DEBATT. Svenskarna vill ha ett bistånd och ett engagemang för globala frågor att vara stolta över. Inte ett bistånd som minskar. Nu behövs ett nytt ledarskap. En ny regering bör redan under sina första 100 dagar presentera en trovärdig plan för att återgå till principen om att avsätta en procent till bistånd, skriver Annette Wallqvist och Mattias Brunander från Diakonia.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Det kommande valet handlar inte bara om vård, kriminalitet eller ekonomi. Det handlar också om vilken roll Sverige ska spela i en alltmer osäker värld.
Diakonia har granskat hur svenskt bistånd förändrats under den gångna mandatperioden. Bilden är tydlig: Sverige som en stark kraft för fred, demokrati och global utveckling har steg för steg monterats ned. Regeringen har övergett principen om att avsätta en procent av BNI till bistånd. Stödet till flera av världens fattigaste länder har avslutats trots att fattigdom, förtryck och svaga stater är de vanligaste orsakerna till konflikt och instabilitet. Att dra ner på biståndet gör världen mindre stabil och Sverige mer otryggt.
Tidöpartier ställer ofta biståndets kostnader mot lokala behov, som äldreomsorg eller skola. Nu senast i Moderaternas och Sverigedemokraternas valkampanjer. Vi menar att det är feltänkt. Självklart handlar ett budgetarbete om prioriteringar. Men att förebygga konflikter, stärka demokratin och investera i fungerande samhällen är betydligt billigare än att hantera konsekvenserna. Enligt internationella valutafonden IMF går det att spara upp till 103 kronor i framtida krishanteringskostnader för varje krona som investeras i utveckling och konfliktförebyggande, kostnader som annars i slutändan hamnar på våra kommuner och regioner. Kort sagt: om vi inte investerar i stabilitet i världen nu, får vi betala mer i efterhand.
Men biståndet handlar inte främst om Sverige och våra kostnader. Svenskarna förstår det som regeringen verkar ha glömt, att solidaritet är medmänskligt och att det inte står i motsats till egenintresset. Svenskt bistånd har länge rankats som ett av världens mest effektiva och bidragit till Sveriges betydande förtroendekapital i världen. Enligt Sidas opinionsundersökningar tycker 75 procent av svenskarna att det är viktigt att Sverige bidrar till utvecklingen i fattiga länder. Svenskarna vill ha ett bistånd och ett engagemang för globala frågor att vara stolta över. Inte ett bistånd som minskar.
Nu behövs ett nytt ledarskap. En ny regering bör redan under sina första 100 dagar presentera en trovärdig plan för att återgå till principen om att avsätta en procent till bistånd. Stödet till Ukraina bör finansieras separat från biståndsbudgeten, så att världens fattigaste inte ställs mot viktiga behov i Ukraina. Bistånd som används för återvändandepolitik eller exportfrämjande bör fasas ut, så att stödet återigen kan riktas till människor i de fattigaste och mest utsatta länderna.
Bistånd är inte en kostnadspost att skära i när tiderna blir tuffa. Det är en investering i fred, stabilitet och säkerhet. Det är avgörande för de människor som lever i fattigdom och förtryck, men också för Sverige.
Valet handlar ytterst om vilken framtid vi vill se. Om Sverige ska vara en nation som bygger säkerhet genom solidaritet, eller ett land som abdikerar från sitt inflytande på en stabil värld, fri från fattigdom och förtryck.
Annette Wallqvist
Policyrådgivare Diakonia
Mattias Brunander
Generalsekreterare Diakonia
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
