UD:s instruktioner till Sida om att se över formerna för samarbetet med civilsamhället har fått omfattande kritik, bland annat för det man uppfattar som ett möjligt förstatligande av civilsamhället. Nu svarar UD:s presstjänst på de frågor vi tidigare ställt till biståndsminister Johan Forssell.
Många vi pratar med inom civilsamhället uppfattar det som att regeringen vill förstatliga det svenska civilsamhället och minska de svenska organisationernas möjlighet att samarbeta med partners. Vilken är regeringens kommentar till detta?
– Regeringen ser civilsamhället som viktiga samarbetspartners vad gäller både kunskapsutbyte och genomförande av det svenska biståndet. Regeringen vill se att stödet i högre utsträckning når fram till organisationer i partnerländer och att svenskt bistånd ska stärka civilsamhället, inte minst i hårt pressade miljöer.
Med det sagt så är och bör civilsamhället vara aktörer skilda från staten och bäras av egen kraft. Aktörers oberoende från staten är grundläggande för ett civilsamhälle med en bredd av idéer.
De flesta organisationer har fleråriga kontrakt och långsiktiga planer för samarbeten. Totalt handlar det om över 2 000 samarbeten. Ändå vill regeringen att en eventuell förflyttning till Sida ska genomföras per den 1/1 2025. Varför sätter ni en så snäv tidsram?
– Regeringen har givit Sida i uppdrag att vid tre tillfällen under våren och sommaren inkomma med underlag till regeringen där myndigheten bland annat redovisar förslag och konsekvensanalyser kring framtida hantering av vidareförmedling av stöd inom ramen för strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället. När Sidas svar inkommit kommer regeringen analysera detta och ta ställning till det Sida föreslår och regeringen kan inte föregripa processen.
”Förslaget innebär att vi går från ett folkrörelsebistånd baserat på gemensamma värderingar till ett rent transaktionellt bistånd”, säger Erik Lysén på Act Svenska kyrkan i vår artikel. Vad är regeringens kommentar till detta?
– Det finns i dagsläget inget förslag att ta ställning till utan regeringen har gett Sida i uppdrag att bland annat analysera olika vägar framåt för hanteringen av stöd inom ramen för CSO-strategin. När Sida har inkommit med sitt underlag kommer regeringen därefter ta ställning till det Sida föreslår. [Vi kan dock notera att det civila samhället genomför omfattande verksamhet för statliga medel, nära 11 miljarder varje år går till det civila samhället. Vi utgår från att organisationerna inom det civila samhället delar regeringens värderingar om bland annat vikten av en demokratisk grund i verksamheten, att inte stödja våldsbejakande extremism samt att det är rimligt att det finns en god kontroll av medlen och en uppföljning som visar att verksamheten leder till goda resultat.]
Varför väljer regeringen att starta en process kring så långtgående förändringar utan att först föra dialog med civilsamhället. Många uppfattar det som att regeringen valt att gå i krig med civilsamhället. Vad är er kommentarer till detta?
– En översyn av systemet med vidareförmedling genom organisationer i det civila samhället är en av åtgärdspunkterna regeringen tagit fram i den biståndspolitiska inriktningen Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt från december förra året. Regeringen ber nu Sida inkomma med ett underlag om detta för att sedan kunna analysera frågan vidare.
Inför framtagandet av reformagendan konsulterade regeringen det civila samhället liksom en bredd av andra aktörer. Vi avser fortsatt föra en dialog med civilsamhället och har till exempel på måndag bjudit in representanter för SPOerna för information och dialog bland annat om detta uppdrag.
Vad vill regeringen egentligen med det uppdrag man lagt till Sida om att förändra stödet till civilsamhället? Och varför hölls inga konsultationer inför att uppdraget presenterades? Den 6 mars hölls ett möte mellan UD och organisationerna, men några svar gavs inte.
– Regeringen har bett Sida inkomma med ett underlag. Därefter får regeringen ta ställning till det Sida föreslår.
Regeringen avser under 2024 fortsätta se över flera viktiga frågor i arbetet med att förverkliga regeringens reformagenda Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. Detta innebär bland annat att se över frågan om, att pröva förutsättningarna för ett mer öppet och inkluderande ansökningsförfarande och att förändra arbetssätt för att minimera administrativa kostnader och transaktionskostnader i svensk biståndsverksamhet. Regeringen har aviserat detta i reformagendan och i beslutet om Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället.
Regeringen har en löpande dialog med det civila samhället. Statsrådet Forssell och statssekreterare Janse har vid flera tillfällen under 2023 träffat företrädare för det civila samhället, ibland har möten samlat fler än 100 deltagare som under CSO-forum i november. På tjänstemanna-nivå deltar även UD och Sida i regelbundna möten med den så kallade arbetsgruppen inom de gemensamma åtagandena. Som vi förstår var det ett sådant möte som ägde rum den 6 mars.
Redaktionen
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
