Glöm inte den feministiska utrikespolitiken, Linde!


Foto. Natalie Hua/Unsplash.

DEBATT. När Sveriges första kvinnliga statsminister presenterade regeringsförklaringen i november 2021 nämndes den feministiska utrikespolitiken inte med ett ord. När utrikesminister Ann Linde läser upp årets utrikesdeklaration i riksdagen den 16:e februari förväntar vi oss att den feministiska utrikespolitiken åter står i fokus. Det skriver Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna.

Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.

Vi kan nog alla gissa vad utrikesdeklarationen den 16/2 och den efterföljande riksdagsdebatten kommer att bjuda på. Störst fokus kommer att läggas på de ökade spänningarna mellan Ryssland och USA/Nato kring Ukraina och hur Sverige ska förhålla sig till detta. Andra saker som kan komma att avhandlas är pandemin, klimatkrisen och en rad andra utmaningar som världen står inför. Detta är oerhört viktiga frågor som vi vill att våra politiker ska engagera sig i, men frågan är hur de ser på dessa utmaningar och vad de föreslår för lösningar.

Vi på Kvinna till Kvinna som arbetar för ökad jämställdhet och för kvinnors rättigheter i konfliktdrabbade områden runt om i världen hoppas att utrikesdeklarationen kommer att adressera dessa problem utifrån ett feministiskt perspektiv.

Sveriges röst för fred
Just nu ser vi för första gången på decennier hur krig och konflikter ökar i världen. I vårt eget närområde är Rysslands aggression mot Ukraina en tydlig påminnelse om hur skör freden kan vara. Då krävs det att Sverige med sin feministiska utrikespolitik vågar vara en röst för freden och påminner omvärlden om det faktum att krig alltid är det sämsta valet. 

Men dessvärre har Sveriges röst för fred och nedrustning inom det internationella samfundet blivit allt svagare de senaste åren. Vi riskerar snarare att dras med i en upprustningsiver som vi inte sett på decennier. Som ett alternativ till ökad militarisering vill vi i stället se fler inkluderande insatser i linje med Sveriges stolta tradition för fred, nedrustning och samtal. Då kan vi förhoppningsvis bidra till att en väpnad konflikt i Ukraina kan undvikas. 

Kvinnor hårt drabbade
Pandemin har drabbat kvinnor och flickor på helt andra sätt än pojkar och män. Mäns våld mot kvinnor har ökat lavinartat. FN beräknar att 15 miljoner fler flickor och kvinnor drabbades av våld i hemmet under bara de tre första månaderna av nedstängningar våren 2020. I land efter land har kvinnojourer och hjälplinjer vittnat om det ökande antalet samtal och att våldet blivit grövre när kvinnor varit instängda med sina förövare. 

Vi har också sett hur flickor har tagits ur skolan under nedstängningarna för att sedan inte komma tillbaka och hur barnäktenskapen ökat. Bristen på tillgång till preventivmedel, abortmottagningar och mödravård har också lett till fler farliga aborter och en ökad mödradödlighet. Sist men inte minst har många kvinnor i låg och medelinkomstländer hamnat i akut fattigdom under pandemin, eftersom de har de mest osäkra arbetsförhållandena och saknar tillgång till arbetslöshetsförsäkring, fackliga rättigheter och sociala skyddsnät i mycket större utsträckning än män. 

Allt detta sammantaget hoppas vi att våra politiker kommer att diskutera under utrikesdebatten, samt hur vi med vår feministiska utrikespolitik nu ska säkerställa att de bakslag som pandemin har inneburit för jämställdheten inte blir bestående.

Demokratin hotad
Ett annat allvarligt problem som utrikespolitiken måste svara upp mot är det faktum att demokratin är på tillbakagång i världen. Enligt organisationen Civicus så lever endast 3,4 procent av världens befolkning i länder där det demokratiska utrymmet är helt öppet, medan 25 procent lever i länder där det demokratiska utrymmet är helt stängt. Resten lever alltså i stater som är mer eller mindre repressiva. Det är häpnadsväckande.

Petra Tötterman Andorff.

Detta medför ett krympande utrymme för civilsamhället, inklusive kvinnorättsorganisationerna. Kvinna till Kvinnas rapport(2021) vittnar om eskalerande hat och hot mot kvinnorättsförsvarare och ett ökat stöd till världens kvinnorörelse är därför helt avgörande. Av det globala bilaterala biståndet som ska främja jämställdhet går idag endast en(!) procent till kvinnorättsorganisationer.

Vi vet att två riksdagspartier kommer att gå till val på att dra ner just biståndet som är ett av våra viktigaste verktyg för att tackla de förvärrade problem vi ser runt om i världen. Sverige kan inte vända ryggen åt de kvinnor och flickor som behöver vårt stöd mer än någonsin. Därför hoppas vi att utrikesdebatten i riksdagen den 16:e februari blir ett kvitto på att Sverige står fast vid enprocentsmålet i biståndet och den feministiska utrikespolitiken.

Petra Tötterman Andorff
Generalsekreterare, Kvinna till Kvinna

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.