Sjögurkor hjälper koraller att hålla sig vid liv, genom att äta upp mikrober som kan leda till sjukdomar för korallerna. Det visar ny forskning.
Sjögurkor finns i olika former, färger och storlekar, och de suger upp stora mängder sand för att livnära sig på alger, mikrober och organiskt material. De är ryggradslösa marina djur som är nära släkt med sjöstjärnor men liknar mjuka saltgurkor,
Sjögurkorna är många gånger också en förutsättning för att koraller ska kunna överleva. Acropora pulchra är en slags staghorn-korall som mer än tredubbelt dör när man tar bort sjögurkor från havsbotten. Det kunde marinbiologen Cody Clements konstatera i sin forskning, när han och hans team forskade kring vad som händer när man tog bort sjögurkor från deras naturliga miljö.
Enligt Clements är sjögurkorna som ”små dammsugare på revet som städar upp” genom att smälta och eliminera mikrober som kan leda till korallsjukdomar och koralldöd – hot som förvärras av ett varmare och allt mer förorenat hav.
Cody Clements har under årets lopp planterat över 10 000 koraller i södra Stilla havet. I en intervju med radiostationen NPR förklarar han att det bara är att bryta av en gren från en korall och plantera den i sandbottnen, så växer den till en ny korall.
– Jag har koraller där ute som jag har planterat och de var lika stora som mitt lillfinger – och nu är de lika stora som en basketboll, säger Cody Clements i intervjun.
Just sjögurkor fångade Clements uppmärksamhet när han gjorde ett experiment i franska Polynesien utanför ön Mo’orea år 2018. Det var när Clements och hans team rensade bort sjögurkorna från deras studieplats för att göra saker och ting enhetliga för experimentet, som de märkte att korallerna efter några dagar började dö från basen uppåt. Det var då Clements fick sin teori om att sjögurkor hjälper korallerna att hålla sig vid liv.
Hotet mot sjögurkorna handlar inte minst om att de ses som en delikatess. En liten burk på cirka 250 gram kan kosta så mycket som 3 000 kronor. Fiske på de vilda populationerna världen runt har gjort att många arter är starkt hotade och i vissa länder råder nu totalt fiskeförbud.
Eftersom det finns så få sjögurkor runt om i världen har det varit svårt att göra ett experiment med dem. Men på just ön Mo’orea fanns det tillräckligt många vid strändernas bukter för att detta skulle vara möjligt.
Utan sjögurkor dör korallen
Så här gick Clements team tillväga: Först identifierade de naturliga fläckar där sjögurkorna hängde ut. Sedan provade de att ta bort sjögurkorna från vissa av platserna, medan de lämnade dem ifred på andra platser. Sedan placerade de ut koraller och observerade vad som hände.
När sjögurkor togs bort dog korallerna femtom gånger så ofta, jämfört med när de levde kvar, visade resultaten. Forskarna gjorde också ett liknande experiment på en plats där det fanns några bosatta människor, ön Palmyra Atoll, som är lokaliserad ca 100 mil söder om Hawaii. Där var resultatet liknande, med ökad koralldöd så fort sjögurkorna togs bort.
Kapu är en Hawaiiansk sedvänja som innebär att man inte skördar på en tid. Detta kan vara en möjlig lösning på den ökande korall döden globalt sett. Genom att tillämpa denna sedvänja på sjögurkor kan man ge dem en chans att göra sitt jobb, menar Kaylie Pascoe, korallrevbiolog som för närvarande genomför ett doktorandprogram vid Arizona universitet.
Forskning också i Sverige
Även i Sverige sker forskning kring sjögurkor. 2019 lyckades forskare vid Göteborgs universitet för första gången i Sverige få sjögurkor att föröka sig i fångenskap. Två av larverna har nu överlevt och utvecklats till unga sjögurkor, berättar Sveriges Radio i ett reportage.
Det handlar om röda signalsjögurkor, som forskarna har odlat upp i laboratoriemiljö. Två av larverna har klarat sig igenom alla tre larvstadier och utvecklats till juveniler. Forskningen har två långsiktiga mål. Det ena handlar om att kunna föda upp och sätta ut sjögurkor i befintliga populationer som har minskat. Till exempel i Gullmarsfjorden.
– Det andra målet handlar om att använda dem i en ny form av vattenbruk, ett cirkulärt vattenbruk. Sjögurkor är jätteviktiga där eftersom de äter mycket av det som är avfall från andra arter, säger marinbiologen Ellen Schagerström i intervjun.
Sjögurkor kan också förbättra vattenkvaliteten i fiskodlingar där de fungerar som en slags renhållningsarbetare. Odling av tång används för att ta upp de lösta näringsämnen som fiskar och skaldjur släpper ut. Om man även samodlar med filtrerande djur, som musslor och ostron, tar de upp näring i form av små partiklar i vattnet. Men även sjögurkor kan bidra till en bättre vattenmiljö eftersom de är sedimentätande djur och äter mycket av det som faller till botten, konstaterar marinbiologen Ellen Schagerström vid Göteborgs Universitet.
Emelie Molin
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
