Brasilien: ”Jag minskar matportionerna för mina tonåringar”


Kontrasten mellan rika och fattiga i São Paolo är stor. Foto: Shutterstock.

Att lämna snabbköpet med tillräckligt med mat för familjen har blivit en allt svårare utmaning för den brasilianska småföretagaren och ensamstående mamman Andreia Dias Alvares, när livsmedelspriserna skjuter i höjden.
– Jag minskar portionerna för mig och mina tonåringar, säger hon.

Andreia Dias Alvares som bor i den brasilianska staden São Paolo tjänar motsvarande cirka 1 500 kronor i månaden, vilket är under den nationella minimilönen, och hennes enda alternativ är att skära ner på hushållets utgifter, bland annat genom att minska måltiderna för henne själv och hennes två tonåringar.

– Priserna har praktiskt taget fördubblats. Min familj får inte längre in kött i huset och jag har börjat handla i butiker som säljer utgångna produkter, konstaterar hon

Brasilien har brottats med en tvåsiffrig årlig inflation sedan september, med konsumentpriser som stigit med 12 procent på ett år, enligt statistikbyrån IBGE.

Länder runt om i världen har drabbats av stigande livsmedels- och bränslekostnader, till stor del på grund av effekterna av kriget i Ukraina. I Brasilien har lägre nederbörd också minskat skördarna och vattenkraftsproduktionen, vilket har ökat pristrycket uppåt, säger Andre Braz, ekonom vid Fundacão Getulio Vargas (FGV), ett socioekonomiskt forsknings- och utbildningsinstitut.

I Sao Paulo har priserna på basvaror som vetemjöl, bönor, ris, matolja och mjölk stigit med mer än 20 procent på ett år, enligt det fackliga ekonomiinstitutet DIEESE.

Samtidigt har den genomsnittliga lönen i hela landet sjunkit med 7,2 procent sedan 2021, enligt IBGE, vilket tyder på att återhämtningen på arbetsmarknaden efter COVID-19 har varit centrerad till yrken med lägre inkomster.

Andreia Dias Alvares startade ett litet företag som tillverkar bakverk och kakor efter att hon förlorade sitt jobb under COVID-19-pandemin, men stigande kostnader har ätit upp hennes inkomster. Hon har höjt priserna med 7 procent, men vinsten har minskat med 60 procent.

Trots att hon har gjort ”allt för att behålla försäljningen”, bland annat genom att absorbera en stor del av prisökningarna på ingredienser och bränsle, säger hon att hon har förlorat många kunder eftersom de har dragit ner på icke nödvändiga utgifter.

I Rio de Janeiro startade Anna Karolyna Mendes och hennes familj ett livsmedelsföretag under pandemin och sålde lunchpaket till lågavlönade gatuarbetare som chaufförer och budfirmor.

De har varit tvungna att vara flexibla för att fortsätta vara lönsamma.

– Allt blev dyrare, så vi var tvungna att helt tänka om när det gäller maten. När en viss grönsak säljs, till exempel, köper vi mycket mer av den produkten och ändrar recepten för att använda samma ingrediens, berättar Anna Karolyna Mendes.

För ett år sedan handlade familjen på två marknader för att hitta de råvaror de använder. Nu handlar de på fem olika – allt för att hitta det som är billigast:

– Men för de människor som arbetar på gatorna är maten vi lagar billigare än om de skulle gå och handla på marknaden själva, konstaterar hon.

Anna Karolyna Mendes tror att hennes företag ska kunna klara sig, medan Andreia Dias Alvares funderar på att skaffa ett andra deltidsjobb för att komplettera sin inkomst.

– Jag är mycket orolig. Det blir allt svårare ett betala ens de viktigaste räkningarna, situationen blir alltmer komplicerad, konstaterar hon.

Jennifer Ann
Thomson Reuters Foundation

Hur påverkar inflationen människor i världen?

Från Zimbabwe till Kenya, från Turkiet till Indien, hur klarar låginkomstfamiljer, mindre företag och vanliga arbetare av de stigande bensinkostnaderna och de kraftigt stigande livsmedelspriserna?

Människor runt om i världen utsätts för allt större påfrestningar i sin vardag. Livsmedels-, energi- och levnadskostnader skjuter i höjden när inflationen når rekordnivåer på grund av Rysslands invasion av Ukraina, den pågående pandemin av coronavirus och den ökande globala instabiliteten.

Thomson Reuters Foundation har talat med människor som bor i 18 länder runt om i världen för att försöka mäta krisens mänskliga konsekvenser. Denna artikel är en del i serien.

Läs också

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.