DEBATT. När Sverige nu anslutit sig till den växande grupp länder som pausar biståndet till FN-organet UNRWA hoppas jag att vi tar en större och tydligare roll i att påverka utvecklingen mot det gemensamma målet om ett slut på kriget och det fruktansvärda lidande som det för med sig. Det skriver Jennifer Vidmo, Generalsekreterare för ActionAid Sverige.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Den 30 januari möttes vi av beskedet att Sverige ansluter sig till den växande grupp länder som pausar biståndet till FN-organet, UNRWA. Beslutet kommer inte från den svenska regeringen, utan från biståndsmyndigheten, Sida, vars linje tydligt backas upp av bistånd- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.
I det här fruktansvärda kriget behöver vi ha flera tankar i huvudet samtidigt. Anklagelserna från Israel mot 12 UNRWA-anställda som misstänks ha begått fruktansvärda brott kom samma dag som FN:s internationella domstol (ICJ) uttalade skarpa åtaganden till Israel. ICJ var mycket tydliga med att Israel måste skydda civila, minimera förstörelsen i Gaza och säkerställa att humanitär hjälp kommer fram. De uppmanade också Hamas att släppa gisslan fria. Alla dessa åtaganden gäller fortfarande!
När nu allt fler länder stoppar eller omfördelar stödet till UNRWA är risken dock stor att den humanitära krisen snabbt eskalerar ytterligare och målet att skydda civila och verka för eldupphör och fred hamnar i skuggan. Sverige har tydligt uttalat att en tvåstatslösning är den enda vägen framåt, och för att ens kunna börja förhandla om det behöver vi fokusera på att ta en tydligare ställning i de frågor som kan ta oss i den riktningen – att få igenom ett eldupphör, att gisslan släpps och att humanitär hjälp når behövande i Gaza.
Om FN-organet UNRWA hade avfärdat anklagelserna från Israel hade reaktionen från många länder varit både rimlig och acceptabel. Men det faktum att UNRWA omedelbart vidtog åtgärder och både avskedade de berörda och tillsatte oberoende utredningar visar hur allvarligt man ser på situationen och betydelsen av att detta aldrig sker igen, vilket gör dessa beslut från omvärlden orimliga.
Sveriges och andra bidragsgivande länders beslut att inte förmedla medel till UNRWA, utan att i stället fördela utbetalningar till andra humanitära organisationer har kritiserats av många internationella aktörer med insyn i arbetet i Gaza, eftersom UNRWA har en unik position och hanterar 80 procent av den humanitära nödhjälpen i detta mycket svåra läge. Om UNRWAs arbete försvåras riskerar stora delar av stödet att inte nå fram, vilket kan skapa helt irreparabla konsekvenser för en redan extremt hårt utsatt civilbefolkning.
Samtidigt som vi debatterar om det är rätt eller fel att frysa biståndet till UNRWA och vilka konsekvenser det får för den civila befolkningen i Gaza, eskalerar den humanitära katastrofen för varje timme som går, mitt framför våra ögon. Redan har 27 000 människor, varav de flesta är civila, dödats och av dem är 11 000 barn! 335 000 barn löper hög risk för undernäring. Kvinnor tvingas föda utan smärtlindring och mediciner. En hel befolkning står inför total brist på mat, vatten och skydd och vi ser en svältsituation i Gaza inom kort. En hel generation barn håller på att helt förlora sin framtid.
Länder som Norge och Spanien har uttalat ett fortsatt stöd till UNRWA. Spanien har till och med beslutat att utöka sitt stöd i detta känsliga läge. När Sverige nu väljer en annan väg kopplat till det humanitära stödet, hoppas jag att vi tar en större och tydligare roll i att påverka utvecklingen mot det gemensamma målet om ett slut på kriget och det fruktansvärda lidande som det för med sig. ICJ:s uttalande den 19 januari sände en tydlig signal – en signal som tyvärr hamnat i skuggan av den senaste veckans diskussioner om UNRWA. Här både kan och bör Sverige och andra länder påminna omvärlden om betydelsen av att ICJs krav efterlevs.
Vi är många som har sagt det och jag säger det igen – våga visa vägen, Sverige, och tryck på för ett permanent och varaktigt eldupphör. Inte bara när det handlar om att rösta igenom en resolution i FN:s generalförsamling, utan vid varje givet tillfälle – ta chansen och uttala kravet med all tänkbar tydlighet. För alla; barnen, kvinnorna, de civila i Gaza. För att gisslan ska släppas. För att bombningarna ska upphöra. Vi är många som står bakom!
Jennifer Vidmo
Generalsekreterare ActionAid Sverige.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
