200 barn. Redan i år har så många utvisats från Sverige, det visar siffror från Migrationsverket. Många är födda i Sverige och kommer till länder de aldrig någonsin varit i. En del av barnen utvisas med sina familjer, andra tvingas lämna Sverige helt själva.
Du läser just nu en artikel vi låst upp för att fler ska kunna ta del av den. Vill du att vi skriver mer om hur barn drabbas? Bli prenumerant så stödjer du oss!
200 barn har redan utvisats 2023. Det visar statistik från Migrationsverket. En del fall är kända och har lett till omfattande protester. Andra barn försvinner bara ut i tomma intet utan att någon egentligen vet vad som händer med dem efter att de lämnat Sverige
Duaa är tolv år. Hon och hennes mamma Tahira har bott i Sverige sedan Duaa föddes, men i mitten av februari 2023 förändrades deras liv för alltid då Duaa utvisades till Pakistan, vilket innebar att hon och hennes mamma skulle splittras.
Duaas öde är inte unikt. Bara i år har 293 barn redan fått utvisningsbeslut. Av dessa har 200 redan lämnat landet medan 93 är kvar då deras beslut har överklagats. Många av barnen har bott här i många år, vissa hela sina liv.
Aftonbladet har tidigare rapporterat om 15-åriga Nadine. Även hon är född och uppvuxen i Sverige men utvisades tillsammans med sin familj tillbaka till Algeriet, ett land hon aldrig varit i. Nadine säger till Aftonbladet att det har varit en oro under hela hennes uppväxt. Migrationsverket vill inte kommentera anledningen till beslutet på grund av sekretess.
I december rapporterade Omni om tioåriga Laura som utvisas till Nicaragua utan sina föräldrar.
11-åriga Saliha som är född och uppvuxen i Uppsala riskerar att utvisas till Uzbekistan, där hon aldrig levt och där hon saknar nätverk.
Lenard, 9 år, som lever med svår autism riskerar att utvisas till Kosovo. Hans anhöriga är oroliga att han inte kan få den behandling och stöd som hans funktionsnedsättning kräver.
Listan kan göras lång.
Barnombudsmannen kritisk
Det är allt mer oroande när barn utvisas utan sina föräldrar. Flyktinggruppernas Riksråd (FARR) skriver i en rapport att enligt lag är utvisning av ett barn utan vårdnadshavare inte tillåtet utan ordnat mottagande i landet som barnet utvisas till.
För många barn som utvisas från Sverige innebär det en oviss framtid. De tvingas lämna ett land som de har skapat en stark anknytning till. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till en trygg miljö, skydd från fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, stöd och service, men för många av de som utvisas är dessa rättigheter hotade.
Barnombudsman Elisabeth Dahlin säger att mottagningssystemet för asylsökande bör ses över utifrån ett barnrättsperspektiv och har uppmanat regeringen att utreda möjligheten att införa barnspecifika asylskäl i lagstiftningen.
– Barnets bästa måste vara grunden i alla utredningar och här ser vi att det ofta brister, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.
BO har vid flera tillfällen riktat kritik mot regeringen för att asyls- och migrationslagstiftningen inte lever upp till barnkonventionen. I en tilläggsrapport till FN skriver myndigheten att de utredningar som ligger till grund för Sveriges nya migrationspolitik inte beaktar barns rättigheter. De skriver att Sverige måste säkerställa barns rätt att komma till tals inom ramen för asylprocesser och att barns egna skäl till asyl måste utredas.
– Det är viktigt med ett ordentligt beslutsunderlag där man analyserar konsekvenserna för barnet vid ett utvisningsbeslut, säger Elisabeth Dahlin.
Principen om barnets bästa
År 2020 fick 3 836 barn utvisningsbeslut, av dessa kunde myndigheten verkställa utvisningar av 1 033 barn som fick lämna landet. 2021 utvisades 1 160 barn och 2022 utvisades 1 299 barn.
– I mitt arbete med ensamkommande barn ser jag en hög grad av omänsklighet i de här utvisningarna, berättar människorättsjuristen Parul Sharma som är en av dem som protesterat mot utvisningen av Duaa till Pakistan.
Hon tycker att det är upprörande att 200 barn redan utvisats innan första kvartalet av 2023 är slut. I sitt arbete träffar Parul Sharma många familjer som lever i ett rättsligt limbo med hot om att utvisas och hon försöker fortsätta hålla kontakten med de vars beslut verkställs.
– Två barn, fyra och sex år gamla, som båda är födda i Sverige befinner sig just nu i en farlig situation i Kirgizistan efter att ha utvisats från Sverige, berättar Parul Sharma.
Deras mamma blev misshandlad och våldtagen av sin make under tiden de bodde i Sverige. Myndigheterna dokumenterade allt, men trots detta blev mamman och hennes barn deporterade tillbaka till Kirgizistan, där de nu kämpar för att överleva.
– Kvinnan är livrädd för att stöta på sin make och hans våldsamma familj och har därför gömt sig i en ny stad sedan två år tillbaka, berättar Parul Sharma som med hjälp av en privat insamling skickar 3 000 kronor till kvinnan varje månad så att boende, mat och skola kan tillgodoses. Hon tror att kvinnan utan det ekonomiska stödet hade försvunnit in i sexhandel.
– De två barnen frågar fortfarande när de ska få åka hem till Sverige, ett land där de tillbringade sina första år med vänner, lek, trygghet och förskola, säger Parul Sharma och tillägger:
– Detta enskilda fall är ett klassiskt exempel på vad som händer när barn utvisats, hur kan en sådan utvisning motiveras som barnets bästa?
Utvisning stoppas av överdomstolen
Migrationsöverdomstolen kom i februari med en dom där de häver ett utvisningsbeslut som fattats av Migrationsverket. Ärendet gäller en flicka som föddes i Sverige 2019 och som sedan dess har befunnit sig i ett rättsligt limbo.
Hennes mamma sökte asyl på grund av hot från familjen i Nigeria innan flickan föddes. Migrationsverket avslog asylansökan, men när modern gick bort togs ärendet upp i Migrationsdomstolen. Några av skyddsskälen som åberopades i asylansökan var risk för könsstympning och hotbilden från familjen. Domstolen gick på migrationsverkets linje, de menade att flickan inte gjort sannolikt att hon riskerar förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling i Nigeria.
Försvararen överklagade beslutet och ville att flickans pappa som befinner sig i Grekland som kan styrka berättelsen om hotbilden från familjen och fosterhemmet i Sverige som kan styrka flickans anknytning till Sverige skulle höras som vittnen i en muntlig förhandling – något som Migrationsdomstolen avslog.
Migrationsöverdomstolen slår nu fast att flickan skulle fått rätt till en muntlig förhandling, trots sin låga ålder. Den skriver i sin dom att:
“Den omständigheten att hon är av sådan låg ålder att hon inte själv kan förväntas att muntligen redogöra för de närmare omständigheter som rör hennes åberopade grunder för uppehållstillstånd innebär inte att en muntlig förhandling ska anses ha varit obehövlig i migrationsdomstolen.
Med hänsyn till principen om barnets bästa är tvärtom utrymmet i många fall särskilt begränsat för att anse att muntlig bevisning som åberopas till stöd för barnets talan är obehövlig och att den därför ska avvisas.”
– Man behöver bli bättre på att beakta barnets bästa i flera olika delar av processen och verkligen väga in det i den mån det är möjligt, säger Sofia Rasmussen på Rädda Barnen.
Hon berättar att de ofta ser brister i Migrationsverkets handläggning, men säger att det också pågår ett internt arbete på myndigheten för att bli bättre.
– Migrationsverket har nyligen gjort en översyn av vissa delar där de själva också påpekar att de brister just i motiveringar till varför man landar i ett visst beslut, säger Sofia Rasmussen.
Hon säger att konsekvenserna av en utvisning kan variera mycket och att det inte alltid är dåligt, men att det viktigaste är att man har gjort en ordentlig bedömning av barnets bästa.
– Man måste se till helhetsbilden för just det enskilda barnet och det är viktigt med motiveringar till varför man landar i ett visst beslut, säger Sofia Rasmussen.
Barnen som utvisas
Utvisningar av barn engagerar civilsamhället och flera insamlingar pågår för att stoppa utvisningarna. Nedan listar vi några fall som uppmärksammats:
Tolvåriga Duaa som lider av funktionsnedsättningar utvisas till Pakistan men hennes mamma får stanna i Sverige. Duaa är född och uppvuxen i Sverige. Beslutet har lett till protester och stark kritik riktad mot Migrationsverket.
Nioåriga Julia ska utvisas till ett okänt land. Julia övergavs av sin mamma när hon var en liten bebis, nu ska hon utvisas och ingen vet till vilket land, frågan är bara när och vart. Julia har flyttat mellan olika jourhem under större delen av sitt liv och har aldrig haft en riktig hemadress, enligt Head Topics Sverige.
Tioåriga Laura utvisas till Nicaragua, men hennes föräldrar får stanna i Sverige. Lauras pass har löpt ut och behöver förnya det för att förlänga sitt uppehållstånd i Sverige. Men Nicaraguas närmaste ambassad ligger i Tyskland och väntetiderna är långa, vilket gör att det nya passet kommer fram för sent. Laura är tvungen att åka tillbaka till hemlandet för att ansöka om ett nytt uppehållstillstånd.
En familj som bott i Sverige i elva år riskerar att utvisas till Bangladesh, trots att det är ett land de har aldrig varit i.
En flickan som kallas Lilla M och är knappt tre år gammal riskerar att utvisas. Lilla M blev omhändertagen när hon var fyra månader och placerades i fosterfamilj. Migrationsverket har beslutat att utvisas Lilla M tillsammans med sin biologiska mamma som fosterfamiljen menar att hon saknar anknytning till.
Efter tolv år i Sverige riskerar delar av familjen Eskender att utvisas till ett land de knappt känner igen.
Tre barn, 12, 14 och 16 år gamla och ursprungligen från Afghanistan, utvisas med sina föräldrar till Italien.
Faith Anyango
Vill du hjälpa oss att fylla på listan med barn som riskerar att utvisas – skriv till faith@globalbar.se
Läs också
