Iran: ”Världen måste fördöma massakern”


Ceremoni med anhöriga till offren för massakern i Iran 1988. Foto: Tomas Nordberg

Mellan juli och november 1988 massakrerades 30 000 politiska fångar i Iran. Nu vittnar överlevande om händelsen och kräver att de ansvariga ska ställas till svars.

Under en konferensen som i september hölls i Stockholm deltog bland andra ledaren för den iranska exilregeringen i Paris via videolänk. I en inledande ceremoni som hedrade de 30 000 politiska fångar som dödades i olika fängelser berättade anhöriga och kampanjledare om det som hände. Landets högste andlige ledare Ayatollah Khomeini beordrade i en 236 ord lång fatwa att alla fångarna som stödde den tidigare väpnade Folkets muhajedin (People´s Muhajedin of Iran, också känt som Mujahedin-e-Khalgh, PMOI/MEK) skulle avrättas. Enligt Amnesty International och andra människorättsorganisationer är det ett av de största brotten mot mänskligheten sedan andra världskriget. Ingen har dömts för denna illgärning.

– Många namnkunniga jurister har karaktäriserat vad som hände i Iran 1988 som ett uppenbart fall av brott mot mänskligheten och ett folkmord. Det är dags för det internationella samfundet, särskilt Sverige och EU, att erkänna massakern på politiska fångar som folkmord och brott mot mänskligheten. En oberoende FN-utredning av massakern borde ha tillsatts för länge sedan, säger Shahin Gobabi, medlem av utrikeskommittén i Irans nationella motståndsråd och organisatör av sammankomsten i Stockholm.

Irans president ansvarig
Samma dag som Irans president Ebrahim Raisi talade i FN:s generalförsamling berättade vittnen om hans viktiga roll i dödskommissionen som dirigerade blodbadet. När Raisi talade inför generalförsamlingen var han den förste statschefen som är utsatt för sanktioner att göra så. Raisi tillträdde som president i augusti 2021. Amnesty International vill att han ska utredas för brott mot mänskligheten. Raisi var år 1988 en av fyra medlemmar av åklagarkommittén, som även kallas dödskommittén, och som var ansvarig för massavrättningarna. Massavrättningarna skedde under ungefär fem månader med början i juli 1988. Raisi ledde arresteringarna, tortyren och avrättningarna av medlemmar av politiska grupper, särskilt PMOI. När han kandiderade till president 2017 försvarade han massakern i upprepade meddelanden på sociala medietjänsten Telegram.

–  Mullornas president Ebrahim Raisi är en massmördare. Han var medlem i dödskommissionen 1988 då 30 000 politiska fångar avrättades under några få månader. Han var också ansvarig för slakten av åtminstone 1500 unga människor och tonåringar under revolten i november 2019 och han står bakom att ytterligare tusentals spärrats in och torterats, säger Shahin Gobabi.

En del av offren för massakern begravdes i omärkta massgravar i 36 olika städer, varav den i Kharavan är en av de största. Satellitfoton visar var offren finns begravda.

Bilder över gravarna, från Amnestys rapport 2018.

– Raisi är dessutom ansvarig för mördandet av 1 500 unga människor och tonåringar under resningen 2019. Han måste ställas till svars för avrättandet och torterandet av politiska fångar. Men han talar idag inför generalförsamlingen, sa Maryam Rajavi, ledare för paraplygruppen Irans nationella motståndsråd, som även inkluderar Folkets mujahedin och som har sitt säte i Paris. Hon fortsatte:

– Nittio procent av offren var medlemmar och supporters av PMOI. Likvideringarna skedde i Teheran och i dussintals andra städer. Massoud Rajavi, ledare för den nationella motståndsrörelsen, skickade den 23 december 1988 en namnlista på 1100 offer för massakern till de relevanta FN-organen.

Omvärlden måste agera
Maryam Rajavi berättade om den globala kampanjen kallad The Call for Justice som satte igång efter massakern.

– 1000 före detta politiska fångar från PMOI i Ashraf-3 och tusentals andra förutvarande politiska fångar som stödjer PMOI i Iran och runtom i världen stödjer kampanjen.

Kampanjen syftar till att ställa de ansvariga för massakern inför rätta för folkmord och brott mot mänskligheten. Man har lovat att inte ge upp förrän regimen stjälps.

–  Illdådet ingav mod hos regimen att fortsätta med sina fundamentalistiska policyer vilket inkluderar massakern av barnen i november 2019, slakten av passagerarna på det ukrainska planet, overksamheten i ljuset av coronapandemin och avrättningen av tusentals ytterligare människor, säger Maryam Rajavi och fortsätter:

– Vi uppmanar enträget det internationella samfundet, särskilt Sverige och EU, att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att hänvisa det här fallet till FN:s säkerhetsråd och avsluta straffriheten för de som är ansvariga för det här stora brottet, särskilt Ali Khamenei och Ebrahim Raisi. Det internationella samfundet måste erkänna det iranska folkets, den iranska motståndsrörelsens och de iranska demonstranternas rätt att fälla mullornas regim och etablera en demokratiskt vald republik baserad på separationen mellan stat och religion. 

Ali Khamenei var Irans president när massakern inträffade. Han har alltsedan dess varit aktivt försökt hindra att information om blodbadet sprids. Till exempel så förbjöd han samma år FN:s råd för mänskliga rättigheters särskilda rapportör att besöka Iran.

– Under hösten 1988 försvarade Khamenei massakern under fredagsbönen i Teheran, säger Shahin Gobadi.

Det finns också en koppling mellan konferensen och den rättegång som nu pågår i Stockholms tingsrätt där en iransk medborgare står åtalad om grovt folkrättsbrott och folkmord under massakern. Domstolen skriver:

”Den häktade mannen är åtalad för att under perioden mellan den 30 juli 1988 och den 16 augusti 1988 i fängelset Gohardasht i Karaj i Iran, i egenskap av sin befattning som åklagarassistent eller liknande roll, tillsammans och i samförstånd med andra gärningsmän, uppsåtligen berövat livet av ett mycket stort antal fångar som tillhörde eller sympatiserade med Mujahedin samt utsatt andra för tortyr och omänsklig behandling. Åtalet omfattar även mord på ett stort antal fångar vars ideologi/religiösa övertygelse befanns vara i strid med den teokratiska staten Iran”.

Tomas Nordberg

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.