I årets valrörelse har biståndet och internationella frågor spelat en viktigare roll än kanske någonsin tidigare. Men kan biståndsfrågan påverka valutgången?
Moderaterna har under valrörelsen återkommande ställt biståndet mot andra offentliga utgifter. I riksdagens partiledardebatt i juni anklagade statsminister Ulf Kristersson (M) oppositionen för att vilja ”öka utlandsbiståndet och låta hårt arbetande familjer betala allt med höjda skatter”.
Moderaterna har också föreslagit att minskat bistånd ska bidra till att finansiera bland annat avgiftsfri förskola och fritidshem. Förslaget ledde till kritik från Kristdemokraternas Ebba Busch.
– Vi har redan omprioriterat biståndet, det försvarar vi, sade hon till SVT.
Moderaterna vill samtidigt använda biståndet tydligare för svenska intressen. Kristersson har föreslagit att bistånd ska kunna villkoras med att mottagarländer samarbetar med Sverige mot organiserad brottslighet.
– De ska lämna ut svenska kriminella om vi ska vilja ha samarbete kring biståndsfrågor, sade Kristersson enligt SVT.
Det parti som varit tydligaste när det gäller biståndet och en återgång till enprocentsmålet är Centerpartiet där Birgitta Ohlsson vid ett flertal tillfällen pratat om biståndet som en del vår utrikespolitik, bland annat i en debattartikel här i Global Bar Magazine.
Socialdemokraterna har däremot haft en lägre profil Magdalena Andersson har gjort klart att en återgång till enprocentsmålet inte kommer att ske snabbt.
– Vi menar att vi bör kunna öka biståndet men jag ser samtidigt att vi nu är väldigt långt ifrån 1-procentsmålet, sade hon i augusti till SvT.
På frågan om Sverige kan nå en procent före 2030 svarade hon:
– Nej, det bedömer jag inte.
Miljöpartiet har inte oväntat intagit en annan linje och Amanda Lind har anklagat regeringen för att ha ”slaktat” biståndet och i en debatt med biståndsminister Benjamin Dousa:
Blir Ryssland en valfråga?
I början av september 2026 avslöjade Expo att en politiskt sakkunnig för Sverigedemokraterna i riksdagens konstitutionsutskott som tidigare rest till Ryssland och enligt Expo spridit rysk propaganda. Frågan är om detta kommer att spela någon roll för väljarna.
Inför valet har Global Bar Magazine publicerat ett stort antal krönikor och debattartiklar om bistånd och globala frågor. Här hittar du artiklarna.
Sverige behöver en biståndsminister på heltid
Utvecklingssamarbete sker i konfliktfyllda miljöer där nya utmaningar ständigt tillkommer. Då går det inte att ha en ansvarig minister som inte kan ägna sig på heltid åt uppdraget. Så till nästa statsminister – vem det än blir – måste budskapet vara: Vi behöver en biståndsminister på heltid, skriver Mikael Jägerskog från PMU.
Debatt: Nu behövs ett nytt ledarskap för svenskt bistånd
Svenskarna vill ha ett bistånd och ett engagemang för globala frågor att vara stolta över. Inte ett bistånd som minskar. Nu behövs ett nytt ledarskap. En ny regering bör redan under sina första 100 dagar presentera en trovärdig plan för att återgå till principen om att avsätta en procent till bistånd, skriver Annette Wallqvist och Mattias Brunander från Diakonia.
Debatt: Biståndsslakt riskerar göda islamistisk terrorism
25 år efter terrordåden den 11 september väljer väst att överge Afrikas mest sårbara stater. Dessa biståndsnedskärningar gynnar islamisk terrorism, skriver Centerpartiets riksdagskandidat Birgitta Ohlsson.
Så skapas bilden av ”den andre”
I den auktoritära världsbilden upphör politiken att vara den arena där idéer bryts mot varandra och överenskommelser nås. I denna världsbild tolkas sökandet efter överenskommelser, demokratiska kompromisser och en gyllene medelväg som tecken på svaghet, skriver Carlos Decker-Molina.
Debatt: Ge plats för utrikespolitiken i valrörelsen
Trots att Sverige befinner sig i den kanske mest omvälvande säkerhetspolitiska situationen på decennier får utrikespolitiken litet utrymme i valrörelsen. Men om vi inte själva är med och formar den plats Sverige ska ta i världen kommer andra att göra det åt oss, skriver Clara Fröman från tankesmedjan Fores.
Hur skulle ett ”svenskare” Sverige se ut?
Den mest intressanta frågan är kanske inte enbart ”vilka är de svenska värderingarna?”, utan några betydligt obekvämare frågor: Vem har makten att definiera dem? Vilka inkluderas? Vilka lämnas utanför? Frågar sig Carlos Decker-Molina.
Israel splittrar partierna inför valet
Sveriges politik gentemot Israel kan förändras tydligt efter riksdagsvalet. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill gå betydligt längre än regeringspartierna när bland annat när det gäller handel med israeliska bosättningar. Det framgår av en ny enkät från en grupp svenska organisationer.
Så blir biståndet efter valet
Valrörelsen går in i sin slutspurt och än är det för tidigt att säga hur nästa regeringen kommer att se ut. Men blir det en annan majoritet så kommer biståndet sannolikt också att förändras. Läs mer om vad som – kanske – kommer att hända.
|
Uppläsning av artikel
|
