Budgeten: Oro hos civilsamhället för ändrad inriktning


Humanitärt bistånd genom kyrkornas ACT Alliance. Foto: Act Alliance

Oro över de ändrade prioriteringar som nu görs och det faktum att minskningarna kan komma att bli stora de närmaste åren. Så kan man sammanfatta de första kommentarerna till regeringens nya budget från biståndsbranschen.

I samband med att budgeten presenterade konstaterade finansminister Elisabeth Svantesson att besparingarna på biståndet kommer att bli större 2024 och 2025. Magnus Walan, policyrådgivare på Diakonia, är starkt kritisk till detta:

– Historiskt vet vi att det blir en BNI-uppgång, även om svackan kan bestå under några år. Så om man fortsätter att frysa nivåerna är det inte osannolikt att vi kommer att nå 0,7 procent i bistånd inom några år, säger Magnus Walan.

Han ser det som oroväckande att biståndet så tydligt blir ett redskap för kortsiktiga svenska intressen, då det uttryckligen står i budgeten att biståndet ska främja export och migrationsärenden. 

­– Så tydligt tror jag aldrig tidigare att det uttryckts så detta är definitivt ett paradigmskifte. Internationellt är man överens om grundläggande principer om att biståndet ska utgå från lokala prioriteringar och behov, nu bryter regeringen mot det genom att prata om svenska behov.

I biståndets del av budgeten har handelsfrågorna fått ett stort utrymme. Magnus Walan menar dock att det inte finns något belägg för att export skulle bidra till demokrati eller utveckling.

– De exportländer som är viktiga för svenska företag är sällan de som där biståndet gör mest nytta. Tvärtom är det ofta så i många utvecklingsländer att exporten av inte minst råvaror stärker korrupta eliter och därmed inte bidrar till at minska fattigdomen, fortsätter Magnus Walan.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna, kommenterar budgeten så här:

– Kvinnor, fred och säkerhetsagendan nämns inte i något av styckena om politikens framtida inriktning – vare sig i stycket om jämställdhet, fred och säkerhet eller i det som handlar om Ukraina. Det är anmärkningsvärt. Förhoppningsvis är det en miss och inte en indikation på en nedprioritering av detta område som är högst relevant i dagens läge.

Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, skriver så här:

1. Regeringen skriver att den inte haft möjlighet att ändra målen. Men prioriteringarna visar ändå på en tydlig och oroväckande förskjutning. I praktiken införs ett nytt mål, eftersom biståndet ska användas till att öka återvandring och minska migration. Det syftet ryms inte under nuvarande biståndsmål.

2. Budgeten är inte färdig. Tematiska och geografiska anslag anges inte, så det är svårt att se hur de prioriteringar de anger kommer att falla ut i praktiken.

3. Budgeten genomsyras fullständigt av att alla insatser ska fokusera på närområdet. Det är snävt och kortsiktigt i en värld med enorma globala utmaningar vad gäller ökande fattigdom och hunger, klimatkrisen och bakslagen för demokrati och mänskliga rättigheter på många håll i världen.

4. Dock en hel del bra formuleringar om demokratibistånd, kvinnors och flickors rättigheter samt civilsamhällets utrymme.

5. Oroväckande minskning av biståndet till FN.

På den egna webbsidan skriver Martin Nihlgård från organisationen IM så här:

Att dra ner på elförbrukningen är en besparing. Att inte köpa nya kläder så ofta eller att sluta röka likaså. Elisabeth Svantesson gör en ”besparing” på internationellt bistånd. ”Nästa år räknar vi med besparingar på 7,3 miljarder kronor” säger hon och tillägger att ”besparingarna” kommer att öka kommande år. Ord betyder så mycket. Säger så mycket om den som väljer dem. Att stödet till människor som lever i fattigdom och förtryck skärs ner, att Sverige tar mindre ansvar i en värld som mår allt sämre, är egentligen det enda som är tydligt i regeringens budget för det internationella biståndet för 2023. Det är förvisso bra att det finns på pränt en maxgräns för avskrivningar, alltså hur mycket av biståndet som får tas till flyktingmottagning. Men den blir ju i verkligheten ett löfte utan värde, när regeringen samtidigt sätter stoppskyltar vid Sveriges gränser. I övrigt är budgeten svårtolkad. Den tabell med fördelning på anslagsposter som brukar finnas är borttagen. Det finns ett stort antal skrivningar om olika prioriteringar, men inget som pekar på vad som ska satsas mer på än något annat. Regeringens tal om transparens i biståndet gäller tydligen inte den egna budgeten. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Det enda, utöver nedskärningen av det totala biståndet, som är riktigt tydligt är otydligheten.

Mariann Eriksson, generalsekreterare på Plan International Sverige, lyfter fram skrivningarna kring jämställdhet:

– Budgeten innehåller många bra skrivningar om jämställdhet och flickors rättigheter – det är bra. Men den lämnar också många frågor – exempelvis framgår det inte hur biståndet ska fördelas, vilket rimmar illa med regeringens ambition om transparens och förutsägbarhet. Överlag känns det lite tidigt att kommentera då så mycket fortfarande är oklart. Ambitionen att sänka biståndet är dock tydlig, vilket är olyckligt, säger Mariann Eriksson.

– Det övergripande biståndsmålet om att förbättra livssituationen för människor som lever i fattigdom och förtryck hamnar också lite i skymundan när svenska intressen får så stort fokus. Med hungerkatastrof, klimatkris och bakslag mot demokrati och jämställdhet är det verkligen inte rätt tid att vända världen ryggen, fortsätter hon.

David Isaksson

Läs mer

GRATIS NYHETSBREV – ANMÄL DIG HÄR!

* indicates required

Global Bar Magazine följer utvecklingen i världen. Du får våra senaste rapporteringar direkt i din inkorg.

Dina uppgifter används endast för att ge dig nyheter från Global Bar Magazine och Global Bar. Du kan avbryta din prenumeration genom att klicka på unsubscribe-länken i sidfoten på nyhetsbrevet.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.