Iran-USA: kan ett förnyat kärnenergiavtal bli verklighet?


Valkampanj för Ebrahim Raisi juni 2021. Foto: Shutterstock.

ANALYS. Valet av Joe Biden som USA:s president ökade förhoppningarna för att kärnenergiöverenskommelsen skulle kunna återupplivas via diplomatiska förhandlingar. Den tillträdande iranske presidenten Ebrahim Raisi avvisar dock alla planer på förändring av avtalet. Det är USA som får krypa till korset, anser han.

Kärnenergiavtalet JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action) undertecknades 2015 av Iran och ”P5+1”, vilket är de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland. Avtalets mål är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det innebar att Irans atomenergiprogram minskade väldigt mycket i omfattning. I gengäld skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran lyftas.

Under sin första presskonferens den 21:a juni som president lät Raisi meddela att sanktionerna måste upphävas, samt att det iranska ballistiska programmet är icke förhandlingsbart. Enligt Raisi kränker USA kärnenergiöverenskommelsen och bör återvända till avtalet. Han uteslöt att träffa Biden men betonade samtidigt att hans prioriteringar är att återuppväcka avtalet och förbättra relationerna med Irans grannländer.

Raisi kritiserade den amerikanska kampanjen mot Iran som började med Trump-administrationen och som inneburit att USA satt ett maximalt tryck på Iran:
– Jag kommer inte prata med USA:s president Joe Biden.

Den amerikanske presidenten har prioriterat att återställa kärnenergiöverenskommelsen. Raisi, som närmast kommer från positionen som överdomare för det iranska rättssystemet, lyfte återigen fram Irans krav på amerikanska sanktionslättnader i utbyte mot iransk efterlevnad av avtalet. 
– Mitt förslag är att den amerikanska administrationen visar att de är ärliga genom att avlägsna samtliga sanktioner.

Enligt Vita Husets pressekreterare Jen Psaki har dock lite förändrats, eftersom Khamenei är den viktigaste beslutsfattaren i Teheran och USA inte har några diplomatiska relationer med Iran, eller några planer på att träffas på ledarnivån. Samtidigt vill USA att mer ska hända.

 – Jag avundas inte Biden-teamet, Jag tror att USA vill försöka få igenom en överenskommelse innan Raisi och ett nytt, tuffare förhandlingsteam tillträder, säger Karim Sadjapour, vid Carnegie Endowment for International Peace, i en intervju med nyhetsbyrån AP.

Ett diplomatiskt drama
Enligt New York Times finns det nu ett tidsfönster då det kan vara möjligt att förmå Iran att återgå till kärnenergiavtalet. De kommande sex veckorna blir sannolikt avgörande. Enligt amerikanska och iranska toppdiplomater önskar Irans högsta ledare, Ayatollah Ali Khamenei, återuppliva det avtal som revs upp av Trump för att därigenom kunna upphäva de förödande sanktioner som drabbar Iran hårt och som till stor del har gjort det omöjligt för landet att sälja sin olja. Det existerar enligt samma källor sedan några veckor en utarbetad version av det nygamla fördraget. Detta återuppståndna fördrag lades åt sidan inför det iranska presidentvalet i vilket Ayatollah Khameini beredde marken för Raisi, som därmed så småningom kan bli Irans högsta ledare när den 82:årige ayatollan går hädan.

Sedan två månader tillbaka samtalar brittiska, kinesiska, tyska, franska, ryska och iranska diplomater samt USA via ombud i den österriska huvudstaden Wien där kärnenergiavtalet slöts för sex år sedan. Nu är målet att återskapa något slags fördrag med Iran. Dagen efter att Raisi segrade i valet möttes förhandlarna. För tillfället är samtalen dock pausade. 

Sedan förhandlingarna satte igång har avsikten varit att upphäva vissa av sanktionerna mot Iran för att möjliggöra handel och därigenom göra det genomförbart att kärnenergiavtalet väcks till liv igen. Efter det att USA lämnade avtalet i maj 2018 och återintroducerade de sanktioner som Obama hade lyft har omvärldens handel med Iran varit närmast obefintlig, eftersom banker världen över inte vill riskera att sanktioneras.

Arbetet med att återupprätta överenskommelsen leds av de så kallade E3-länderna (Tyskland, Storbritannien och Frankrike) och EU (genom dess utrikestjänst European External Action Service, EEAS), som tillsammans med Kina, Ryssland och Iran är kvar som parter till JCPOA. Sverige och Finland blev den 22:a september förra året aktieägare i Instex, Instrument in Support of Trade Exchanges. Instex arbetar för att underlätta handel med icke sanktionsbelagda varor mellan europeiska länder och Iran och på så sätt bidra till att genomföra de ekonomiska delarna av JCPOA. Förutom Sverige är bland annat Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna och Norge och medlemmar.

Avtalet från 2015 hade som syfte att tygla Irans kärnvapenambitioner i utbyte mot lättade sanktioner. Raisi har välkomnat de nu pågående förhandlingarna, men sagt att de måste säkerställa nationella intressen.
– Vi är nu närmare ett avtal än någonsin, men avståndet mellan oss kvarstår och att överbrygga det är ingen lätt match, sade den iranske chefsförhandlaren Abbas Araqchi efter det senaste mötet.

Den amerikanske säkerhetsrådgivare Jake Sullivan säger att det sker framsteg, men vägrar att kommentera huruvida de amerikanska sanktionerna kommer att lyftas. Irans avgående utrikesminister Mohammed Javad Zarif menar att det som nu finns framför allt handlar om mentala låsningar: 
– De flesta av konflikterna handlar om känslor. Problemet är att USA måste erkänna att det var de som lämnade avtalet. Nu kommer USA tillbaka till överenskommelsen, men de kan inte sitta vid förhandlingsbordet och diktera villkor som de inte kunde uppnå genom ekonomisk krigföring. Jag tror att USA behöver göra en kognitiv transformation och jag tror att vi kommer dit, men vi är inte där än, konstaterar Mohammed Javad Zarif. 

Hur nära är Iran att kunna utveckla kärnvapen?
Avtalet tillåter Iran att anrika uranium upp till fyra procent, vilket räcker för att försörja ett kärnkraftsverk. Några veckor efter USA lämnade avtalet lanserade Iran sin nya Zuljanah-raket. Bestyckad med en kärnvapenstridspets på ett ton har den kapacitet att, enligt Jeffrey Lewis på Middlebury Institute of International Studies i Kalifornien, träffa mål i Kina och Storbritannien.

Enligt många bedömare har Iran ökat takten i sin kärnanrikning sedan USA lämnade avtalet. Nu anses Iran vara endast månader ifrån att skapa tillräckligt klyvbart material för ett kärnvapen. I januari annonserade Iran att de har uppnått en anrikningsnivå på 20 procent, vilket innebär att de är ett steg ifrån vad som krävs för att skapa vapenplutonium. 

En förutsättning för att USA ska återanknyta till fördraget är att Iran avslutar kärnanrikningen. Iran, å sin sida, kräver att USA suspenderar sanktionerna innan detta kan övervägas. Det är detta de delikata överläggningarna i Wien fokuserar på. 

Tomas Nordberg

Fakta: Valet av Raisi

Raisi valdes den nittonde juni med 17 miljoner röster av 28 miljoner. USA har uttalat att valet varken var fritt eller rättvist, något som dementeras av Iran. Valdeltagandet var väldigt lågt, endast 48,8 procent deltog vilket är ett nytt bottenrekord i landet. 

Raisi är personligen satt under sanktioner från USA för sin roll i massavrättandet av politiska fångar 1988. Amnesty har kritiserat valet av Raisi och kräver att det bringas klarhet i hans bakgrund samt anser att han bör bli föremål för en utredning angående brott mot mänskligheten. Raisi var Teherans statsåklagare och biträdande statsåklagare under 1980- och 90-talet då han övervakade avrättningar av tusentals politiska dissidenter och fångar. Han var medlem av ”dödskommissionen” som utförde tusentals utomrättsliga avrättningar i Evin- och Gohardast-fängelserna utanför Teheran år 1988. Enligt Amnestys generalsekreterare Agnès Callamard illustrerar valet av honom att straffrihet härskar i Iran.

 

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.