Jerusalem – helig plats i konfliktens hjärta


Klippdomen, med det karaktäristiska gyllene kupoltaket, ligger i centrum av Haram-al-sharif och brukar ofta förväxlas med Al-Aqsamoskén. Foto: Jorge Fernández Salas/Unsplash

När israeliska styrkor gick in på Al-Aqsamoskéns område för att försöka utrymma det mitt under bönetid var detta en av de gnistor som på nytt tände konflikten. Men varför är platsen så viktig för världens muslimer – och varför upplevs en militär intervention som kränkande? Aminata Grut ger en bakgrund till det som nu sker.

För den som aldrig varit i Jerusalem är det inte lätt att tolka rapporterna om sammandrabbningar utanför Al-Aqsamoskén, eller bilderna av soldater och tårgas med den gyllene Klippdomen i bakgrunden. Men för muslimer, judar och kristna är detta en plats som framkallar otroligt starka känslor. Troende kristna och troende judar ser Jerusalem som världens heligaste stad och för muslimer är Al-Quds, som staden heter på arabiska, den tredje heligaste platsen efter Mecka och Medina. Jerusalem är också en av jordens äldsta städer, omkring sex tusen år gammal och det märks när man går på den gamla stadens gator. På bara en knapp kvadratkilometer ryms en stor del av den moderna världens historia så som vi känner den och tre stora religioners traditioner och symboler. Sedan staten Israel etablerades för lite över sjuttio år sedan har olika försök att begränsa de troendes tillgång till dessa platser eller att ifrågasätta vem som ska ha tillgång dem, varit utlösande för både religiösa och nationalistiska konflikter mellan israeler och palestinier. 

Emotionellt och explosivt centrum för konflikten Israel-Palestina är framför allt den plats i Jerusalem som i judisk och kristen tradition kallas för Tempelberget och av muslimerna kallas för Al-Aqsa.

Al-Aqsamoskén
Det nuvarande moskéområdet i gamla Jerusalem, al-Haram al-Sharif eller Al-Aqsa, är helt omslutet av murar med några få bevakade portar som enda ingångar. Det bildar en mäktig rektangel på 14,5 hektar i den gamla stadens sydöstra hörn, med flera moskéer, bönerum, öppna platser, brunnar och byggnader, i anslutning till de muslimska kvarteren i nordöst. 

Mest visuellt känd för omvärlden är Klippdomens stora gyllene kupol i moskéområdets mitt, som sedan över tusen år tillbaka är en del av Jerusalems gamla stads silhuett. Nedanför den stora åttkantiga kakelklädda blå Klippdomen och den vida öppna platsen runtom ligger moskén Al Qibly, som också kallas Al-Aqsamoskén, inte ens hundra meter från den västra muren där judiska troende samlas varje dag för att be. Al-Aqsaområdet förvaltas och beskyddas sedan början av 1900-talet av ett religiöst råd under ledning av Jordaniens kungafamilj, som anses vara släktingar till Islams profet.

Portarna in till det känsliga Al-Aqsaområdet vaktas av israelisk militär och bara muslimer släpps in. Periodvis har Israel försökt begränsa tillträde även för muslimer. För den som inte har sin religion inskriven i sina identitetshandlingar kan det vara nödvändigt att ha ett särskilt intyg för att bli insläppt. Guidade turer för turister är tillåtna under vissa tider, då det inte är bön. På fredagar och under stora högtider som exempelvis Eid efter fastetiden Ramadan, eller vallfärdstiden Hajj, brukar området vara fullt av troende muslimer som ber tillsammans både inom- och utomhus.

Tempelberget med klippdomen. I bakgrunden Jerusalems gamla stad. Foto: Raimond Clavins/Unsplash.

En stor muslimsk helgdag under fastemånaden Ramadan är Leilat-ul-Qadr, den natt då profeten Muhammed sägs ha gjort en himmelsfärd från just Al-Aqsa tillsammans med ärkeängeln Gabriel (Djibril i muslimsk tradition) och fått med sig tillbaka den fullständiga Koranen. Under denna högtid, som infaller under någon av Ramadans sista tio nätter, brukar troende muslimer samlas i moskéer över hela världen, från kvällsbön till morgonbön, för att be tillsammans och läsa Koranen. För den som vill se mer av hur det ser ut inne på området finns på Al-Aqsamoskéns egen hemsida flera videor i 360°-format, som visar både utsidan och insidan av moskéerna.

Symbolisk plats
Berget i mitten av Al-Aqsaområdet omges av en mängd berättelser och myter från alla tre religionernas heliga skrifter. Berget ska exempelvis enligt alla tre traditionerna vara den plats där Gud beordrade Abraham (Ibrahim i muslimsk tradition) att offra sin son Isak (Ismael), men sedan i sista stund lät honom veta att han istället kunde offra ett lamm. Något som påverkat alla tre religionernas mattraditioner. Återuppbyggnaden av ett nytt tredje tempel i Jerusalem dit Messias ska återkomma under apokalyptiska former är också en central tanke för både kristna fundamentalister och judiska ultraortodoxa extremister, även om inte alla är överens om var det gamla templet egentligen ska ha stått. För muslimer är Buraqmuren, den västra mur som ligger precis nedanför Al-Aqsamoskén, enligt traditionen den plats där profeten band den bevingade hästen Buraq innan han gick till fots upp på berget till Al Aqsa och gjorde sin himmelsresa Miraj, under Leilat-ul-Qadr. För troende judar är den västra muren, Klagomuren, en del av det raserade tempel som Salomo uppförde runt 957 f.kr och en helig plats där många troende judar ber regelbundet. Efter flera terrordåd, konflikter och fundamentalistiska försök att överta förvaltningen av Al-Aqsa från muslimerna, är spänningen runt området hög och minsta störning kan utlösa oroligheter och orsaka stora folksamlingar. Under Ramadan har israelisk militär, enligt uppgifter i medier, försökt hindra särskilt yngre män från att ta sig till Al-Aqsamoskén. 

När den israeliska militären sedan gick in på det avskilda området i början av maj 2021 och ville utrymma moskén, runt högtiden Leilat-ul-Qadr och ville tvinga fastande och bedjande muslimer att lämna moskén mitt under Ramadanfirandet väckte detta av naturliga skäl stor ilska bland de som befann sig där, särskilt eftersom andra än muslimer inte får vara inne på området under bön. De låste in sig i moskén och vägrade öppna, trots tårgas och bedövningsgranater, medan andra muslimer strömmade till utanför för att försvara området. Sammanlagt har, enligt SVT:s rapportering från Jerusalem, omkring 90 000 muslimer varit samlade vid moskén under slutet av Ramadan. En dokumentär från 2015 om Al-Aqsas betydelse, producerad av Al Jazeera, ger en stor del av den historiska kontexten – men måste också ses mot bakgrund av det just då pågick en mycket infekterad politisk konflikt kring att öppna Al-Aqsaområdet även för judisk bön. Ytterligare en video som ger dig en översiktlig bild av hur Al-Aqsaområdet ser ut, filmad ovanifrån.

Aminata Grut

 

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.