerade till valresultatet var den ugandiska musikern och oppositionsledaren Bobi Wine.
Edgar Lungu tog över som president 2015 efter det att den tidigare premiärministern Michael Sata avlidit under mandatperioden. Lungu vann sedan fyllnadsvalet 2015, samt det ordinarie valet 2016. Båda gångerna besegrade han Hichilema med små marginaler.
Missnöjet mot det styrande partiet Patriotic Front, och president Edgar Lungu, har successivt ökat och accelererade under den ekonomiska krisen som Zambia befinner sig. Ledningen för landet har anklagats för ha berikat sig själva samtidigt som många, framför allt unga, saknar arbetstillfällen. Fattigdomen har ökat och valutan Kwachan fallit i värde, vilket lett till att priserna på basvaror stigit.
– Vi är förvånade över hur stor vinstmarginalen var. Vår analys var att det var väldigt jämt mellan de olika partierna och kandidaterna. Men det verkar som om många väljare, som poliser, lärare och statsanställda tjänstemän, verkar ha dolt sitt missnöje, fortsätter Richard Mulonga, på Bloggers of Zambia.
Innan valet antogs en kritiserad ny lag som kunde användas för att minska yttrandefriheten, framför allt de delar av lagen som förbjöd ”förtal” – även av politiker. En del var väldigt oroliga för att internet skulle stängas ner ,något som både hände under valen i Tanzania och Uganda. Delar av nätet blockerades också under en period av valdagen, men det påverkade på inget sätt valet.
När Hichilema tar över makten nästa vecka står han inför stora utmaningar, inte minst om han ska infria sina vallöften om lägre priser på viktiga varor, ökad frihet, fler lärare och poliser, minskad ungdomsarbetslöshet, gratis utbildning samt ökad yttrandefrihet.
– Förväntningarna på den nya regeringen är väldigt höga. De har lovat att ingen ska tystas ner och den nya presidenten har som ett första beslut beslutat att Prime TV återigen ska få sända. Hichilema har sagt att kritik är viktigt för en fungerande demokrati. Vi får följa hur det går och vi kommer att bevaka att regeringen inte kränker yttrandefriheten, fortsätter Richard Mulonga.
Amos Mwale chef för organisationen Center for Reproductive Health i Zambias huvudstad Lusaka tror inte att det kommer att bli en lätt tid för den nyvalde presidenten:
– Med tanke på hur landets ekonomi ser ut så kommer det att bli svårt för honom att infria vallöften. Hur ska landet till exempel kunna anställa fler och samtidigt se till så att vår valuta inte faller än mer i värde? Och visst , presidenten är utbildad ekonom, men som politiker så säger han vad som behövs för att vinna val, konstaterar Amos Mwale som ser paralleller med det första flerpartivalet 1991 då den legendariske statsmannen och presidenten röstades bort.
– När Kaunda röstades bort var det precis som nu för att unga ville ha en förändring och det avgjorde valet.
Petter Bolme
Global Podd och Bloggers of Zambia gjorde inför valet en serie avsnitt om yttrandefrihet i regionen. Läs mer här.
Lyssna också på:
