I regeringens budget som presenteras den åttonde november uppgår biståndet till 56 miljarder kronor per år för de kommande tre åren. Här nedan presenterar vi de viktigaste nyheterna.
Texten uppdateras.
Finansministern Elisabeth Svantesson presenterar just nu budgeten för 2023.
– Biståndet frikopplas från tidigare mål. Det skapar ett utrymme för andra reformer. Nästa år räknar vi med besparingar på 7,3 miljarder kronor, sen kommer besparingarna att öka åren framöver, säger finansministern under sin presskonferens.
Regeringen föreslår att riksdagen ska besluta enligt följande:
- Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 20 000 000 000 kronor (avsnitt 2.8.1).
- Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 1 000 000 000 kronor (avsnitt 2.8.1).
- Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB på högst 460 000 000 kronor för ökade klimatinvesteringar (avsnitt 2.8.1).
- Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, när det gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt tabell 1.1.
- Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Enligt budgeten sänker regeringen de administrativa kostnaderna för Sida med 60 miljoner, NAI med en miljon och FBA med 8 miljoner. Swedfund får ett kapitaltillskott på en miljard, samt 460 miljoner för klimatinvesteringar.
Avräkningar för flyktingkostnader begränsas till maximalt 8 procent av biståndsbudgeten. En reformagenda för biståndet tas fram med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet.
Här nedan hittar du mer om vad regeringen skriver om olika områden
Det multilaterala biståndet:
Regeringen kommer att arbeta för ökad konditionalitet avseende svenska bidrag, i form av tydliga krav på resultat, god och effektiv styrning, hållbarhet och nolltolerans mot korruption. Andelen bistånd som kanaliseras via kärnstöd till multilaterala organisationer ska begränsas och andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka på platser där civilsamhället effektivt genomför prioriterad verksamhet. Det multilaterala samarbetet ska fokuseras till de organisationer som arbetar med regeringens tematiska prioriteringar samt humanitärt bistånd, stöd till flyktingar och barns rättigheter.
Om humanitärt bistånd:
Mot bakgrund av de kraftigt ökande humanitära behoven i världen, vilka ytterligare förvärrats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, kommer regeringen att öka det humanitära biståndet. Stödet ska vara effektivt, flexibelt och behovsbaserat på de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, oberoende och opartiskhet. Sverige kommer att spela en aktiv roll i några av världens största humanitära kriser såsom Ukraina, men också i Afghanistan samt på Afrikas horn, i Sahel. För att motverka följdeffekterna av kriget mot Ukraina, särskilt ökade livsmedels- och energipriser, avser regeringen att arbeta med att bekämpa hunger och förhindra svält i humanitära kriser. Regeringen ska också verka för ökad användning av föregripande åtgärder innan humanitära kriser uppstår. Regeringen kommer också att lägga vikt vid de mest sårbara i humanitära kriser baserat på globala behovsbedömningar. Regeringen kommer att verka för att bredda den humanitära givarbasen, inklusive inom EU.
Om Agenda 2030:
Agenda 2030 är en tillväxtagenda. Ekonomisk tillväxt och handel är centralt för att nå de globala målen för hållbar utveckling. Regeringen avser därför att verka för att stärka näringslivets roll i genomförandet av Agenda 2030.
Om migration:
Regeringen avser att villkora delar av biståndet i syfte att se till att mottagarländer tar ansvar för sina medborgare i frågor som berör återvändande. Biståndspolitiken ska fokuseras för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring.
Värna demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer:
Ökat stöd kommer att krävas till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Flickors, kvinnors, personers med funktionsnedsättning och hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter ska uppmärksammas. Yttrandefriheten måste värnas liksom ett öppet, fritt och säkert internet samt arbetet mot korruption. Mot bakgrund av den negativa demokratiska utvecklingen i många länder avser regeringen att ställa tydliga krav på att Sveriges samarbetsländer ska leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Konditionalitet ska kunna användas.
Kopplingen till näringsliv:
Regeringen anser att en ökad användning av garantier har stor potential att mobilisera finansiering för att stödja en hållbar tillväxt, grön omställning och kvinnors ekonomiska egenmakt. Därför kommer garantiramen att utökas. Biståndet skapar plattformar som även kan bidra i exportfrämjandet. Nya innovativa finansieringslösningar inom exportfinansiering för att möjliggöra bryggan mellan bistånd och marknadsdriven utveckling kommer att tas fram. Regeringen kommer också att se på möjligheten att använda nya innovativa sätt att investera i ökat företagande i samarbetsländerna.
Biståndet koppling till handelsfrågor:
Regeringen avser att stärka synergierna mellan utvecklingssamarbetet, export- och investeringsfrämjandet samt handelspolititiken. Få länder har lyfts ur fattigdom genom bistånd allena. Marknadsekonomi och handel är nödvändigt för att länder ska ta sig från fattigdom och till välstånd.
Här hittar du budgeten i dess helhet.
Redaktionen
Läs också
