Hård kritik mot biståndsnedskärningar 


Stöd till småföretagare i Liberia, ett exempel på bistånd som finansieras av Sverige.
Stöd till småföretagare i Liberia, ett exempel på bistånd som finansieras av Sverige. Foto: David Isaksson

De ändringar biståndet står inför är sannolikt de största sedan Gunilla Carlsson blev biståndsminister. I det regleringsbrev som regeringen i dagarna lämnar till Sida kommer det troligtvis att framgå vilka länder och programområden som kommer att drabbas hårdast av nedskärningar. Kritiken är dock hård redan innan regeringens planer presenteras, något som bland annat framgick under den riksdagsdebatt som hölls den 20 december.
– Den process som ägt rum är inte seriös, säger Magnus Walan på Diakonia.

Som regeringen redan tidigare meddelat kommer Sverige att frångå enprocentsmålet och i stället ange en fast summa på 56 miljarder kronor per år i bistånd för de närmaste åren. Neddragningen för 2023 blir ca 1,4 miljarder kronor jämfört med 2022 och biståndet kommer därmed att uppgå till motsvarande 0,8 procent av BNI.

– Biståndet frikopplas från tidigare mål. Bistånd ska inte längre utgå från de behov som finns av att bekämpa fattigdomen, utan från närhetsprincipen och från att främja svensk export, fortsätter Magnus Walan.

Nästa år räknar vi med besparingar på sju miljarder kronor, sen kommer besparingarna att öka åren framöver, sa finansministern i samband med att budgeten presenterades. Klart är också att Ukraina kommer att bli det största mottagarlandet (något som redan var ett faktum 2022), samtidigt som regeringen aviserat neddragningar på det multilaterala biståndet genom framför allt FN-systemet.

Regleringsbrevet gäller enbart det bistånd som går genom Sida, vilket är ungefär hälften av det totala svenska utvecklingssamarbetet som förmedlas genom UD.

Under den debatt som hölls i riksdagen kring regeringens budgetförslag framkom hård kritik mot regeringens politik. Tomas Eneroth (s) konstaterade att det helt saknas utredningar och remissförfarande i samband med den nya regeringens förslag. 

– Regeringen vill använda biståndet för att stärka svensk export och binda det till exportfrämjande samt till ett underlättande av migrationspolitiken. OECD:s regelverk förbjuder dock denna sort bindningar av biståndet, sa Tomas Eneroth under debatten.

Under debatten uttryckte också flera ledamöter oro kring vad som kommer att hända med fredsprocessen i Colombia och stödet till grundläggande mänskliga rättigheter runt om i världen, samt vilka konsekvenser neddragningarna av kärnstödet till FN skulle kunna få.

Magnus Walan på organisationen Diakonia är kritisk mot mycket av det han sett så här långt:

– Närhet, inte behov eller resultat och effektivitet, ska vara prioritet för regeringens biståndspolitik. Samtidigt upplever vi den kanske värsta hungersituationen någonsin på Afrikas Horn. Regeringens förändring av biståndet sker samtidigt som FN och Guterres sagt att: ”Vi står inför den största kaskaden av kriser i vår livstid,” säger Magnus Walan.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen ville använda biståndet för att finansiera flyktingavisningar. Den nya regeringen har nu tagit ytterligare ett steg för att använda biståndsmedel till andra saker än vad det är tänkt för, menar Magnus Walan:

– Att använda bistånd för att främja svensk export är ett paradigmskifte. Det står också i strid med de internationella principerna för effektivt bistånd, biståndet blir ”dyrare” för mottagaren om det knyts till givarlandets export. Redan för 20 år sedan ansåg OECD ansåg detta inte skulle tillåtas, fortsätter Magnus Walan.

Han är också kritisk mot att processen genomförts på mycket kort tid, utan förankring hos olika aktörer: 
– Större förändringar av biståndet har historiskt alltid gjorts efter beredningar och utredningar men nu görs det i en budgetprocess på några veckor, utan någon process där riksdagen, civilsamhället eller andra aktörer bjuds in. Det känns helt enkelt inte seriöst, fortsätter Magnus Walan.

Redaktionen
Läs också


Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.