Den 29:e september tillkännages årets Right Livelihood-pristagare. Priset instiftades av filatelisten och filantropen Jakob von Uexkull som sålde sin frimärkssamling för att bekosta det lilla – men prestigefyllda priset.
Jakob von Uexkull ville att Nobelstiftelsen skulle ge ut pris även för miljöarbete och kamp mot fattigdom. När stiftelsen sa nej grundade han Right Livelihood Foundation som delar ut Right Livelihood-priset. Stiftelsen har delat ut det så kallade Alternativa Nobelpriset sedan 1980 till totalt 182 pristagare från 72 länder.
Går i sin morbrors fotspår
Filantropen och människovännen Jakob von Uexkull, som har varit EU-parlamentariker (för Tyskland, inte Sverige), är djupt engagerad på expertnivå inom ett flertal globala överlevnadsfrågor. Ole von Uexkull leder idag arbetet och går därmed i sin morbror Jakob von Uexkulls fotspår. Normalt utdelas priset till fyra pristagare varje år, varav många arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Målet är att hedra och stödja de som erbjuder praktiska och exemplariska lösningar på de viktigaste utmaningarna världen står inför.
Right Livelihoods arbete går dock bortom att enbart dela ut priser. Stiftelsen erbjuder alla pristagare långvarigt stöd och särskilda skyddsinsatser görs för pristagare vars liv och frihet hotas. Right Livelihood ser till att pristagarnas arbete uppmärksammas världen över och bygger handlingskraftiga nätverk som bidrar till förändring på global nivå. Stiftelsen är också engagerad i miljöfrågor inklusive återvinning. En av dess pristagare, Maude Barlow, sprider kunskap om hållbart jordbruk och klimatförändringar. I samarbete med Svenska kyrkan arbetar man för hållbar utveckling, rättvisa och fred i Sverige och runt om i världen. Under prisceremonin 2020 annonserade Right Livelihood-stiftelsen att den, i samarbete med Humanium Metal, använder sig av den av Eva Hild formgivna prisskulpturen i en unik metall framtagen av beslagtagna skjutvapen i Centralamerika.
Stiftelsen arrangerar också intressanta konversationsmöten tillsammans med organisationer som Civil Rights Defenders. Och under Pridemånaden juni 2021 riktade man strålkastarljuset mot situationen för LGBTI-personer i Uganda.
Stiftelsens val av pristagare är viktiga:
– De lidanden som jag och Ogoni-folket får utstå – vi trakasseras, fängslas, vi hotas till livet – är ett pris vi är beredda att betala för att få slut på den mardröm som fattigdom och förnedring tvingar miljontals människor att leva i, Ken Saro-Wiwa i sitt pristal 1994. Saro-Wiwa kämpade för att uppmärksamma de förödande konsekvenserna av oljeutvinningen i Niger-deltat och avrättades av Nigerias militärregim påföljande år.
Icke-våldsaktivister bland pristagarna
Bland tidigare pristagare finner man personer som icke-vålds aktivisten Gene Sharp, författare till boken ”198 metoder att förändra världen utan våld”, organisationen Syria Civil Defence (”Vita hjälmarna”) som år 2016 räddade över 60 000 personer från raserade byggnader och journalisten Khadija Ismayilova från Azerbajdzjan som uppdagade Telia Soneras mutaffärer i landet. Läkaren Denis Mukwege från Kongo (DRK) har fått både Right Livelihood-utmärkelsen och Nobelpriset. Och Astrid Lindgren har belönats med priset. Daniel Ellsberg är ett annat intressant val av pristagare och Sunderlal Bahuguna ytterligare en.
Under den nuvarande chefen Ole von Uexkulls ledarskap visar Right Livelihood stort engagemang för att bekämpa klimatförändringarna. Till exempel arrangerar stiftelsen webbinarier med pristagare kring hur Afrika kan bli mer rättvist och grönare. Ole von Uexkulls arbete för kärnvapennedrustning är även det viktigt. Stiftelsen agerar för att mänskliga rättighetsförsvarare över hela världen ej ska fängslas och, om de ändå spärras in, frisläppas. En av dem som inte överlevt är pristagaren Abdullah al-Hamid som dog i fängelse i april 2020. Stiftelsen uppmärksammar också kontinuerligt pristagarnas arbete för mänsklig värdighet och en renare miljö på olika sätt inklusive via social media. Barn med funktionsnedsättningar, biologisk mångfald, polisreform och de indiska böndernas protester är bara några av de otaliga frågor som stiftelsen lyfter.
Stiftelsen drar sig inte för att hedra kontroversiella individer som Edward Snowden som fick priset år 2014. Detta val föranledde vissa diplomatiska bryderier på Utrikesdepartementet. UD, med Carl Bildt som utrikesminister, valde för första gången sedan 1995 att inte tillkännage valet av pristagare.
Riksdagen har sedan 1985 stått värd för prisutdelningen. När riksdagens talman år 2016 fattade beslutet att stoppa stiftelsens prisceremoni i Riksdagen med hänvisning till brist på utrymme reagerade omvärlden med bestörtning. Författaren och debattören Anders Wijkman författade en appell för att bevara bandet mellan stiftelsen och riksdagen. Wijkman betonade stiftelsens roll som dörröppnare för pristagare i länder som Kongo och Colombia: ”Därför införde en enad riksdag 2005 en speciell lag för att säkra Right Livelihood-prisets allmännyttiga status – i förarbetena beskrivs priset som en ”central nationell angelägenhet”, skrev Anders Wijkman bland annat.
Right Livelihood har sitt huvudkontor i Stockholm samt lokalkontor i Genève och Zürich. Stiftelsen har konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC).
Tomas Nordberg
